Visa uppskattning till dem i frontlinjen!

Det finns en grupp anställda i kommunen som varit särskilt utsatt under den pandemi som nu präglat våra liv under mer än ett år. Det handlar om de som arbetar med att ta hand om våra äldre, våra barn och personer med särskilda behov. Behovet av omsorg, omvårdnad och tillsyn kan inte pausas, och den som arbetar med sådana arbetsuppgifter kan inte göra det på distans.

Det är många som varit tvungna att gå till jobbet varje dag, trots att de varit rädda för att själva bli smittade och för att ta hem smittan till sina anhöriga. De har ställt upp också när arbetskamrater tvingats stanna hemma med egna symptom, eller med symptom inom familjen. Det är de som varit i frontlinjen i arbetet mot smittspridningen och som rustade med munskydd och visir tagit ansvaret för de svagaste. De har inte kunnat jobba hemifrån, trots alla rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.

Från Liberalerna tycker vi att dessa anställda är värda lite extra uppskattning. Därför har vi föreslagit att anställda inom kommunens skolor och förskolor, omsorg och äldreomsorg ska få en kompensation med tre dagars extra betald ledighet att ta ut under 2021 eller 2022. Det skulle vara en liten erkänsla för det jobb de gjort under pandemin.

Peter Nordebo, Carina Östansjö och Saga Astner, Liberalerna Bollnäs

Alla ska ha rätt till en likvärdig skola

Turen att födas av rätt föräldrar eller i rätt kommun ska inte avgöra hur bra det går för en elev. Alla elever ska ha rätt att gå i en skola med hög kvalitet och goda kunskapsresultat. Likvärdighet ska uppnås genom höga ambitioner för varje elev och genom ett skolsystem som erbjuder hög kvalitet i varje klassrum.
Skolresultaten i de kommunala skolorna i Bollnäs är mycket oroväckande. Fyra av tio unga som slutar nionde klass fick 2019 inte godkänt i alla ämnen. Det återstår mycket att göra innan barn och föräldrar kan känna sig trygga med kvaliteten i de kommunala grundskolorna i Bollnäs.
En förutsättning för att alla elever ska få samma möjligheter är en likvärdig skola. Därför vill Liberalerna förstatliga de offentligt drivna grundskolorna, för att minska betydelsen av vilka ekonomiska förutsättningar hemkommunen har.
Men här och nu handlar det i vår kommun om att ge eleverna studiero i klassrummet. De elever som inte får stöd och uppmuntran hemifrån blir de största förlorarna. En mer aktiv lärarledd undervisning minskar betydelsen av stödet hemifrån. Mindre undervisningsgrupper, där alla elever får stöd och uppmärksamhet från sin pedagog utifrån sina individuella förutsättningar, är en viktig nyckel till deras framgång.
Kommunen ska fördela sina resurser mellan olika skolor, utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Mer pengar ska gå till skolor med elever som har större behov. Liberalerna prioriterar skolan eftersom kunskap är den viktigaste delen för alla människors livschanser. Klassresan börjar i klassrummet.
Liberalerna i Bollnäs genom
Yanina Westergren, Barn- och utbildningsnämnden
Peter Nordebo, kommunstyrelsen

Fria resor från mellanstadiet och uppåt!

Vi ställer oss helhjärtat bakom förslaget från signaturen Ensamstående morsa i lördagens Ljusnan. Vi har länge förordat att alla skolbarn i Bollnäs kommun ska få busskort som gäller också på fritiden. Enligt en utredning som gjorts skulle det kosta 4,8 miljoner kronor per år att införa fria resor i kollektivtrafiken för skolelever.
Enligt det förslaget får alla elever i åldrarna 11-19 år resa fritt hela dygnet alla dagar inom Bollnäs och Ovanåkers kommuner, och gymnasieeleverna fria resor i hela länet. Det har många fördelar – barn och unga lär sig att åka kollektivt, de kan tryggt ta sig till skola och fritidsaktiviteter och det är rättvist med samma stöd för alla.
Det ger också ökat underlag för trafiken inom Bollnäs kommun, vilket förbättrar förutsättningarna att bibehålla och utöka turtätheten i kollektivtrafiken.
Finansieringen kan lösas genom att låta bli att bygga och förhyra en bandyhall på SJ-området i centrala staden. Det frigör sju miljoner kronor per år de närmaste 25 åren.
Peter Nordebo, Yanina Westergren, Daniel Didricksson och Carina Östansjö, Liberalerna

