Specialistutbildade allmänläkare

måste finnas på hälsocentralerna

Uttalande från Liberalernas i Gävleborg digitala årsmöte 2021

Det är inte rimligt att Region Gävleborg inte dagligen har allmänläkare på plats under hälsocentralernas normala öppettider. Liberalerna ser en risk att hälsocentraler utanför de stora tätorterna får sämre bemanning och att de som bor där får sämre tillgång till specialistläkare. I stället skulle de hänvisas till digitala kontakter eller telefonkontakter. När den politiska majoriteten med S, C, V och MP planerar att ytterligare dra ner på hälsocentralernas bemanning – samtidigt som man vill flytta över mer vårdarbete dit – då skjuter man sig i foten.

Liberalerna känner stor oro inför majoritetspartiernas förslag till ändringar i hälsovalshandboken, att vi gävleborgare inte garanteras att få träffa en allmänläkare när vi söker vård på vår hälsocentral. I stället kan man som patient bli tvingad till att ha kontakt med sin läkare digitalt eller via telefon. Liberalerna anser att det är nödvändigt att det finns en allmänläkare på plats för att kunna bedriva god och nära vård.

Det får inte råda någon tveksamhet i Region Gävleborgs hälsovalshandbok om att alla hälsocentraler i länet ska ha allmänläkare på plats. Det liggande förslaget till hälsovalshandbok kan leda till ökade klyftor mellan primärvården i glesbygd och städer.

I Region Gävleborg har vi redan sett en enorm ökning av onödiga remisser från vikarierande läkare på våra hälsocentraler som saknar rätt kompetens och kontinuitet. Vi har redan idag en alltför sjukhustung vård. Det är lätt att inse att daglig bemanning av fysiskt närvarande allmänläkare behövs på våra hälsocentraler. Att bara erbjuda digital kontakt eller telefonkontakt med läkare på hälsocentralerna driver fler patienter till akutsjukvården.

Förslaget gör det också omöjligt att placera läkare under utbildning inom allmänmedicin på våra hälsocentraler. Utbildningsdoktorerna ska ha daglig handledning av en specialist inom allmänmedicin. Det kommer ytterligare att minska möjligheten att rekrytera allmänspecialister i regionen.

Alla vårdanställda behöver uppskattning!

Men nu går väl skam på torra land! Efter ett årtionde med hälsovalet vill regionledningen göra om spelreglerna. Och det finns naturligtvis goda grunder att se över reglerna om de inte fungerar, men då måste man ta itu med det som orsakar problemen!

Alla vet var skon klämmer, vad som är skälet till att regionen har svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal inom vården. Det finns uppenbara förklaringar till att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor väljer andra arbetsgivare, inom eller utanför vården. Personalen vet att det beror på att arbetsmiljön. Den som jobbar åt Region Gävleborg har en snål arbetsgivare. Och det handlar inte bara om hur mycket det finns i lönekuvertet varje månad. Det handlar om förutsättningar för fortbildning i jobbet, det handlar om möjligheten att påverka och utveckla arbetets innehåll, det handlar om att kunna få uppskattning och respekt från ledningen.

Också den politiska ledningen i regionen vet varför personalen inte vill stanna kvar. De vet att det beror på att anställda inte trivs med arbetsvillkoren. Förvaltningsledningen vet vad som är utmaningen. Från regiondirektör och nedåt är cheferna på det klara med varför läkare och sjuksköterskor söker sig till andra jobb.

Men hellre än att lyfta personalens motivation med bättre vidareutbildning, bättre löner, bättre bemanning och större möjligheter att ta eget ansvar för vårdens innehåll tänker man nu peta i patienternas rätt till en god och nära vård. Genom att minska eller ta bort krav på bemanning av medicinskt kvalificerad personal på hälsocentralerna hoppas regionledningen uppenbarligen på att de kvarvarande anställda ska kunna trolla med knäna och åstadkomma en bättre vård med färre läkartider, färre sjuksköterskor och minskat öppet hållande!

För oss Liberaler är det helt självklart att utvecklingen av vården måste gå i helt motsatt riktning! Vi behöver erbjuda fler tjänster i den vård som ges i primärvården närmast patienterna. Vi behöver fler läkare på hälsocentralerna för att möta människornas behov av vård. Vi behöver fler sjuksköterskor och undersköterskor, som kan arbeta med all sin kunskap, trygghet och omvårdnad för att ge en god och nära vård. Och de anställda i vården måste känna sig uppskattade, i lönesättning, arbetstider och i den psykosociala arbetsmiljön!

