Café Liberal om aktuell vindkraft i Bollnäs

Det finns tre aktuella vindkraftsprojekt i Bollnäs kommun. Två parker i anslutning till Finnskogen i sydvästra delen av kommunen och en park vid Mjösberget i Östansjödalen i nordöstra hörnet. Det framgick när Liberalerna arrangerade ett digitalt informationsmöte kring vindkraft.

Kommunekologen Sofie Zetterström och planarkitekt Erik Lundh från Bollnäs kommuns samhällsbyggnadskontor var inbjudna för att presentera dagsläget när det gäller vindkraft i kommunen. Genom de befintliga vindkraftparkerna produceras i Bollnäs kommun 700 GWh årligen. Det är närmare en tiondel av den mängd vindkraftsel som enligt en nationell plan ska produceras i de tio kommunerna i Gävleborgs län år 2040.

Kring vindkraftsplanerna vid Mjusberget finns ännu inte så många detaljer, eftersom ingen formell framställan har gjorts. När det gäller projekten Norrberget och Lillås vid Finnskogen har exploatören Wind Sweden kommit längre i planeringen.

Norrberget öster om Gruvberget ska innehålla tolv vindkraftverk med en höjd på 300 meter per styck. Totalt ska parken kunna producera 250 GWh per år. Lillåsparken längre söderut ska innehålla 33 verk om 300 meters höjd med en tänkt årsproduktion om 750 GWh.

Kommunen har begärt att exploatören ska göra inventeringar av både fågellivet och fladdermöss i området. Fladdermöss dras till vindkraftverk och riskerar att slås till döds, och både småskrake och rovfågel häckar i området, förklarade Sofie Zetterström. Kommunen vill också ha en utredning som visar hur skyddsvärda våtmarker påverkas, påverkan på jakt, fiske och friluftsliv och effekten på vandringsleder och kulturvärden. Också buller och fotomontage måste redovisas för att visa påverkan på landskapet.

Kommunen har vetorätt mot eventuella vindkraftsetableringar, men ansökan är ännu inte formellt i ett skede att kommunen måste ta ställning. Men eftersom det utredningsarbete som måste göras inför en ansökan är mycket kostbart för exploatören är det viktigt att ge ett besked i så god tid som möjligt, påpekade Erik Lundh. Eventuellt kommer ett ärende upp redan vid kommunfullmäktige i juni.

Peter Nordebo

Alla vårdanställda behöver uppskattning!

Men nu går väl skam på torra land! Efter ett årtionde med hälsovalet vill regionledningen göra om spelreglerna. Och det finns naturligtvis goda grunder att se över reglerna om de inte fungerar, men då måste man ta itu med det som orsakar problemen!

Alla vet var skon klämmer, vad som är skälet till att regionen har svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal inom vården. Det finns uppenbara förklaringar till att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor väljer andra arbetsgivare, inom eller utanför vården. Personalen vet att det beror på att arbetsmiljön. Den som jobbar åt Region Gävleborg har en snål arbetsgivare. Och det handlar inte bara om hur mycket det finns i lönekuvertet varje månad. Det handlar om förutsättningar för fortbildning i jobbet, det handlar om möjligheten att påverka och utveckla arbetets innehåll, det handlar om att kunna få uppskattning och respekt från ledningen.

Också den politiska ledningen i regionen vet varför personalen inte vill stanna kvar. De vet att det beror på att anställda inte trivs med arbetsvillkoren. Förvaltningsledningen vet vad som är utmaningen. Från regiondirektör och nedåt är cheferna på det klara med varför läkare och sjuksköterskor söker sig till andra jobb.

Men hellre än att lyfta personalens motivation med bättre vidareutbildning, bättre löner, bättre bemanning och större möjligheter att ta eget ansvar för vårdens innehåll tänker man nu peta i patienternas rätt till en god och nära vård. Genom att minska eller ta bort krav på bemanning av medicinskt kvalificerad personal på hälsocentralerna hoppas regionledningen uppenbarligen på att de kvarvarande anställda ska kunna trolla med knäna och åstadkomma en bättre vård med färre läkartider, färre sjuksköterskor och minskat öppet hållande!

