Det är många som varit tvungna att gå till jobbet varje dag, trots att de varit rädda för att själva bli smittade och för att ta hem smittan till sina anhöriga. De har ställt upp också när arbetskamrater tvingats stanna hemma med egna symptom, eller med symptom inom familjen. Det är de som varit i frontlinjen i arbetet mot smittspridningen och som rustade med munskydd och visir tagit ansvaret för de svagaste. De har inte kunnat jobba hemifrån, trots alla rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.
Från Liberalerna tycker vi att dessa anställda är värda lite extra uppskattning. Därför har vi föreslagit att anställda inom kommunens skolor och förskolor, omsorg och äldreomsorg ska få en kompensation med tre dagars extra betald ledighet att ta ut under 2021 eller 2022. Det skulle vara en liten erkänsla för det jobb de gjort under pandemin.
Peter Nordebo, Carina Östansjö och Saga Astner, Liberalerna Bollnäs
Men nu går väl skam på torra land! Efter ett årtionde med hälsovalet vill regionledningen göra om spelreglerna. Och det finns naturligtvis goda grunder att se över reglerna om de inte fungerar, men då måste man ta itu med det som orsakar problemen!
Alla vet var skon klämmer, vad som är skälet till att regionen har svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal inom vården. Det finns uppenbara förklaringar till att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor väljer andra arbetsgivare, inom eller utanför vården. Personalen vet att det beror på att arbetsmiljön. Den som jobbar åt Region Gävleborg har en snål arbetsgivare. Och det handlar inte bara om hur mycket det finns i lönekuvertet varje månad. Det handlar om förutsättningar för fortbildning i jobbet, det handlar om möjligheten att påverka och utveckla arbetets innehåll, det handlar om att kunna få uppskattning och respekt från ledningen.
Också den politiska ledningen i regionen vet varför personalen inte vill stanna kvar. De vet att det beror på att anställda inte trivs med arbetsvillkoren. Förvaltningsledningen vet vad som är utmaningen. Från regiondirektör och nedåt är cheferna på det klara med varför läkare och sjuksköterskor söker sig till andra jobb.
Men hellre än att lyfta personalens motivation med bättre vidareutbildning, bättre löner, bättre bemanning och större möjligheter att ta eget ansvar för vårdens innehåll tänker man nu peta i patienternas rätt till en god och nära vård. Genom att minska eller ta bort krav på bemanning av medicinskt kvalificerad personal på hälsocentralerna hoppas regionledningen uppenbarligen på att de kvarvarande anställda ska kunna trolla med knäna och åstadkomma en bättre vård med färre läkartider, färre sjuksköterskor och minskat öppet hållande!
För oss Liberaler är det helt självklart att utvecklingen av vården måste gå i helt motsatt riktning! Vi behöver erbjuda fler tjänster i den vård som ges i primärvården närmast patienterna. Vi behöver fler läkare på hälsocentralerna för att möta människornas behov av vård. Vi behöver fler sjuksköterskor och undersköterskor, som kan arbeta med all sin kunskap, trygghet och omvårdnad för att ge en god och nära vård. Och de anställda i vården måste känna sig uppskattade, i lönesättning, arbetstider och i den psykosociala arbetsmiljön!
Glöm inte bort detta du väljare! Socialdemokraterna har suttit vid makten i över hundra år i det här landstinget. Det är hög tid att byta ut dem!
Ingenting talar för att det vi nu genomlever kommer att bli den sista gången vi drabbas av en pandemi. Och epidemier av olika smittsamma sjukdomar kommer att återkomma regelbundet framöver. Vi har lärt oss, och kommer att lära oss ännu mer av Covid-19. Det gäller att ta tillvara den kunskapen och våra erfarenheter när vi planerar om– och tillbyggnad och upprustning av regionens sjukhus i Gävle och Hudiksvall, det som kallats Framtidsbygget. Därav har jag lämnat nedanstående interpellation till regionrådet Tommy Berger inför nästa regionfullmäktige. (För övrigt hoppas jag på att regionledningen och hälso- och sjukvårdsnämnden inte glömmer att vi har ett tredje sjukhus som just nu drivs i regionens regi i Bollnäs!)
