Alla ska ha rätt till en likvärdig skola

Turen att födas av rätt föräldrar eller i rätt kommun ska inte avgöra hur bra det går för en elev. Alla elever ska ha rätt att gå i en skola med hög kvalitet och goda kunskapsresultat. Likvärdighet ska uppnås genom höga ambitioner för varje elev och genom ett skolsystem som erbjuder hög kvalitet i varje klassrum.
Skolresultaten i de kommunala skolorna i Bollnäs är mycket oroväckande. Fyra av tio unga som slutar nionde klass fick 2019 inte godkänt i alla ämnen. Det återstår mycket att göra innan barn och föräldrar kan känna sig trygga med kvaliteten i de kommunala grundskolorna i Bollnäs.
En förutsättning för att alla elever ska få samma möjligheter är en likvärdig skola. Därför vill Liberalerna förstatliga de offentligt drivna grundskolorna, för att minska betydelsen av vilka ekonomiska förutsättningar hemkommunen har.
Men här och nu handlar det i vår kommun om att ge eleverna studiero i klassrummet. De elever som inte får stöd och uppmuntran hemifrån blir de största förlorarna. En mer aktiv lärarledd undervisning minskar betydelsen av stödet hemifrån. Mindre undervisningsgrupper, där alla elever får stöd och uppmärksamhet från sin pedagog utifrån sina individuella förutsättningar, är en viktig nyckel till deras framgång.
Kommunen ska fördela sina resurser mellan olika skolor, utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Mer pengar ska gå till skolor med elever som har större behov. Liberalerna prioriterar skolan eftersom kunskap är den viktigaste delen för alla människors livschanser. Klassresan börjar i klassrummet.
Liberalerna i Bollnäs genom
Yanina Westergren, Barn- och utbildningsnämnden
Peter Nordebo, kommunstyrelsen

Enkelt välja till EU!

Det är inte så svårt att välja rätt i EU-valet! Svara på fem frågor om vad du själv tycker:
• Ska Sverige vara medlem i EU?
• Vill du att EU ska göra mer mot klimatkrisen?
• Vill du att EU ska göra mer för att stoppa organiserad brottslighet?
• Tror du att samarbetet inom EU bidrar till fortsatt fred?
• Är det viktigt att vi kan jobba eller plugga var vi vill inom EU?
Om du svarade ja på alla frågorna så tycker du som vi! Liberalerna är det parti som är mest EU-vänligt. Vi tror på EU. Valet till Europaparlamentet 26 maj är ett värderingsval. Det handlar om att säga ja till Europa och nej till nationalism och extremism.
Det är viktigt för Sverige att vi väljer parlamentsledamöter som vill arbeta för att göra samarbetet starkare och bättre. Det är ledamöter som aktivt arbetar för att se till att EU står upp för de mänskliga rättigheterna, arbetar för att de stora problemen ska lösas gemensamt och för friheten att bo och resa vart man vill! Liberalerna är rätt val i EP-valet!
Peter Nordebo, Liberalerna Bollnäs

Inte enigt om bandyhall!

Jag läser i Ljusnan att beslutet att anta en ny detaljplan för Bro 4:4 har överklagats. Det förvånar mig inte, och jag tycker att det är bra att lagligheten i fullmäktiges beslut kommer att prövas, eftersom jag anser att det strider mot bestämmelserna i plan- och bygglagen.
Men förvånad blir jag när kommunstyrelsens ordförande Marie Centerwall, S, uttalar sig om överklagan och säger att ”I fullmäktige var vi helt eniga om att anta den nya detaljplanen”…
Jag undrar om vi var på samma sammanträde? Jag vill minnas att både kommunstyrelsens ordförande och Ljusnans reporter var närvarande i sessionssalen i Stadshuset. Fullmäktige debatterade i 40 minuter om förslaget till detaljplan. Till slut röstade vi om det. Två gånger för säkerhets skull. Först om mitt yrkande om återremiss (jag ville att miljö- och byggnämnden skulle ta fram ett nytt förslag i enlighet med lagen), därefter om att anta förslaget eller avslå det. Liberalerna förlorade båda omröstningarna, och reserverade sig mot båda besluten.
Vi beklagar att detaljplanen antogs, eftersom det ger möjlighet att riva värdefulla kulturmiljöer från Bollnäs barndom, för att istället bygga en gigantisk bandyhall i plåt mitt i stadens centrum. Och vi vill gärna att väljarna får veta att alla inte stod bakom kommunfullmäktiges beslut.
Peter Nordebo, gruppledare Liberalerna