För oss Liberaler är det helt självklart att utvecklingen av vården måste gå i helt motsatt riktning! Vi behöver erbjuda fler tjänster i den vård som ges i primärvården närmast patienterna. Vi behöver fler läkare på hälsocentralerna för att möta människornas behov av vård. Vi behöver fler sjuksköterskor och undersköterskor, som kan arbeta med all sin kunskap, trygghet och omvårdnad för att ge en god och nära vård. Och de anställda i vården måste känna sig uppskattade, i lönesättning, arbetstider och i den psykosociala arbetsmiljön!

Glöm inte bort detta du väljare! Socialdemokraterna har suttit vid makten i över hundra år i det här landstinget. Det är hög tid att byta ut dem!

Peter Nordebo, L, regionfullmäktig

Snålt om skyddsjakt i vårt län!

Svensk Jakt har gjort en översyn kring skyddsjakt på varg under 2019. Det är intressant läsning. Skyddsjakt är något som kan tillgripas för att ta bort individer som är särskilt närgångna och hotar tamdjuren. Det är länsstyrelserna som prövar ansökningar om skyddsjakt.
I fyra län i landet kom det in 20 eller fler ansökningar om skyddsjakt förra året. I Gävleborg 42, Jämtland 50, Dalarna 35 och Värmland 20. Det målar en tydlig bild av att vargen är ett problem där reviren är täta och antalet vargar många.
Skyddsjakten är väldigt viktig om man ska få någon slags acceptans för vargen i varglänen. Men då är det en förutsättning att skyddsjakt faktiskt beviljas och leder till att de mest närgångna djuren skjuts.
I Jämtland ansöktes om skyddsjakt vid 50 tillfällen, 48 beviljades och 36 djur sköts. I Dalarna beviljades 12 av 35 ansökningar och 8 vargar sköts. I Dalarnas fjälltrakter och större delen av Jämtland bedrivs renskötsel, vilket är en delförklaring till att länsstyrelserna där varit mer tillmötesgående.
I Gävleborg beviljades 6 av 42 ansökningar om skyddsjakt. Det ledde till att en varg sköts. Det är inte konstigt att rapporterna om vargar i villaträdgårdar och i närheten av tätorterna duggar allt tätare.
I Värmland beviljade länsstyrelsen ansökan om skyddsjakt vid 8 av 20 tillfällen. Två gånger beslutade länsstyrelsen om skyddsjakt på eget initiativ. Det ledde till att sammanlagt 9 vargar sköts.
Det är uppenbart att länsstyrelsen i Gävleborg är mer restriktiv och stelbent än i något av övriga varglän. Regelverket är detsamma, bortsett från inom renskötselområdena.
För närvarande har en vargflock på minst 14 individer iakttagits väster om Ljusnan mellan Arbrå och Järvsö. Eftersom det inte finns någon spårsnö är det svårt att i detalj kartlägga var de uppehåller sig. Men de förstör livskvaliteten för många som bor på landsbygd eller i glesbygd. Det försvårar djurhållningen för dem som försöker skaffa sitt uppehälle genom tamdjur. Få hundägare vågar släppa hund på lösjakt där så många vargar vistas.
Det är hög tid att åtminstone respektera riksdagens beslut att den svenska vargstammen ska ha 170-270 individer. Och eftersom konsekvenserna av att ha en frilevande vargstam med ”gynnsam bevarandestatus” är så negativa för så många kanske det är dags att fundera över att skydda artens fortlevnad inom inhägnade områden, istället för att sätta upp mil efter mil av rovdjursstängsel för att skydda tamdjuren!
Peter Nordebo, ersättare Viltvårdsdelegationen