Fråga till regionrådet och ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden Tommy Berger (S)
En studie från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg visar att ”vanliga” influensapatienter, som läggs in på sjukhuset, har smittat andra. En stor andel av patienter utan covid-19 blev smittade med viruset på sjukhuset. Martina Sansone, specialistläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien på Sahlgrenska universitetssjukhuset, har analyserat virus-dna hos patienter inlagda på samma avdelning. Studien är en del av hennes avhandling om influensaspridning på sjukhus
Hennes slutsats är att det borde inrättas permanenta isolerings- eller karantänsavdelningar vid sjukhusen. Sådana avdelningar kan öppnas upp för smittsamma patienter vid till exempel en pandemi eller en influensaepidemi. I tider utan epidemier kan avdelningarna användas för ”vanliga” patienter. Det skulle vara ett sätt att undvika att inlagda patienter blir smittade under vårdtiden på sjukhuset.
De förberedda isoleringsavdelningarna skulle stå förberedda med enkelrum, luftslussar, anpassade transportvägar och anpassad ventilation åtskilda från andra avdelningar. Det skulle ge en blixtsnabb beredskap när epidemier och pandemier uppträder.
Region Gävleborg befinner sig i ett förmånligt läge eftersom vi planerar för Framtidsbygget, där våra sjukhus i Gävle och Hudiksvall ska byggas till, moderniseras och förberedas för framtida vårdbehov.
Min fråga till regionrådet blir hur regionledningens planering för framtida pandemier ser ut. Både pandemier och epidemier kommer att uppträda återkommande i framtiden. Under sjukhusens ”livstid” kommer de att komma att möta situationer som liknar den pandemi vi nu brottas med. Det måste vara smart att redan i samband med ombyggnationen anpassa en eller flera avdelningar på båda sjukhusen så att de kan användas som isoleringsavdelningar när krisen dyker upp.
Situationen vid Solrosen tycks inte bli bättre. Många rapporterar om stök och bråk, hot och brott mot uppställda regler.
Solrosen är en kommunal anläggning som kommit till för att barn och unga ska få god fritidsverksamhet och sysselsättning. Det betyder att kommunen har ett övergripande ansvar för att barnen tryggt kan vistas där och ägna sig åt sina fritidsaktiviteter.
I avvaktan på eventuella andra åtgärder måste kommunledningen nu se till att ordningen upprätthålls. Enklast och snabbast är att anlita ordningsvakter som kan se till att få grundläggande ordning på det stök som nu råder. Det kan genomföras snabbt.
Jag är övertygad om att kommunen har avtal för att kunna avropa ordningsvakter. Det kan inte vara en kostnadsfråga. Men det behövs snabba beslut! Det är nu det är sommarlov!
De stora ekonomiska satsningar som kommunen gjort med stöd av bland annat arvsfonden måste kunna nyttjas på ett tryggt sätt av de som investeringen gjorts för – barn och unga från Bollnäs och andra orter inom och utom kommunen.
Peter Nordebo, Liberalerna
Jag har inför kommunfullmäktiges sammanträde 27 mars lämnat in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Marie Centerwall:
År 2011 utsågs Bollnäs till Årets Kulturskolekommun av Lärarförbundet.
”Kulturskolan i Bollnäs har en stor bredd på sitt utbud och erbjuder förutom sång och musik även drama och hemslöjd samt dans i samarbete med ABF. Det nyrenoverade kulturhuset har också lokaler som kulturskolan kan utnyttja”, skrev Lärarförbundet i sin motivering.
”Bollnäs har utvecklat och stärkt sin kulturskola till ett föredöme för andra. Vi gratulerar både elever, lärare och kommunens alla invånare till en satsning på hög kvalitet, sa Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande.
2012 utsågs Bollnäs till Årets Kulturkommun av fackförbundet Vision.
”Tvärtemot vad som skulle förväntas i en tid av kommunala sparbeting satsar kommunen på ett helt kulturkvarter med kulturskola, bibliotek som har ett omfattande bokbestånd, mediecentrum, konsthall, ny fritidsgård och andra kulturaktiviteter för att stimulera samhällsutveckling och delaktighet i kulturlivet. I Bollnäs är kulturen fredad och prioriterad. Vision utser med glädje Bollnäs till årets kulturkommun 2012”, skrev Vision i sin motivering.