Glöm inte bort detta du väljare! Socialdemokraterna har suttit vid makten i över hundra år i det här landstinget. Det är hög tid att byta ut dem!

Peter Nordebo, L, regionfullmäktig

Isoleringen gör oss sjuka

Maj och Kjell har spelat bridge tillsammans i 60 år, men denna smärtsamma vår har de inte kunnat träffas alls på flera månader. Som en effekt av corona-pandemin råder totalt besöksförbud på landets äldreboenden. Vi liberaler vill hitta trygga vägar för människor att träffas.

Boende på särskilt boende behöver skyddas från smitta, men de måste också få livskvalitet under den tid de har kvar. Vi måste förebygga både skador av viruset och av värkande längtan och påtvingad ensamhet. Därför föreslår vi att Socialstyrelsen snabbt och nogsamt söker vägar för människor att mötas och att Folkhälsomyndigheten tar på sig ledartröjan inte bara mot viruset, utan också mot ensamheten.

Först besöksfrågan, som är svår – om sköra boende smittas kan de behöva långvarig hjälp från redan hårt tyngd sjukvård. Andra boende får självklart inte utsättas för risk: var och ens frihet måste ovillkorligen sluta där någon annans frihet börjar. Samtidigt visar studier att det inte är anhöriga, utan personal, som fört in smittan på äldreboendena.

Liberalerna kräver att regeringens Coronakommission söker svar på hur smittskyddet påverkades av att personal inte hade tillgång till skyddsmateriel och av att hemtjänsttagare i snitt träffar 16 personer under bara två veckor.

Vi vill att staten gör ett försök att låta fler människor som älskar varandra få träffas. Därför brådskar det med Socialstyrelsens redovisning av vilka undantag som kan göras från besöksförbudet i äldreboendena, och det behöver tas fram riktlinjer om hur detta kan genomföras. Inte minst borde symtomfria 70-plussare som varit isolerade hela våren kunna träffa partners ute i det fria, även om de bor på ett särskilt boende.

Så ensamheten. Det kan dröja länge innan vi får fungerande vaccin och effektiva antivirusmedel till alla som behöver, och allt eftersom tiden går under pandemin behöver vi ta allt större hänsyn till den ohälsa som 70-plussarnas påtvingade isolering för med sig. Isolering gör oss sjuka i psykisk ohälsa, infektionskänslighet och hjärt-kärlsjukdom, så vi liberaler föreslår att Folkhälsomyndigheten snarast knyter till sig geriatrisk och psykiatrisk expertis för att mota ensamhetens verkningar. Covid-19 har slagit skoningslöst mot de mest utsatta grupperna i samhället: äldre, sjuka och personer i särskilda riskgrupper. Vi kommer envist att slita för att den bördan inte på några villkor ska bli större än absolut nödvändigt.

Barbro Westerholm, riksdagsledamot, talesperson årsrika (L)

Lina Nordquist, riksdagsledamot, sjukvårdspolitisk talesperson (L)

Peter Nordebo, gruppledare (L) Bollnäs och regionfullmäktig

Förbered sjukhusen för framtida pandemier!

Ingenting talar för att det vi nu genomlever kommer att bli den sista gången vi drabbas av en pandemi. Och epidemier av olika smittsamma sjukdomar kommer att återkomma regelbundet framöver. Vi har lärt oss, och kommer att lära oss ännu mer av Covid-19. Det gäller att ta tillvara den kunskapen och våra erfarenheter när vi planerar om– och tillbyggnad och upprustning av regionens sjukhus i Gävle och Hudiksvall, det som kallats Framtidsbygget. Därav har jag lämnat nedanstående interpellation till regionrådet Tommy Berger inför nästa regionfullmäktige. (För övrigt hoppas jag på att regionledningen och hälso- och sjukvårdsnämnden inte glömmer att vi har ett tredje sjukhus som just nu drivs i regionens regi i Bollnäs!)

Fråga till regionrådet och ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden Tommy Berger (S)

En studie från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg visar att ”vanliga” influensapatienter, som läggs in på sjukhuset, har smittat andra. En stor andel av patienter utan covid-19 blev smittade med viruset på sjukhuset. Martina Sansone, specialistläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien på Sahlgrenska universitetssjukhuset, har analyserat virus-dna hos patienter inlagda på samma avdelning. Studien är en del av hennes avhandling om influensaspridning på sjukhus

Hennes slutsats är att det borde inrättas permanenta isolerings- eller karantänsavdelningar vid sjukhusen. Sådana avdelningar kan öppnas upp för smittsamma patienter vid till exempel en pandemi eller en influensaepidemi. I tider utan epidemier kan avdelningarna användas för ”vanliga” patienter. Det skulle vara ett sätt att undvika att inlagda patienter blir smittade under vårdtiden på sjukhuset.