Krafttag mot övergivna bilvrak

Sedan flera år har Bollnäspolitikern Peter Nordebo, Liberalerna, agerat för att övergivna bilar ska tas om hand innan de blir en fara för trafiksäkerhet och miljö. Nu föreslår riksdagsledamoten Lina Nordquist, Liberalerna, på hans initiativ i en riksdagsmotion att reglerna skärps.
Längs landsvägar, nära tätorter och på privat mark står övergivna bilar och bilvrak. Ingen tar ansvar för att ta hand om dem. Inte sällan är fordonen krockade. Om föraren eller ägaren inte frivilligt tar ansvar för sin bil efter ett haveri eller en olycka blir bilen stående på platsen, plundras, slås sönder och blir stående under lång tid.
Kommuner och Trafikverket kan under vissa förutsättningar och efter en utdragen administrativ process rätt att flytta en övergiven bil, men ägarens skydd är starkt och dagens regler tandlösa. Markägare måste flytta bilen på egen bekostnad. Innan något händer blir bilen stegvis ett plundrat, miljöfarligt vrak; bränsle och oljor rinner ut i naturen och lösa skrotdelar sprids där de kan skada vilt och tamboskap. De bortforslingar som görs blir dyra för kommuner och markägare.
Vi vill att myndigheter och markägare får större möjligheter att flytta uppenbart övergivna bilar. En sådan flytt ska inte ske på skattebetalarnas bekostnad, eller belasta skötsamma bilister via höjda avgifter. Vi föreslår att flytten av en övergiven bil kunna faktureras ägarens försäkringsbolag eller trafikförsäkringsföreningen.
Också fenomenet fordonsdumpning måste förebyggas och motverkas. Många av de övergivna bilarna är falskskyltade eller belagda med körförbud. Det är hög tid att överväga om fordon som körs falskskyltade eller med körförbud omedelbart ska kunna beslagtas och förverkas. Dessutom föreslår vi att regeringen utreder om den som tidigare grovt misskött sitt bilägande ska kunna förhindras att äga en bil. Exempel på misskötsel av bilägande skulle kunna vara att personer överger ett fordon eller låter bli att betala skatt, skyltavgifter, registreringsavgifter, trafikavgift, parkeringsböter etcetera.
Lina Nordquist, riksdagsledamot L, Uppsala
Peter Nordebo, lokalpolitiker L, Bollnäs

L motsätter sig överklagande

Liberalerna i Bollnäs motsätter sig bestämt att Bollnäs kommun överklagar domen om Galvån från Mark- och miljödomstolen. Domstolen har kommit fram till en rimlig balans mellan moderna miljökrav och respekt för äganderätten. Ägarna av vattenkraften i Galvån har accepterat att ta ansvar för att tillmötesgå kravet på fungerande vandringsvägar för fisk och andra arter. Därmed uppfyller domen de ambitioner som uttrycks i kommunens översiktsplan.
Det är en märklig tankegång i kommunledningens resonemang, så som det framgått av Ljusnans artiklar, att domen ska överklagas på grund av detaljer i hur den formulerats. Man kan inte överklaga detaljer i en dom. Överklagar kommunen till högre instans kommer hela processen att tas om och prövas på nytt.
Det är också ett allvarligt avsteg från demokratins spelregler att frågan inte varit uppe för beslut i någon beslutande politisk församling. Än så länge har frågan hanterats helt och hållet inom den informella ”kommunledningen”. Det är inte okomplicerat. Utöver att frågan ställer miljöintresse mot äganderätt handlar det också om hur kommunanställda får/bör agera privat när kommunen blir en part i en konflikt.
Frågan om de mindre vattenkraftverken är i hög grad en fråga om att respektera äganderätten (jmf FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna). Ny lagstiftning som bygger på ny kunskap, ändrade värderingar och andra prioriteringar gäller, men inte retroaktivt. Om enskilda – oavsett om de är fysiska eller juridiska personer – tvingas avstå att utnyttja ägandet av produktionsmedel eller naturresurser därför att vi kollektivt, som samhälle, förändrar spelreglerna, då är det rimligt att vi lika gemensamt ser till att de som förlorar ekonomiska värden på nya regler hålls skadeslösa för detta. Det gäller skogsbruket lika väl som vattenkraften.
Nu finns en dom i Mark- och miljödomstolen. Enligt domen får vattenkraften finnas kvar under förutsättning att företagen på egen bekostnad anlägger fungerande vandringsvägar för faunan. Det kan ifrågasättas om det i sin helhet är åtgärder som den enskilde ska betala för. Men domstolens beslut bör respekteras, eftersom den accepterats av vattenkraftens ägare.