2013 utsågs Bollnäs till Årets Jazzkommun av Riksförbundet Svensk Jazz.
”Utmärkelsen handlar inte enbart om att pristagaren ska ha insett värdet i jazzen med generösa bidrag som följd, utan främst om kvaliteten på verksamheten och gjorda insatser för jazzen. Priset ska ses som en stimulans till kommun, kulturskola/musikskola och region att fördjupa samarbetet och nå fler och större lyssnargrupper”, skriver förbundet på sin webbplats.
Mot bakgrund av att Bollnäs under lång tid stått upp för kulturen som en del av kommunens kärnverksamhet är det djupt oroande med de många signaler som nu kommer om att arbetsglädje och lust lyser med sin frånvaro för många anställda inom kulturenheten.
Vid förra fullmäktigesammanträdet tog jag upp missförhållandena vid biblioteken i kommunen. Sedan dess har vi i media och genom personliga kontakter fått ytterligare information om de problem som bibliotekspersonalen har att brottas med. Författarförbundets ordförande Madeleine Hjort kommenterade tidigare under månaden det faktum att kommunpolitiker och deras släkt och vänner hoppat in för att klara bemanningen av huvudbiblioteket i Kulturhuset:
”Ett bibliotek är en professionell verksamhet och ska inte skötas av amatörer. Hade det varit en teater med samma problem hade nog politikerna inte gått in och extrajobbat som skådespelare”, sa hon till tidningen Ljusnan.
”Det är viktigt att biblioteken kontinuerligt arbetar med kvaliteten i sitt demokratiska uppdrag medan kulturnämnden ska se till att biblioteken fungerar med personal och låntagare, och lever upp till det ansvar bibliotekslagen skriver fram. Politikerna ska inte själva ersätta personal som slutat eller är sjukskrivna på grund av problem på arbetsplatsen. Det är sånt man kan göra när det är krig. Nu kräver väl ändå medborgarna en professionell lösning på problemen”, fortsatte Madeleine Hjort.
Kommunens kulturförvaltning har det senaste året förlorat flera nyckelkompetenser, som sökt sig till andra arbetsgivare. Det är djupt oroväckande inför framtiden.
Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är hur kommunledningen agerat för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen inom kulturen, vilka konkreta åtgärder som vidtagits och vilka långsiktiga lösningar som planeras.
Jag är också intresserad av att höra hur kommunstyrelsens ordförande ser på förslaget att ta in extern kompetens för att analysera och komma med förslag till lösningar på de problem som präglar kulturförvaltningens situation.
Peter Nordebo, gruppledare Liberalerna
Turen att födas av rätt föräldrar eller i rätt kommun ska inte avgöra hur bra det går för en elev. Alla elever ska ha rätt att gå i en skola med hög kvalitet och goda kunskapsresultat. Likvärdighet ska uppnås genom höga ambitioner för varje elev och genom ett skolsystem som erbjuder hög kvalitet i varje klassrum.
Skolresultaten i de kommunala skolorna i Bollnäs är mycket oroväckande. Fyra av tio unga som slutar nionde klass fick 2019 inte godkänt i alla ämnen. Det återstår mycket att göra innan barn och föräldrar kan känna sig trygga med kvaliteten i de kommunala grundskolorna i Bollnäs.
En förutsättning för att alla elever ska få samma möjligheter är en likvärdig skola. Därför vill Liberalerna förstatliga de offentligt drivna grundskolorna, för att minska betydelsen av vilka ekonomiska förutsättningar hemkommunen har.
Men här och nu handlar det i vår kommun om att ge eleverna studiero i klassrummet. De elever som inte får stöd och uppmuntran hemifrån blir de största förlorarna. En mer aktiv lärarledd undervisning minskar betydelsen av stödet hemifrån. Mindre undervisningsgrupper, där alla elever får stöd och uppmärksamhet från sin pedagog utifrån sina individuella förutsättningar, är en viktig nyckel till deras framgång.
