Sommarstängt eller samverkan?

Brev från Kommunala Pensionärsrådet i Bollnäs till Region Gävleborg:

Det kommunala pensionärsrådet i Bollnäs kommun har varit starkt kritiskt till konsekvenserna av det Region Gävleborg kallar sommarsamverkan, därför att konsekvensen blivit att två av de tre hälsocentraler som regionen driver i kommunen blivit sommarstängda. Inför sommaren 2017 bad vi att få ha ett samråd med representanter för primärvården för att diskutera andra möjligheter än sommarstängning av HC i Arbrå och Kilafors. Rådet uppmanade chefen för primärvården i södra Hälsingland att överväga andra lösningar, och framförde samma synpunkter i en skrivelse till regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.

Regionen fäste inget avseende vid de kritiska synpunkterna. De båda HC sommarstängdes under en lång period under sommaren. Konsekvensen blev att invånare i behov av regelbundna vårdkontakter för provtagning och medicinering tvingades till långa resor från hemmet på landsbygden för att ta sig till centralorten för att komma åt sådan grundläggande service.

I höst har vi efterlyst information om hur regionens utvärdering av sommarstängningen har utfallit. Till våra sammanträden i oktober och november har regionrådet Hanna-Karin Linck inbjudits för att redogöra för slutsatserna och samtala om samverkan under kommande sommar. Hon har avböjt. Vid båda sammanträdena har vi därför istället bjudit in ledningen för primärvården i södra Hälsingland. Vid båda tillfällena har representanter för primärvården bekräftat sitt deltagande, men avbokat sin medverkan mycket sent, dagen före mötet respektive samma dag.

Nu begär pensionärsrådet svar från hälso- och sjukvårdsnämnden på våra frågor:

• Har förvaltningen gjort en utvärdering av konsekvenserna av sommarsamverkan?
• Har utvärderingen redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden?
• Planerar regionen att sommarstänga hälsocentraler i södra Hälsingland också 2018, och i så fall vilka?
• Har förvaltningen och/eller nämnden övervägt att i så fall stänga Baldersnäs i centrala Bollnäs som alternativ till att stänga i Kilafors och Arbrå? (I Bollnäs finns ju också en annan hälsocentral som kan betjäna patienter, och den som vill har minst lika goda möjligheter att resa till någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors under dessa sommarveckor.)
• Har regionen diskuterat möjligheterna till fördjupad samverkan med Aleris hälsocentral i Bollnäs under sommaren?

Vi ser fram emot att få skriftligt svar från nämnden, och hoppas att få tillfälle att diskutera våra funderingar med representanter för regionen i samband med något av våra sammanträden under första hälften av 2018, medan det fortfarande finns möjlighet att påverka vilka beslut som fattas! Vi har bokat in kommande möten med pensionärsrådet 14 februari och 28 mars.

För Bollnäs kommunala pensionärsråd

Peter Nordebo, kommunstyrelsen, ordförande

Jan-Erik Englund, PRO, Vice ordförande

 

Problem att vårdcentraler går back!

Läser i Ljusnan 170814 att fem vårdföretag fått nobben i domstol när de begärt extra pengar av landstinget i Västernorrland därför att de gått med underskott. De hade tydligen hänvisat till att landstinget betalat underskotten för de hälsocentraler landstinget driver i egen regi, och då borde de enligt likabehandlingsprincipen också få extra anslag för att täcka sina underskott.

Liberalerna är positiva till att privata företag driver verksamhet åt kommuner och landsting. Men naturligtvis är det upp till företagen att se till att verksamheten går ihop. Blir det vinst ett år kan den användas till att täcka underskott ett annat. Naturligtvis ska inte skattepengar gå till att täcka deras förluster.

När kommun eller landsting upphandlar utförare av olika välfärdstjänster får vård- eller skolföretag sätta sig och räkna på hur mycket de behöver ta betalt för att göra jobbet. Den som upphandlar tar det bästa budet, där lågt pris ofta är en avgörande faktor. Sedan får företaget se till att utföra det man träffat avtal om på ett sådant vis att det inte blir förlust.

Det är inget konstigt med det. Det konstiga är att hälsocentraler i egen regi, som också har en fastställd budget för sin verksamhet, inte kan se till att verksamheten går runt. Om Region Gävleborgs hälsocentraler går med många miljoner kronor i underskott är det en signal om dålig ledning och styrning. Det borde inte kosta mer att driva hälsocentraler med personal anställd av regionen än det kostar för en privat aktör att driva hälsocentraler med egen personal.

Landstingsledningen har uppenbarligen inte förmått att organisera arbetet i resultatenheter som tar ansvar för att driva verksamheten inom den givna budgeten. Precis som vi begär att de privata företagen ska göra!

Peter Nordebo, Liberalerna

Vem försöker divisionschefen lura?