Peter Nordebo, gruppledare Liberalerna Bollnäs

Fria resor från mellanstadiet och uppåt!

Vi ställer oss helhjärtat bakom förslaget från signaturen Ensamstående morsa i lördagens Ljusnan. Vi har länge förordat att alla skolbarn i Bollnäs kommun ska få busskort som gäller också på fritiden. Enligt en utredning som gjorts skulle det kosta 4,8 miljoner kronor per år att införa fria resor i kollektivtrafiken för skolelever.
Enligt det förslaget får alla elever i åldrarna 11-19 år resa fritt hela dygnet alla dagar inom Bollnäs och Ovanåkers kommuner, och gymnasieeleverna fria resor i hela länet. Det har många fördelar – barn och unga lär sig att åka kollektivt, de kan tryggt ta sig till skola och fritidsaktiviteter och det är rättvist med samma stöd för alla.
Det ger också ökat underlag för trafiken inom Bollnäs kommun, vilket förbättrar förutsättningarna att bibehålla och utöka turtätheten i kollektivtrafiken.
Finansieringen kan lösas genom att låta bli att bygga och förhyra en bandyhall på SJ-området i centrala staden. Det frigör sju miljoner kronor per år de närmaste 25 åren.
Peter Nordebo, Yanina Westergren, Daniel Didricksson och Carina Östansjö, Liberalerna

Bandyhall hot mot simhallar

Ljusnan rapporterar att många i Arbrå känner oro för att den beslutade renoveringen av Arbrå simhall inte ska bli av. Det finns skäl att känna oro, eftersom kommunen står inför omfattande besparingar. Samtidigt tänker flera av partierna driva igenom byggandet av en bandyhall på SJ-området. Detta kan bli en gökunge i den kommunala ekonomin och i förlängningen ett hot mot andra idrottsanläggningar, som simhallarna i Arbrå och Kilafors.
Ombyggnationen av simhallen i Arbrå är en investering för framtiden, för skolbarnen i Arbrå, för barnfamiljer i hela kommunen, för de äldre och för dem som använder simhallen till rehabilitering. Den investeringen, som redan beslutats, ska säkra tillgången till en simanläggning för de närmaste 30 åren, och för oss är det självklart att den ska genomföras så snart som möjligt.
Peter Nordebo och Daniel Didricksson, Liberalerna

Bort med skrotbilarna

Övergivna bilar blir stående i veckor, ibland månader, innan de tas om hand…

Jag drev i våras igenom i miljö- och byggnämnden i Bollnäs att samhällsbyggnadskontoret ska se över de regler vi tillämpar när det gäller övergivna bilar utefter vägar och i övrigt i naturen. Det är sorgligt att se hur en till synes fräsch bil inom loppet av en vecka blir vandaliserad och sönderslagen, löstagbara delar stulna och glasbitar och mer eller mindre giftiga vätskor sprids runt vraken när tiden går.
Det är nämligen inte sådana omständigheter som förvaltningen tar hänsyn till när det gäller bilar som övergivits. Istället förhåller man sig strikt till en lagstiftning som i grunden är till för att skydda bilägarens intresse, att man inte hur som helst får ta hens fordon i beslag. Och gömmer sig bakom att bilen är Trafikverkets ansvar om den står så att den påverkar trafiksäkerheten. Vilket de väldigt ofta gör.
Jag vill att grundregeln ska vara ”Titta där står en bil som blivit övergiven. Den har stått där i mer än 24 timmar. För att skydda ägarens egendom från skadegörelse och miljön från föroreningar låter vi på ägarens bekostnad forsla bort den till en bättre plats där den kan stå tills ägaren tar hand om den. Och så skickar vi en räkning till bilens ägare och berättar var hen kan hämta ut sin bil, som annars vidarebefordras till skrotning.”
Det finns detaljer i detta som behöver funderas mer kring. Därför ska förvaltningen ta fram ett regelverk som reglerar de olika delarna. Men grundprincipen ska vara ”Bort med skrotbilarna!” Helst innan de blir till skrot…
Peter Nordebo, Liberalerna