Kommunen ska fördela sina resurser mellan olika skolor, utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Mer pengar ska gå till skolor med elever som har större behov. Liberalerna prioriterar skolan eftersom kunskap är den viktigaste delen för alla människors livschanser. Klassresan börjar i klassrummet.
Liberalerna i Bollnäs genom
Yanina Westergren, Barn- och utbildningsnämnden
Peter Nordebo, kommunstyrelsen
Jag läser i Ljusnan att Bollnäs sjukhus kan mista akutsjukvården. Enligt tidningen utreder Region Gävleborg det framtida vårdbehovet i en rapport, där sjukhuset i Bollnäs nedgraderas till närsjukhus. Det kommer inte som någon överraskning att Region Gävleborg fortsätter att förbereda en nedrustning av sjukhuset i Bollnäs. Liberalerna har varnat för den här utvecklingen, i debattartiklar och i regionens politiska organ.
Den styrande majoriteten under ledning av Socialdemokraterna och Centern har hela tiden bedyrat och lovat att Bollnäs sjukhus ska drivas vidare i samma omfattning som tidigare. Ändå kommer nya utredningar från de tjänstemän som arbetar under regionledningen om hur sjukvården i Bollnäs ska rustas ner.
Nu kommer regionen att ta över sjukhuset i Bollnäs efter Aleris från 1 november. Någon ny upphandling har ännu inte blivit av. Det är mycket viktigt att övertagandet går så smidigt som möjligt, och att personalen väljer att jobba kvar och fortsätta det fantastiska jobb de gjort de gångna åren. Men då måste regionledningen vinna förtroende för sina påståenden att sjukhuset ska finnas kvar i nuvarande omfattning – eller varför inte utöka verksamheten?
Den trovärdigheten flyger naturligtvis alla världens väg när regionens egna tjänstemän tar fram framtidsscenarier som talar om Bollnäs som ett närsjukhus utan fullständig akutverksamhet. Då avlövar man Bollnäs totalt och tar ifrån befolkningen i sydvästra Hälsingland den trygghet som en dygnet-runt-öppen akutmottagning innebär för patienterna!
Peter Nordebo, Liberalerna
I februari 2016 besökte Liberalernas riksdagsledamot Barbro Westerholm Bollnäs sjukhus tillsammans med lokala representanter för Liberalerna i Bollnäs. I samband med besöket fick vi signaler om att Aleris hade intresse att utöka sin verksamhet i Bollnäs. Det faktum att företaget redan drev sjukhuset på uppdrag av Region Gävleborg innebar ju att det fanns anställd vårdpersonal på plats. Det skulle kunna ge synergieffekter om Aleris etablerade andra omsorgsverksamheter i Bollnäs, som hemtjänst och särskilt boende.
Vi tog därför kontakt med Aleris företagsledning för att diskutera hur vi kunde agera för att möjliggöra för företaget att tillsammans med kommunen skapa en testbädd för samordnad omsorg med sjukhuset som nav. Representanter för Aleris företagsledning kom på besök till Bollnäs vid ett par tillfällen under våren. Vi såg till att de fick träffa representanter för både kommunledningen – politiker och förvaltning – och oppositionen.
Vi fick också besök av Apeiron Omsorgsfastigheter AB (numer Nordiska Omsorgsfastigheter AB, Nofab), som förklarade sig intresserat att investera i att bygga särskilt boende i Bollnäs, utan ekonomiska åtaganden för kommunen. När Apeiron skickade in en formell förfrågan till Bollnäs kommun om att få köpa mark för att bygga ett sådant boende tog Liberalerna upp ärendet i kommunstyrelsen och föreslog ett positivt uttalande om deras framställning.
Men det fanns inte politiskt intresse för detta. Vid sidan om Liberalernas ledamot i kommunstyrelsen var det bara en av Sverigedemokraternas ledamöter som röstade för förslaget. Övriga förtroendevalda i kommunledning och opposition röstade emot.
Vi fick samma reaktioner när vi försökte driva på i socialnämnden för att öppna dörren för samtal med Aleris och Apeiron. Varken den övriga kommunledningen eller oppositionen ville jobba vidare med de kontakter som vi hade skapat.