De förberedda isoleringsavdelningarna skulle stå förberedda med enkelrum, luftslussar, anpassade transportvägar och anpassad ventilation åtskilda från andra avdelningar. Det skulle ge en blixtsnabb beredskap när epidemier och pandemier uppträder.

Region Gävleborg befinner sig i ett förmånligt läge eftersom vi planerar för Framtidsbygget, där våra sjukhus i Gävle och Hudiksvall ska byggas till, moderniseras och förberedas för framtida vårdbehov.

Min fråga till regionrådet blir hur regionledningens planering för framtida pandemier ser ut. Både pandemier och epidemier kommer att uppträda återkommande i framtiden. Under sjukhusens ”livstid” kommer de att komma att möta situationer som liknar den pandemi vi nu brottas med. Det måste vara smart att redan i samband med ombyggnationen anpassa en eller flera avdelningar på båda sjukhusen så att de kan användas som isoleringsavdelningar när krisen dyker upp.

Peter Nordebo, Liberalerna

Följ riktlinjerna för att rädda liv!

Under 2015 införde Socialstyrelsen nya riktlinjer för screening mot livmoderhalscancer. Bland annat ska cellprover kontrolleras för humant papillomvirus, HPV, för kvinnor över 30 år. HPV är den enskilt viktigaste riskfaktorn för att utveckla cervixcancer. Fortfarande, fyra år senare, följer Region Gävleborg inte de nya riktlinjerna.

Syftet med att genomföra HPV-tester är naturligtvis att hitta fler cellförändringar tidigare. Enligt en ny rapport från den nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention drabbas allt fler kvinnor av livmoderhalscancer.

Sedan 2014 har antalet insjuknade ökat från 450 till 550 fall årligen. Ökningen har främst skett bland kvinnor som undersökts och fått veta att deras cellprov är normalt.

Att testa kvinnor över 30 för HPV-virus kan enligt arbetsgruppen hindra 60 cancerfall per år och rädda 30 liv på nationell nivå. Det innebär att cancern hos en eller flera kvinnor varje år konstateras för sent i vårt län.

Jag hoppas att den sittande majoriteten (S, V, C, MP) i Gävleborg ser till att Socialstyrelsens riktlinjer börjar tillämpas snarast!

Peter Nordebo, Liberalerna

Fel stoppa patienters rätt att välja!

Region Gävleborg är i färd med att införa remisstvång för patienter som söker psykiatrisk vård utanför regionens egen verksamhet. Enligt uppgift innebär förslaget att den som tror sig ha adhd, eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inte får söka sig till en alternativ vårdgivare utan att regionen remitterat patienten.
I diskussionen har två skäl framförts. Dels anser företrädare för regionen att det är dålig kvalitet på de utredningar som utförs av andra vårdgivare än regionen, dels drabbas regionen av kostnader när vi skattebetalare ska betala för dessa utredningar.
Den egentliga anledningen till att situationen är besvärlig för Region Gävleborg är att vårdköerna inom psykiatrin blivit för långa. När patienterna inte kan få en tid hos regionens egna mottagningar söker de sig någonstans där de kan få hjälp. Lösningen är inte att stoppa dem från att fritt välja var de vill söka vård, lösningen måste vara att se till att få ner kötiden.
Vårdens kvalitet måste hanteras i annan ordning. Det finns tillsynsmyndigheter med ansvar för att se till att upprätthålla den medicinska kvaliteten i all vård, vare sig den utförs i regionens eller någon annan regi.
Påståenden om att människor ”köper sig” diagnoser genom privata vårdgivare är djupt kränkande. Både för patienten och vårdgivarna. De barn, unga och vuxna som står i kö till psykiatrin inom länet har sökt hjälp med problem som för dem är allvarliga. De måste respekteras och deras behov tillgodoses så snart det är möjligt.
Att avskaffa det fria vårdvalet för dessa patienter är helt fel väg. Konsekvensen blir ett ökat tryck på regionens egen psykiatri och ännu längre väntetider! Och man kan undra vilket som blir nästa steg när regionledningen upptäckt att det går att spara pengar genom att förbjuda patienterna att söka hjälp på annat håll när regionens resurser inte räcker till…
Min fråga till regionrådet är vilken patientgrupp som kommer att få tillgång till psykiatrisk vård snabbare genom att ett remisstvång införs?
Peter Nordebo, Liberalerna