Fria resor från mellanstadiet och uppåt!

Vi ställer oss helhjärtat bakom förslaget från signaturen Ensamstående morsa i lördagens Ljusnan. Vi har länge förordat att alla skolbarn i Bollnäs kommun ska få busskort som gäller också på fritiden. Enligt en utredning som gjorts skulle det kosta 4,8 miljoner kronor per år att införa fria resor i kollektivtrafiken för skolelever.
Enligt det förslaget får alla elever i åldrarna 11-19 år resa fritt hela dygnet alla dagar inom Bollnäs och Ovanåkers kommuner, och gymnasieeleverna fria resor i hela länet. Det har många fördelar – barn och unga lär sig att åka kollektivt, de kan tryggt ta sig till skola och fritidsaktiviteter och det är rättvist med samma stöd för alla.
Det ger också ökat underlag för trafiken inom Bollnäs kommun, vilket förbättrar förutsättningarna att bibehålla och utöka turtätheten i kollektivtrafiken.
Finansieringen kan lösas genom att låta bli att bygga och förhyra en bandyhall på SJ-området i centrala staden. Det frigör sju miljoner kronor per år de närmaste 25 åren.
Peter Nordebo, Yanina Westergren, Daniel Didricksson och Carina Östansjö, Liberalerna

Bandyhall hot mot simhallar

Ljusnan rapporterar att många i Arbrå känner oro för att den beslutade renoveringen av Arbrå simhall inte ska bli av. Det finns skäl att känna oro, eftersom kommunen står inför omfattande besparingar. Samtidigt tänker flera av partierna driva igenom byggandet av en bandyhall på SJ-området. Detta kan bli en gökunge i den kommunala ekonomin och i förlängningen ett hot mot andra idrottsanläggningar, som simhallarna i Arbrå och Kilafors.
Ombyggnationen av simhallen i Arbrå är en investering för framtiden, för skolbarnen i Arbrå, för barnfamiljer i hela kommunen, för de äldre och för dem som använder simhallen till rehabilitering. Den investeringen, som redan beslutats, ska säkra tillgången till en simanläggning för de närmaste 30 åren, och för oss är det självklart att den ska genomföras så snart som möjligt.
Peter Nordebo och Daniel Didricksson, Liberalerna

Bandyhall viktig fråga i valet!

Olov Nilsson Sträng skriver i en insändare i Ljusnan att beslutet om bandyhall på SJ-området redan är fattat. Det är både rätt och fel. Den 18 december i fjol röstades igenom att sälja kommunens fastighet Bro 4:4 och att skriva avtal med bandyklubben att kommunen ska hyra en blivande bandyhall i 25 år framåt.
Men det majoritetsbeslut som fattades av kommunfullmäktige förra året har överklagats och kommer att prövas av Förvaltningsrätten i Falun. Mycket talar för att rätten kommer att upphäva beslutet av formella skäl.
I dagsläget gäller alltså inte beslutet om att sälja fastigheten. Beslutet kan inte vinna laga kraft förrän domstolens besked kommer. Om domstolen upphäver beslutet måste frågan prövas på nytt i kommunfullmäktige. Om domstolen inte tycker att beslutet var olagligt kan Förvaltningsrättens beslut överklagas till Kammarrätten i Sundsvall.
Ett beslut som tidigare fattats av ett kommunfullmäktige kan också ändras av ett nytt fullmäktigebeslut. Liberalerna har sagt tvärt nej till planerna på en bandyhall på SJ-området. Vi står fast vid det. Det finns all anledning för de väljare som håller med Liberalerna om att det inte ska byggas bandyhall på SJ-området att tänka sig för vem de röstar på i valet. Frågan är inte slutligt avgjord.
När den kommer upp på nytt kommer Liberalerna att rösta för en satsning på att använda SJ-området för en ny stadsdel, med hänsyn till vårt kulturarv. Där ska etableras utbildningscentrum, lokaler för kontor och kultur, hotell, affärsverksamhet etc, i samverkan med externa intressenter!
Peter Nordebo, Liberalerna