Bandyhall hot mot simhallar

Ljusnan rapporterar att många i Arbrå känner oro för att den beslutade renoveringen av Arbrå simhall inte ska bli av. Det finns skäl att känna oro, eftersom kommunen står inför omfattande besparingar. Samtidigt tänker flera av partierna driva igenom byggandet av en bandyhall på SJ-området. Detta kan bli en gökunge i den kommunala ekonomin och i förlängningen ett hot mot andra idrottsanläggningar, som simhallarna i Arbrå och Kilafors.
Ombyggnationen av simhallen i Arbrå är en investering för framtiden, för skolbarnen i Arbrå, för barnfamiljer i hela kommunen, för de äldre och för dem som använder simhallen till rehabilitering. Den investeringen, som redan beslutats, ska säkra tillgången till en simanläggning för de närmaste 30 åren, och för oss är det självklart att den ska genomföras så snart som möjligt.
Peter Nordebo och Daniel Didricksson, Liberalerna

Bandyhall viktig fråga i valet!

Olov Nilsson Sträng skriver i en insändare i Ljusnan att beslutet om bandyhall på SJ-området redan är fattat. Det är både rätt och fel. Den 18 december i fjol röstades igenom att sälja kommunens fastighet Bro 4:4 och att skriva avtal med bandyklubben att kommunen ska hyra en blivande bandyhall i 25 år framåt.
Men det majoritetsbeslut som fattades av kommunfullmäktige förra året har överklagats och kommer att prövas av Förvaltningsrätten i Falun. Mycket talar för att rätten kommer att upphäva beslutet av formella skäl.
I dagsläget gäller alltså inte beslutet om att sälja fastigheten. Beslutet kan inte vinna laga kraft förrän domstolens besked kommer. Om domstolen upphäver beslutet måste frågan prövas på nytt i kommunfullmäktige. Om domstolen inte tycker att beslutet var olagligt kan Förvaltningsrättens beslut överklagas till Kammarrätten i Sundsvall.
Ett beslut som tidigare fattats av ett kommunfullmäktige kan också ändras av ett nytt fullmäktigebeslut. Liberalerna har sagt tvärt nej till planerna på en bandyhall på SJ-området. Vi står fast vid det. Det finns all anledning för de väljare som håller med Liberalerna om att det inte ska byggas bandyhall på SJ-området att tänka sig för vem de röstar på i valet. Frågan är inte slutligt avgjord.
När den kommer upp på nytt kommer Liberalerna att rösta för en satsning på att använda SJ-området för en ny stadsdel, med hänsyn till vårt kulturarv. Där ska etableras utbildningscentrum, lokaler för kontor och kultur, hotell, affärsverksamhet etc, i samverkan med externa intressenter!
Peter Nordebo, Liberalerna

Välkommen på barrikaden, Åsa!

Det är med stor glädje jag läser om Moderaternas valplattform i kommunvalet i Bollnäs! På punkt efter punkt har M anammat Liberalernas förslag! Välkommen på barrikaden, Åsa Äng Eriksson!
Moderaterna ställer sig bakom Liberalernas förslag att bygga ett nytt center för vuxnas lärande på SJ-området. Det måste rimligen innebära att de är beredda att ompröva planerna på att låta SJ-området förfulas av en jättelik bandyhall. Bravo!
Vi är helt överens om att SJ-området i stadens centrum ska användas för stadens och kommunens utveckling. Utbildning, kontor, handel och småindustri ger ökad kompetens, fler jobb och en växande kommun.
Fler utförare inom skola och omsorg har vi också drivit under mandatperioden. Miljö- och byggnämnden har tagit fram en detaljplan för äldreboende och förskola vid Hedhamre. Det finns flera privata aktörer som är intresserad av att exploatera kommunens tomt och bygga särskilt boende. Säkert finns också intressenter som kan tänkas satsa på förskola på tomten bredvid. Här har M varit med att fatta besluten i miljö- och byggnämnden. Det är bra att ni är med på tåget!
Naturligtvis ska vi öppna upp det monopol som i praktiken råder inom hemtjänsten. Nästa gång frågan kommer upp kan Liberalerna räkna med stöd från M, att se till att öka valfriheten inom hemtjänsten i kommunen! Lysande!
M ställer sig också bakom Liberalernas krav på att snarast rusta 83an och 50an. Rusta för att senare möjliggöra en trefältsväg med 100 km/timme. Bra där, M!
Peter Nordebo, Liberalerna

Liberalerna står för valfrihet

Liberalismens idé är att varje människa ska ha frihet att själv forma sitt liv utifrån sina drömmar och mål. Det är du som ska bestämma över det som är viktigt för dig, så länge det inte är till skada eller nackdel för någon annan.