Mörkret lägrar sig över Bollnäs sjukhus

Jag läser i Ljusnan att Bollnäs sjukhus kan mista akutsjukvården. Enligt tidningen utreder Region Gävleborg det framtida vårdbehovet i en rapport, där sjukhuset i Bollnäs nedgraderas till närsjukhus. Det kommer inte som någon överraskning att Region Gävleborg fortsätter att förbereda en nedrustning av sjukhuset i Bollnäs. Liberalerna har varnat för den här utvecklingen, i debattartiklar och i regionens politiska organ.
Den styrande majoriteten under ledning av Socialdemokraterna och Centern har hela tiden bedyrat och lovat att Bollnäs sjukhus ska drivas vidare i samma omfattning som tidigare. Ändå kommer nya utredningar från de tjänstemän som arbetar under regionledningen om hur sjukvården i Bollnäs ska rustas ner.
Nu kommer regionen att ta över sjukhuset i Bollnäs efter Aleris från 1 november. Någon ny upphandling har ännu inte blivit av. Det är mycket viktigt att övertagandet går så smidigt som möjligt, och att personalen väljer att jobba kvar och fortsätta det fantastiska jobb de gjort de gångna åren. Men då måste regionledningen vinna förtroende för sina påståenden att sjukhuset ska finnas kvar i nuvarande omfattning – eller varför inte utöka verksamheten?
Den trovärdigheten flyger naturligtvis alla världens väg när regionens egna tjänstemän tar fram framtidsscenarier som talar om Bollnäs som ett närsjukhus utan fullständig akutverksamhet. Då avlövar man Bollnäs totalt och tar ifrån befolkningen i sydvästra Hälsingland den trygghet som en dygnet-runt-öppen akutmottagning innebär för patienterna!
Peter Nordebo, Liberalerna

Hög tid för screening mot prostatacancer

I en motion till regionfullmäktige i Gävleborg föreslår Liberalerna att regionen går före med försöksverksamhet för att undersöka alla äldre män för att upptäcka prostatacancer tidigare:

Prostatacancer är landets vanligaste tumörsjukdom med över 10 000 upptäckta fall varje år. Sjukdomen orsakar 2 400 mäns död årligen. Stockholm3-testet bygger på en uppsättning markörer vid sidan av PSA. Med ett enkelt blodprov kan diagnosen blir mer precis än PSA, som idag är den vanligaste indikatorn på prostatacancer. Genom magnetröntgen kan de som testas positivt undersökas vidare. Det är orimligt att vården låter tiden gå utan att använda ny kunskap och teknik för att rädda människors liv och undvika onödigt lidande.
Argumentet mot allmän screening av prostatacancer har varit just att PSA-testet inte bara upptäcker elakartade tumörer utan också signalerar för de godartade som inte kommer att vålla patienten några framtida symptom. Det resonemanget håller inte längre.
Det är dags att införa en allmän testning som erbjuds alla män på samma sätt som alla kvinnor erbjuds mammografi för att tidigt upptäcka bröstcancer och cellprov för att upptäcka livmoderhalscancer. Vid vilken ålder och med vilken frekvens sådana test ska genomföras måste avgöras i samråd med professionen. Region Gävleborg bör gå före och inleda försöksverksamhet snarast. Staten erbjuder ekonomiskt stöd till sådana försök, vilket kan underlätta införandet.
Liberalerna yrkar på att regionfullmäktige beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att snarast inleda försök med allmän screening mot prostatacancer.

Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo, Liberalerna

Skulle Aleris kunnat räddas i Bollnäs?