Välkommen på barrikaden, Åsa!

Det är med stor glädje jag läser om Moderaternas valplattform i kommunvalet i Bollnäs! På punkt efter punkt har M anammat Liberalernas förslag! Välkommen på barrikaden, Åsa Äng Eriksson!
Moderaterna ställer sig bakom Liberalernas förslag att bygga ett nytt center för vuxnas lärande på SJ-området. Det måste rimligen innebära att de är beredda att ompröva planerna på att låta SJ-området förfulas av en jättelik bandyhall. Bravo!
Vi är helt överens om att SJ-området i stadens centrum ska användas för stadens och kommunens utveckling. Utbildning, kontor, handel och småindustri ger ökad kompetens, fler jobb och en växande kommun.
Fler utförare inom skola och omsorg har vi också drivit under mandatperioden. Miljö- och byggnämnden har tagit fram en detaljplan för äldreboende och förskola vid Hedhamre. Det finns flera privata aktörer som är intresserad av att exploatera kommunens tomt och bygga särskilt boende. Säkert finns också intressenter som kan tänkas satsa på förskola på tomten bredvid. Här har M varit med att fatta besluten i miljö- och byggnämnden. Det är bra att ni är med på tåget!
Naturligtvis ska vi öppna upp det monopol som i praktiken råder inom hemtjänsten. Nästa gång frågan kommer upp kan Liberalerna räkna med stöd från M, att se till att öka valfriheten inom hemtjänsten i kommunen! Lysande!
M ställer sig också bakom Liberalernas krav på att snarast rusta 83an och 50an. Rusta för att senare möjliggöra en trefältsväg med 100 km/timme. Bra där, M!
Peter Nordebo, Liberalerna

Missförstånd om vinster i välfärden

Debatten om vinster i välfärden bygger på ett antal missförstånd. Jag förstår på mina socialdemokratiska vänner att inte ens de politiskt aktiva som driver frågan om vinsttak eller vinstförbud i välfärdssektorn förstår vad det nerröstade förslaget till vinsttak skulle innebära.

I praktiken skulle ett tak för vinster vid sju procent av det operativa kapitalet göra det mycket svårt för privatföretag att sälja välfärdstjänster till kommuner, landsting och stat. Enligt regeringens bedömning berörs 3 435 företag med sammanlagt 229 000 anställda. De företagen driver verksamheter som berör ungefär 600 000 brukare. Till det kommer företag som är verksamma inom hälso- och sjukvård. Där väntar regeringen på en utredning om hur det ska gå till att stoppa deras vinster också, en utredning som ska komma 15 juni.

Det här handlar om företag där många av både anställda och företagsägare är kvinnor. Man kan inte undvika misstanken att det är skälet till att de ska beskattas i särskild ordning, medan manligt dominerade företag som utför tjänster åt stat, kommun och landsting slipper vinsttak. Det gäller byggföretagen som bygger skolbyggnaderna, sjukhusen och hälsocentralerna, de som bygger och underhåller vägarna som skolbussar och ambulanser ska åka på och det gäller de som tillverkar och säljer apparater och utrustning till vård, skola och omsorg.