Jag läser en nyhetsartikel i en av hälsingetidningarna. Regionens divisionschef Roger O Nilsson har blivit intervjuad om Region Gävleborgs hyrläkarberoende. ”Vi ska minska beroendet. Det målet är vi redan på väg till”, säger Roger O Nilsson enligt artikeln.

Och reportern förleds av informationen från regionens divisionschef att skriva att det är när en läkare blir sjukskriven, tar tjänstledigt eller går på semester som det ibland blir svårt att hitta ersättare, så att det hyrs in personal från bemanningsföretag.

Det är svårt att förstå vad Roger O Nilsson tror sig vinna genom att lura läsarna. Om problemet med för stora kostnader för hyrpersonal berodde på att man behöver korttidsvikarier skulle det knappt ens vara ett problem.

Region Gävleborgs problem är att man inte är tillräckligt attraktiv som arbetsgivare för att få tag på ordinarie läkare och sjuksköterskor! På många håll i vården går personalen ständigt kort, därför att vakanta tjänster står tomma. Vi har hälsocentraler som inte har en enda fast anställd läkare!

”I primärvården har det funnits många som mått dåligt och haft en pressad arbetssituation under en längre tid”, säger läkarfackets Ylva Björklund. Hon uttrycker sig försiktigt.

Regionrådet Tommy Berger, S, svarade på senaste regionfullmäktige på en interpellation från mig om hyrläkarberoendet. Han höll med om att det är ett problem att läkare och sjuksköterskor väljer att arbeta åt hyrföretag i stället för att söka jobb hos regionen.

Varje hyrläkare vi tar in kostar lika mycket som två fast anställda distriktsläkare, och hyrläkare är ofta en dålig ersättare för den fast anställda läkaren eftersom det går emot vår ambition att ge patienterna kontinuitet i vården.

Region Gävleborgs anställda VET hur det ser ut med hyrläkarberoendet. Regionpolitikerna har förhoppningsvis insikt i problematiken med att inte kunna rekrytera personal för att bemanna primärvården. Jag har ingen aning om vem det är Roger O Nilsson försöker lura, och jag förstår inte vad han tror att det finns att vinna på att försöka lura läsarna.

Och det inger inte förtroende för regionens förmåga att faktiskt ta itu med beroendet av hyrläkare och hyrsyrror, när divisionschefen själv påstår att problemet redan är i stort sett löst.

Peter Nordebo, Liberalerna

Bästa vårdcentralerna är hotade

De åtta vårdcentraler i Gävleborg som uppskattas mest är alla drivna av privata företag. De åtta är Söderhamnsfjärdens HC, Oxtorgets HC, Eira HC, HC City, E-hälsans HC, Voxnadalens HC, Harmånger HC och Håstaholmens HC. Det visar Vårdföretagarnas senaste patientenkät. Av de 20 mest uppskattade hälsocentralerna i länet är 13 privata. Och det är just dem som regeringspartierna vill tvinga att slå igen, ivrigt påhejade av Vänstern. Om de lyckas driva igenom sitt krav på förbud mot vinster i välfärden kan de här vårdföretagen inte längre fortsätta att bedriva hälso- och sjukvård på landstingets uppdrag.

Med ett vinsttak enligt det förslag som regeringen nu förbereder kommer inget privat företag att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet inom vård, skola och omsorg. Möjligheten till vinst är nödvändig för att försäkra sig om att det finns utrymme till nya investeringar och satsningar och en säkerhet för att lönsamheten kan variera över tiden. Det är ren mytbildning när de här partierna försöker få människor att tro att vinstpengarna från vården går direkt till skatteparadis. Och för Region Gävleborg är inte problemet att vinsterna i vården är för stora – det är underskotten som är problemet.

Om de privata vårdcentralerna tvingas stänga kommer de nöjda patienterna att hänvisas till regionens egna hälsocentraler, med rekryteringsproblem och resursbrist. Det finns i dagsläget ingenting som tyder på att regionen plötsligt skulle bli en mer attraktiv arbetsgivare, som snabbt suger till sig den duktiga personal som uppenbarligen jobbar på de här privata vårdföretagen.

Därmed inte sagt att de som jobbar på regionens egna vårdcentraler skulle vara mindre duktiga. Men regionledningen har inte ansträngt sig för att skapa en attraktiv arbetsmiljö som förmår locka läkare och sjuksköterskor. Hamrånge HC, Alfta HC, Sandviken Södra HC, Järvsö HC och Edsbyns HC är några av de offentligt drivna hälsocentraler som finns med bland de 20 bäst rankade.

Det är val 2018. Det är du med din röst som avgör om länets populäraste hälsocentraler ska tvingas slå igen. En röst på något av allianspartierna är ett stöd för att det fortsatt ska vara möjligt att driva offentlig verksamhet i privat regi!

Peter Nordebo, Liberalerna