Det gäller skola och utbildning, där var och en själv ska kunna välja väg och få stöd utifrån sina förutsättningar. Det gäller inom äldreomsorgen, där det ska finnas olika utförare av hemtjänst och särskilt boende. Det gäller inom vården, där en god och nära primärvård ska vara grunden och var och en ska få välja sin husläkare.

Goda förutsättningar för företagande ger fler jobb och mer välfärd.

Varje människa ska ges förutsättningar att inkluderas i vårt gemensamma samhällsbygge, oavsett etnisk bakgrund, funktionsvariationer, religion eller sexuella läggning.

Jag tror att du delar Liberalernas grundvärderingar om demokrati och valfrihet. I år är det hundra år sedan den tidens liberaler med stöd av socialdemokraterna efter många års kämpande lyckades  förverkliga allmän och lika rösträtt i Sverige. Ett sätt att försvara den liberala demokratin är att välja vår valsedel i höstens val till kommun, region och riksdag!

Peter Nordebo, Liberalerna

Sämre skolresultat i Bollnäs än i Göteborgs sämsta förort – därför sätter vi skolan först!

Photo by Pixabay on Pexels.com

I riksmedia brukar det pratas och skrivas om skrämmande låga skolresultat, och att snittet i Sverige nu ligger på 17 procent som inte klarar betygen i nian. Ofta tas segregerade förorter till storstäderna upp som skräckexempel och många tänker ”jaha, det är på grund av invandrarna”. I en SvD-artikel från sommaren 2017 om Göteborgs högstadieskolor förfasas man över kommunens sämsta skolresultat i förorten Angered; ”Allra sämst går det för eleverna i Angered, där bara 45 procent av eleverna som går ut nian får godkänt i alla ämnen.” I Bollnäs är siffran 40 procent.

Det är förstås svårare om man som nyanländ kommer till Bollnäs i 8:an och ska klara hela skolgången på mindre än två år, men räknar man bort nyanlända är det fortfarande 25 procent som inte får godkända betyg i nian. Vi tror att den så kallade ”inkluderingen” har med saken att göra. Alla behov kan inte tillgodoses i ett och samma klassrum av en och samma lärare, och alla förlorar på tron att en form funkar för alla. Oavsett bakgrund och anledningar ska alla kunna klara skolan för att som vuxen nå drömmar och egen försörjning. Det här är den enskilt viktigaste frågan för Bollnäs framtid – en mycket tung ödesfråga. Därför sätter vi i Liberalerna skolan först, och har lagt fram ett lokalt skolpolitiskt program:

Skapa ordning och reda i klassrummet – en grundförutsättning för inlärning. Ta fram en lokal ordningsstadga för skolan. Inför mobilfrihet i klassrummet. De digitala hjälpmedel som krävs enligt läroplan ska tillhandahållas av skolan. Ta fram ett handlingsprogram för tidiga åtgärder av ordningsstörningar i klassrummet.

Tidigare uppföljning så att skolan kan hjälpa innan det är för sent. Se till att skolorna i Bollnäs genomför ett läs- och skrivprov på vårterminen i ettan, för att kunna sätta in rätt stöd i tid.

Alla ska kunna klara skolan, men alla har olika förutsättningar. Skolan ska erbjuda tidigt stöd, speciallärare och små undervisningsgrupper för elever som behöver det.

Motverka att ungdomar fastnar i psykisk ohälsa eller hamnar i missbruk. Stärk elevhälsan, för mer förebyggande arbete mot alkohol- och annat drogmissbruk, samt mer arbete mot psykisk ohälsa.