Ett grundläggande missförstånd är att vinst är till skada för välfärden. Tvärtom är ju vinst en förutsättning för välfärd. Strävan efter vinst gör att företag blir effektivare och kan tillhandahålla fler och bättre varor och tjänster till oss som konsumenter. Det är själva grunden för marknadsekonomin. När företagen är framgångsrika kan de anställa mer personal som får lön och betalar skatt. Av 100 kronor som ett företag använder för att avlöna en anställd går ungefär 70 kronor till stat, kommun och landsting i form av skatter och avgifter. Pengar som används gång på gång för att göra det möjligt att utföra välfärdens tjänster och betala ut andras löner som i sin tur kommer tillbaka till välfärden i form av skatt.

Vi har redan ett system för att beskatta företagens vinster och utdelningar. Och vi har lagar som kan användas för att stoppa olagliga transaktioner som leder till att företag, företagare eller andra personer försöker komma undan att betala sin skatt. Det behövs ingen särskild beskattning för välfärdsföretag! Det vi behöver är tydliga kvalitetskrav för verksamheter inom välfärden.

Peter Nordebo, Liberalerna

Tvingas småflickor bära slöja i Bollnäs förskolor?

Jag har skickat in en fråga till Kristoffer Lindberg, ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Bollnäs. Jag räknar med att få svar i kommunfullmäktige 25 juni.

Göteborgs-Posten har rapporterat att sex av tio förskolor i de tre storstäderna kontrollerar småflickors klädsel. Föräldrar har krävt att förskolepersonalen ska se till att deras barn har slöja på sig hela dagen och förskolepersonal har gått med på att aktivt medverka till det.

Förskolan i Sverige är ickekonfessionell. Förskolan och skolan ska vara fri från religiös och ideologisk påverkan. Den ska vara en plats som ger barn möjligheter att växa som individer. Skollagen är tydlig både om jämställdhet och om individens frihet och integritet.

En förskola som medverkar till att övervaka att flickor har slöja på sig ställer sig helt på föräldrarnas sida, och inskränker samtidigt barnens rättigheter. Det innebär att kommunen, genom sin förskola, signalerar till barnet att det är acceptabelt – både att göra skillnad mellan pojkar och flickor och att göra skillnad mellan barn och barn utifrån deras bakgrund.

Kommunen som huvudman måste klargöra för alla förskolor att skollagens bestämmelser om jämställdhet ska tillämpas. Kommunens tillsyn av alla förskolor ska innebära att verksamheten granskas, inte bara utifrån läroplanens mål och den pedagogiska kvaliteten, utan också utifrån bestämmelserna om integration och jämställdhet. All personal i förskola och skola ska ges kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, och nödvändigt stöd för att kunna hantera frågor om religiöst tvång i förskolan och skolan.

Förekommer det på någon förskola i Bollnäs kommun att personalen medverkar till att tvinga småflickor att bära slöja?

Peter Nordebo, Liberalerna

Starka invändningar mot hall på Bro 4:4

Den främsta invändningen mot förslaget till att bygga en bandyhall på SJ-området är att det innebär att kommunen frånhänder sig en fantastisk möjlighet att använda platsen till att göra något som kan påverka hela stadens/kommunens utveckling. Därför är det dags att fatta beslut om att äntligen påbörja en utveckling av området. Kommunfullmäktige bör besluta att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra en särskilt utformad upphandling i syfte att hitta en entreprenör som är beredd att vara med och utveckla en ny stadsdel på grundval av de byggnader som är värda att bevara. Här finns möjligheter för kontor, handel, utbildning, hantverk, fritidsverksamhet och möjligen bostäder. Satsar vi på bostäder kan kommunen få ekonomiskt stöd för sanering från Naturvårdsverket.

För det andra – de ekonomiska förutsättningarna för det projekt som BGIF och Samhällsbyggnadsbolaget föreslår oss att gå in på är mycket riskfyllda och vanskliga. För ett par år sedan skissade klubben med understöd av kommunens tjänstemän på en avskalad enkel hall på Sävstaås. Investeringskostnaden uppskattades till 70 miljoner kronor. Om klubben fick låna till investeringen av kommunen så trodde klubben sig då kunna gå iland med kapitalkostnad, drift, skötsel och underhåll etc med ett årligt bidrag på 7 miljoner kronor.