Bandyhall viktig fråga i valet!

Olov Nilsson Sträng skriver i en insändare i Ljusnan att beslutet om bandyhall på SJ-området redan är fattat. Det är både rätt och fel. Den 18 december i fjol röstades igenom att sälja kommunens fastighet Bro 4:4 och att skriva avtal med bandyklubben att kommunen ska hyra en blivande bandyhall i 25 år framåt.
Men det majoritetsbeslut som fattades av kommunfullmäktige förra året har överklagats och kommer att prövas av Förvaltningsrätten i Falun. Mycket talar för att rätten kommer att upphäva beslutet av formella skäl.
I dagsläget gäller alltså inte beslutet om att sälja fastigheten. Beslutet kan inte vinna laga kraft förrän domstolens besked kommer. Om domstolen upphäver beslutet måste frågan prövas på nytt i kommunfullmäktige. Om domstolen inte tycker att beslutet var olagligt kan Förvaltningsrättens beslut överklagas till Kammarrätten i Sundsvall.
Ett beslut som tidigare fattats av ett kommunfullmäktige kan också ändras av ett nytt fullmäktigebeslut. Liberalerna har sagt tvärt nej till planerna på en bandyhall på SJ-området. Vi står fast vid det. Det finns all anledning för de väljare som håller med Liberalerna om att det inte ska byggas bandyhall på SJ-området att tänka sig för vem de röstar på i valet. Frågan är inte slutligt avgjord.
När den kommer upp på nytt kommer Liberalerna att rösta för en satsning på att använda SJ-området för en ny stadsdel, med hänsyn till vårt kulturarv. Där ska etableras utbildningscentrum, lokaler för kontor och kultur, hotell, affärsverksamhet etc, i samverkan med externa intressenter!
Peter Nordebo, Liberalerna

Satsa på väg och järnväg i norr!

Jag läser i Dagens Samhälle om en undersökning av vilka regioner som egentligen står för den svenska exportnäringen. De siffror som oftast används för att jämföra olika regioners bidrag till exporten är Statistiska Centralbyråns, SCB:s. Men det är ett missvisande underlag för beslut om var det finns störst behov av satsningar på infrastruktur som vägar och järnvägar, eftersom SCB:s siffror bara tillräknar exportvärdet till den region där respektive företags huvudkontor finns.

På initiativ av Region Västerbotten har en konsultbyrå räknat ut var produktionen av de varor som går på export sker. Det ändrar förutsättningarna. De fem Norrlandslänens exportvärde är enligt SCB 92,5 miljarder kronor av Sveriges totala export på 1 100 miljarder. Men beräknat på var varorna produceras stiger Norrlands andel till 113 miljarder. Dessutom ska man bära i minnet att åtskilliga exportvaror som tillverkas i andra regioner bygger på råvara från Norrland. Och på vattenkraftsel.

En ökad satsning på upprustning och underhåll av vägar och järnvägar norr om Dalälven skulle innebära ett lyft för exportnäringen. Och för klimatet, om fler av de långväga transporterna kunde köras på järnväg istället för landsväg!

Hälsingland behöver en stark liberal röst. Kryssa mig på Liberalernas valsedel!

Peter Nordebo, Liberalerna