I februari 2016 besökte Liberalernas riksdagsledamot Barbro Westerholm Bollnäs sjukhus tillsammans med lokala representanter för Liberalerna i Bollnäs. I samband med besöket fick vi signaler om att Aleris hade intresse att utöka sin verksamhet i Bollnäs. Det faktum att företaget redan drev sjukhuset på uppdrag av Region Gävleborg innebar ju att det fanns anställd vårdpersonal på plats. Det skulle kunna ge synergieffekter om Aleris etablerade andra omsorgsverksamheter i Bollnäs, som hemtjänst och särskilt boende.
Vi tog därför kontakt med Aleris företagsledning för att diskutera hur vi kunde agera för att möjliggöra för företaget att tillsammans med kommunen skapa en testbädd för samordnad omsorg med sjukhuset som nav. Representanter för Aleris företagsledning kom på besök till Bollnäs vid ett par tillfällen under våren. Vi såg till att de fick träffa representanter för både kommunledningen – politiker och förvaltning – och oppositionen.
Vi fick också besök av Apeiron Omsorgsfastigheter AB (numer Nordiska Omsorgsfastigheter AB, Nofab), som förklarade sig intresserat att investera i att bygga särskilt boende i Bollnäs, utan ekonomiska åtaganden för kommunen. När Apeiron skickade in en formell förfrågan till Bollnäs kommun om att få köpa mark för att bygga ett sådant boende tog Liberalerna upp ärendet i kommunstyrelsen och föreslog ett positivt uttalande om deras framställning.
Men det fanns inte politiskt intresse för detta. Vid sidan om Liberalernas ledamot i kommunstyrelsen var det bara en av Sverigedemokraternas ledamöter som röstade för förslaget. Övriga förtroendevalda i kommunledning och opposition röstade emot.
Vi fick samma reaktioner när vi försökte driva på i socialnämnden för att öppna dörren för samtal med Aleris och Apeiron. Varken den övriga kommunledningen eller oppositionen ville jobba vidare med de kontakter som vi hade skapat.
En av våra grundtankar med att försöka få till stånd ett djupare samarbete med Aleris, där företaget också skulle utnyttja sin kompetens inom äldreomsorgen i Bollnäs kommun, var att förankra företagets intressen i kommunen och säkra framtiden för Bollnäs sjukhus.
Vi kommer aldrig att få veta om det skulle ha haft någon betydelse. Vi får heller inte veta om det skulle påverkat Aleris syn på fortsatt drift av Bollnäs sjukhus om regionen hade inlett en formell upphandling i god tid inför att avtalet med Aleris skulle gå ut.
Vi kan bara beklaga att det slutade med att Aleris kommer att lämna Bollnäs sjukhus och återlämna ansvaret för driften till Region Gävleborg. Vi är oroliga för att sjukhuset i regionens regi kommer att få svårt att behålla och rekrytera kompetent personal och att verksamheten inte kommer att kunna upprätthålla samma goda kvalitet som under åren med Aleris.
Peter Nordebo, Liberalerna

Orosmoln över sjukhuset i Bollnäs

Mörka orosmoln hänger över Bollnäs sjukhus. Regionledningen har allvarligt misskött sin relation till den entreprenör som under sju år drivit sjukhuset på regionens uppdrag. Om detta varit en avsiktlig politik eller om det beror på inkompetens kan jag inte bedöma. Men det är ingen tvekan om att bristen på besked från regionen om framtiden för Bollnäs sjukhus skadar både Aleris och sjukhuset.
2021 går det nuvarande avtalet med Aleris ut. Det går inte att förlänga ytterligare. Inte utan en föregående upphandling, en upphandling som enligt gällande lagstiftning måste vara öppen för alla. Någon upphandling har inte beslutats av regionen, än mindre har den inletts.
Liberalerna begärde under 2018 vid upprepade tillfällen att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle fatta beslut om att inleda en upphandling. Det blockerades av majoriteten i regionen – Socialdemokraterna, Vänstern, Centerpartiet och Miljöpartiet. Fortfarande i januari 2019 talar regionledningen om att en eventuell upphandling kan beslutas någon gång i vår.
Granskar man regionens investeringsbudget slås man av att det kommer att göras gigantiska investeringar på regionens sjukhus i Gävle och Hudiksvall de närmaste åren. Det är bra och välbehövligt. Men några investeringar i lokaler och utrustning i Bollnäs har inte genomförts på senare år, och tycks inte heller planeras framöver.
Under tiden skadas den nuvarande organisationen av beslutsförlamningen. Duktiga medarbetare funderar över den fortsatta karriären. Det finns inga tydliga besked om att Bollnäs sjukhus ska finnas kvar i nuvarande omfattning. Vilka specialiteter kommer att finnas kvar, vilka operationer ska utföras på sjukhuset, vilka kliniker ska drivas vidare i nuvarande omfattning – ingen vet vilka planer regionledningen har, och redan anställda medarbetare ser sig om efter alternativa attraktiva arbetsplatser. Samtidigt som det kommer att bli allt svårare att rekrytera till vakanser som uppstår i organisationen.
Och regionens oförmåga att ge klara besked påverkar naturligtvis alla andra privata utförare av sjukvård i regionen. Om regionen inte sätter värde på det prisbelönta sjukhuset i Bollnäs, vilket intresse har politikerna i majoriteten för att fortsätta samarbeta omkring hälsocentraler i privat regi runt om i länet?
Det enda sättet att skingra orosmolnen är att snabbt fatta beslut om villkoren och omfattningen av en ny upphandling av driften av sjukhuset i Bollnäs, i minst samma omfattning som det innevarande avtalet!
Peter Nordebo, Liberalerna