Nu ska man bygga en långt ifrån avskalad hall med initialkostnader på 20-25 miljoner kronor innan spaden sätts i marken. Fortfarande ska det räcka med att kommunen betalar 7 miljoner per år, med någon slags indexuppräkning, som kommunen och bolaget inte är överens om. Hur mycket bandyns kostnader kommer att öka jämfört med idag är osäkert. Risken är överhängande att klubben drar på sig kostnader som den inte kan bära. I det läget kommer kommunen att bära ett stort ansvar för att rädda klubben undan konkurs. Och plötsligt är årskostnaden en helt annan än sju miljoner…

För det tredje skulle hallen förstöra stadsbilden och förminska de bevaransvärda byggnaderna på området. 23 meter i nockhöjd kan jämföras med ett åttavåningshus – minst 120 meter långt och 80 meter brett. Vid sidan av den kolossen skulle det fina korsvirkeshuset bli en lekstuga och den mäktiga plåtverkstaden en dvärg jämfört med hallen.

För det fjärde är planerna på bandyhallen kopplade till anspråk som ställs av fotbollen i samma föreningen, att platsen för nuvarande bandyplan ska bli minst en konstgräsplan varav den på befintliga konstfrysningspist skulle förses med uppvärmning under vår och höst för att förlänga säsongen. Några kostnader för detta finns inte redovisade i förslagen.

Jag har gjort en enkel kalkyl i Excel över hur hyreskostnaderna kan utveckla sig under en 25-årig hyresperiod. När perioden är slut har kommunen betalat ut 200-250 miljoner kronor enligt avtalet, men kommunen äger fortfarande varken hallen eller fastigheten. Kalkylen har fyra alternativ. Dels enligt kravet från Samhällsbyggnadsbolaget att indexökningen ska beräknas enligt konsumentprisindex (KPI) på hela hyresbeloppet i 2016 års penningvärde. Förslaget till beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige innebär att indexuppräkningen bara ska gälla halva hyran.

Kalkylen har dessutom två olika antaganden om den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den ena utgår från att KPI ökar två procent årligen, motsvarande Riksbankens inflationsmål. Den andra utgår från att ökningen av KPI blir något högre, tre procent. Händelser i vår omvärld kan snabbt påverka den svenska ekonomiska utvecklingen och leda till betydligt större variationer. För att läsa tabellen behöver du scrolla till höger.

Hyra enligt Samhällsbyggnadsbolaget:	År 1																									Totalt över 25 år
KPI 2%	7000000	7140000	7282800	7428456	7577025	7728566	7883137	8040800	8201616	8365648	8532961	8703620	8877693	9055246	9236351	9421078	9609500	9801690	9997724	10197678	10401632	10609664	10821858	11038295	11259061	224212098,1
KPI 3%	7000000	7210000	7426300	7649089	7878562	8114919	8358366	8609117	8867391	9133412	9407415	9689637	9980326	10279736	10588128	10905772	11232945	11569933	11917031	12274542	12642779	13022062	13412724	13815106	14229559	255214850,3
Halva hyran indexuppräknas enl kommunens förslag:
KPI 2 %	7000000	7070000	7140700	7212107	7284228	7357070	7430641	7504947	7579997	7655797	7732355	7809678	7887775	7966653	8046319	8126783	8208051	8290131	8373032	8456763	8541330	8626744	8713011	8800141	8888143	197702396,5
KPI 3 %	7000000	7105000	7211575	7319749	7429545	7540988	7654103	7768914	7885448	8003730	8123786	8245643	8369327	8494867	8622290	8751624	8882899	9016142	9151384	9288655	9427985	9569405	9712946	9858640	10006520	210441165,3