/Yanina Westergren, Liberalerna Bollnäs

Missförstånd om vinster i välfärden

Debatten om vinster i välfärden bygger på ett antal missförstånd. Jag förstår på mina socialdemokratiska vänner att inte ens de politiskt aktiva som driver frågan om vinsttak eller vinstförbud i välfärdssektorn förstår vad det nerröstade förslaget till vinsttak skulle innebära.

I praktiken skulle ett tak för vinster vid sju procent av det operativa kapitalet göra det mycket svårt för privatföretag att sälja välfärdstjänster till kommuner, landsting och stat. Enligt regeringens bedömning berörs 3 435 företag med sammanlagt 229 000 anställda. De företagen driver verksamheter som berör ungefär 600 000 brukare. Till det kommer företag som är verksamma inom hälso- och sjukvård. Där väntar regeringen på en utredning om hur det ska gå till att stoppa deras vinster också, en utredning som ska komma 15 juni.

Det här handlar om företag där många av både anställda och företagsägare är kvinnor. Man kan inte undvika misstanken att det är skälet till att de ska beskattas i särskild ordning, medan manligt dominerade företag som utför tjänster åt stat, kommun och landsting slipper vinsttak. Det gäller byggföretagen som bygger skolbyggnaderna, sjukhusen och hälsocentralerna, de som bygger och underhåller vägarna som skolbussar och ambulanser ska åka på och det gäller de som tillverkar och säljer apparater och utrustning till vård, skola och omsorg.

Ett grundläggande missförstånd är att vinst är till skada för välfärden. Tvärtom är ju vinst en förutsättning för välfärd. Strävan efter vinst gör att företag blir effektivare och kan tillhandahålla fler och bättre varor och tjänster till oss som konsumenter. Det är själva grunden för marknadsekonomin. När företagen är framgångsrika kan de anställa mer personal som får lön och betalar skatt. Av 100 kronor som ett företag använder för att avlöna en anställd går ungefär 70 kronor till stat, kommun och landsting i form av skatter och avgifter. Pengar som används gång på gång för att göra det möjligt att utföra välfärdens tjänster och betala ut andras löner som i sin tur kommer tillbaka till välfärden i form av skatt.

Vi har redan ett system för att beskatta företagens vinster och utdelningar. Och vi har lagar som kan användas för att stoppa olagliga transaktioner som leder till att företag, företagare eller andra personer försöker komma undan att betala sin skatt. Det behövs ingen särskild beskattning för välfärdsföretag! Det vi behöver är tydliga kvalitetskrav för verksamheter inom välfärden.

Peter Nordebo, Liberalerna

Tvingas småflickor bära slöja i Bollnäs förskolor?

Jag har skickat in en fråga till Kristoffer Lindberg, ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Bollnäs. Jag räknar med att få svar i kommunfullmäktige 25 juni.

Göteborgs-Posten har rapporterat att sex av tio förskolor i de tre storstäderna kontrollerar småflickors klädsel. Föräldrar har krävt att förskolepersonalen ska se till att deras barn har slöja på sig hela dagen och förskolepersonal har gått med på att aktivt medverka till det.

Förskolan i Sverige är ickekonfessionell. Förskolan och skolan ska vara fri från religiös och ideologisk påverkan. Den ska vara en plats som ger barn möjligheter att växa som individer. Skollagen är tydlig både om jämställdhet och om individens frihet och integritet.

En förskola som medverkar till att övervaka att flickor har slöja på sig ställer sig helt på föräldrarnas sida, och inskränker samtidigt barnens rättigheter. Det innebär att kommunen, genom sin förskola, signalerar till barnet att det är acceptabelt – både att göra skillnad mellan pojkar och flickor och att göra skillnad mellan barn och barn utifrån deras bakgrund.

Kommunen som huvudman måste klargöra för alla förskolor att skollagens bestämmelser om jämställdhet ska tillämpas. Kommunens tillsyn av alla förskolor ska innebära att verksamheten granskas, inte bara utifrån läroplanens mål och den pedagogiska kvaliteten, utan också utifrån bestämmelserna om integration och jämställdhet. All personal i förskola och skola ska ges kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, och nödvändigt stöd för att kunna hantera frågor om religiöst tvång i förskolan och skolan.

Förekommer det på någon förskola i Bollnäs kommun att personalen medverkar till att tvinga småflickor att bära slöja?

Peter Nordebo, Liberalerna