En av våra grundtankar med att försöka få till stånd ett djupare samarbete med Aleris, där företaget också skulle utnyttja sin kompetens inom äldreomsorgen i Bollnäs kommun, var att förankra företagets intressen i kommunen och säkra framtiden för Bollnäs sjukhus.
Vi kommer aldrig att få veta om det skulle ha haft någon betydelse. Vi får heller inte veta om det skulle påverkat Aleris syn på fortsatt drift av Bollnäs sjukhus om regionen hade inlett en formell upphandling i god tid inför att avtalet med Aleris skulle gå ut.
Vi kan bara beklaga att det slutade med att Aleris kommer att lämna Bollnäs sjukhus och återlämna ansvaret för driften till Region Gävleborg. Vi är oroliga för att sjukhuset i regionens regi kommer att få svårt att behålla och rekrytera kompetent personal och att verksamheten inte kommer att kunna upprätthålla samma goda kvalitet som under åren med Aleris.
Peter Nordebo, Liberalerna
Vi ställer oss helhjärtat bakom förslaget från signaturen Ensamstående morsa i lördagens Ljusnan. Vi har länge förordat att alla skolbarn i Bollnäs kommun ska få busskort som gäller också på fritiden. Enligt en utredning som gjorts skulle det kosta 4,8 miljoner kronor per år att införa fria resor i kollektivtrafiken för skolelever.
Enligt det förslaget får alla elever i åldrarna 11-19 år resa fritt hela dygnet alla dagar inom Bollnäs och Ovanåkers kommuner, och gymnasieeleverna fria resor i hela länet. Det har många fördelar – barn och unga lär sig att åka kollektivt, de kan tryggt ta sig till skola och fritidsaktiviteter och det är rättvist med samma stöd för alla.
Det ger också ökat underlag för trafiken inom Bollnäs kommun, vilket förbättrar förutsättningarna att bibehålla och utöka turtätheten i kollektivtrafiken.
Finansieringen kan lösas genom att låta bli att bygga och förhyra en bandyhall på SJ-området i centrala staden. Det frigör sju miljoner kronor per år de närmaste 25 åren.
Peter Nordebo, Yanina Westergren, Daniel Didricksson och Carina Östansjö, Liberalerna
Sommaren 2015 skrev dåvarande Folkpartiet i Region Gävleborg en motion om att regionen i samverkan med länets kommuner borde ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Regionfullmäktige beslutade att överlämna motionen till regionstyrelsen för beredning.
Sedan hände ingenting. Ingenting under 2015. Ingenting under 2016. Ingenting under 2017. Ingenting under 2018.
Enligt kommunallagen ska en motion behandlas inom ett år. Därför har regionfullmäktige år efter år beslutat att motionen ska fortsätta att beredas. Och ”fortsätta” tycks betyda ”fortsätta att inte bereda”. Senast i oktober i år beslutade regionfullmäktige att förlänga beredningstiden hos regionstyrelsen med ytterligare ett år.
Våldsbejakande extremism förekommer hos individer och kanske organisationer inom Gävleborgs län. Säkerhetspolisen försöker ha överblick över extremhögern och den autonoma vänstern också i kommunerna i vårt län. Men vi behöver också från de regionala och kommunala myndigheterna ha en genomtänkt beredskap för att upptäcka och möta tendenser till våldsbejakande extremism.
Hur svårt kan det vara? Jag frågade regionledningen i samband med regionfullmäktige i oktober om anledningen till att motionen tagit mer än tre år att bereda. Jag fick inget svar.
Jag kommer nu att lämna en interpellation (ett annat ord för fråga, där den som ska svara får lite mer tid på sig att formulera ett svar och där alla ledamöter i fullmäktige får delta i debatten). Jag tänker fråga vad det är i motionen som är så komplicerat och svårt att regionstyrelsen inte ens på det fjärde året kunnat komma med ett svar.
Kanske kan regionrådet fråga sin regiondirektör? Han vet vem som är handläggare och kan få fram ett besked om varför vi ännu inte har någon strategi mot våldsbejakande extremism i Gävleborg…
Peter Nordebo, Liberalerna Vi fortsätter kampen för hedersoffren
Liberalerna i Bollnäs - vår blogg om politik 