Alla vårdanställda behöver uppskattning!

Men nu går väl skam på torra land! Efter ett årtionde med hälsovalet vill regionledningen göra om spelreglerna. Och det finns naturligtvis goda grunder att se över reglerna om de inte fungerar, men då måste man ta itu med det som orsakar problemen!

Alla vet var skon klämmer, vad som är skälet till att regionen har svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal inom vården. Det finns uppenbara förklaringar till att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor väljer andra arbetsgivare, inom eller utanför vården. Personalen vet att det beror på att arbetsmiljön. Den som jobbar åt Region Gävleborg har en snål arbetsgivare. Och det handlar inte bara om hur mycket det finns i lönekuvertet varje månad. Det handlar om förutsättningar för fortbildning i jobbet, det handlar om möjligheten att påverka och utveckla arbetets innehåll, det handlar om att kunna få uppskattning och respekt från ledningen.

Också den politiska ledningen i regionen vet varför personalen inte vill stanna kvar. De vet att det beror på att anställda inte trivs med arbetsvillkoren. Förvaltningsledningen vet vad som är utmaningen. Från regiondirektör och nedåt är cheferna på det klara med varför läkare och sjuksköterskor söker sig till andra jobb.

Men hellre än att lyfta personalens motivation med bättre vidareutbildning, bättre löner, bättre bemanning och större möjligheter att ta eget ansvar för vårdens innehåll tänker man nu peta i patienternas rätt till en god och nära vård. Genom att minska eller ta bort krav på bemanning av medicinskt kvalificerad personal på hälsocentralerna hoppas regionledningen uppenbarligen på att de kvarvarande anställda ska kunna trolla med knäna och åstadkomma en bättre vård med färre läkartider, färre sjuksköterskor och minskat öppet hållande!

För oss Liberaler är det helt självklart att utvecklingen av vården måste gå i helt motsatt riktning! Vi behöver erbjuda fler tjänster i den vård som ges i primärvården närmast patienterna. Vi behöver fler läkare på hälsocentralerna för att möta människornas behov av vård. Vi behöver fler sjuksköterskor och undersköterskor, som kan arbeta med all sin kunskap, trygghet och omvårdnad för att ge en god och nära vård. Och de anställda i vården måste känna sig uppskattade, i lönesättning, arbetstider och i den psykosociala arbetsmiljön!

Glöm inte bort detta du väljare! Socialdemokraterna har suttit vid makten i över hundra år i det här landstinget. Det är hög tid att byta ut dem!

Peter Nordebo, L, regionfullmäktig

Kräver svar om kulturens framtid

Jag har inför kommunfullmäktiges sammanträde 27 mars lämnat in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Marie Centerwall:
År 2011 utsågs Bollnäs till Årets Kulturskolekommun av Lärarförbundet.
”Kulturskolan i Bollnäs har en stor bredd på sitt utbud och erbjuder förutom sång och musik även drama och hemslöjd samt dans i samarbete med ABF. Det nyrenoverade kulturhuset har också lokaler som kulturskolan kan utnyttja”, skrev Lärarförbundet i sin motivering.
”Bollnäs har utvecklat och stärkt sin kulturskola till ett föredöme för andra. Vi gratulerar både elever, lärare och kommunens alla invånare till en satsning på hög kvalitet, sa Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande.
2012 utsågs Bollnäs till Årets Kulturkommun av fackförbundet Vision.
”Tvärtemot vad som skulle förväntas i en tid av kommunala sparbeting satsar kommunen på ett helt kulturkvarter med kulturskola, bibliotek som har ett omfattande bokbestånd, mediecentrum, konsthall, ny fritidsgård och andra kulturaktiviteter för att stimulera samhällsutveckling och delaktighet i kulturlivet. I Bollnäs är kulturen fredad och prioriterad. Vision utser med glädje Bollnäs till årets kulturkommun 2012”, skrev Vision i sin motivering.
2013 utsågs Bollnäs till Årets Jazzkommun av Riksförbundet Svensk Jazz.
”Utmärkelsen handlar inte enbart om att pristagaren ska ha insett värdet i jazzen med generösa bidrag som följd, utan främst om kvaliteten på verksamheten och gjorda insatser för jazzen. Priset ska ses som en stimulans till kommun, kulturskola/musikskola och region att fördjupa samarbetet och nå fler och större lyssnargrupper”, skriver förbundet på sin webbplats.
Mot bakgrund av att Bollnäs under lång tid stått upp för kulturen som en del av kommunens kärnverksamhet är det djupt oroande med de många signaler som nu kommer om att arbetsglädje och lust lyser med sin frånvaro för många anställda inom kulturenheten.
Vid förra fullmäktigesammanträdet tog jag upp missförhållandena vid biblioteken i kommunen. Sedan dess har vi i media och genom personliga kontakter fått ytterligare information om de problem som bibliotekspersonalen har att brottas med. Författarförbundets ordförande Madeleine Hjort kommenterade tidigare under månaden det faktum att kommunpolitiker och deras släkt och vänner hoppat in för att klara bemanningen av huvudbiblioteket i Kulturhuset:
”Ett bibliotek är en professionell verksamhet och ska inte skötas av amatörer. Hade det varit en teater med samma problem hade nog politikerna inte gått in och extrajobbat som skådespelare”, sa hon till tidningen Ljusnan.
”Det är viktigt att biblioteken kontinuerligt arbetar med kvaliteten i sitt demokratiska uppdrag medan kulturnämnden ska se till att biblioteken fungerar med personal och låntagare, och lever upp till det ansvar bibliotekslagen skriver fram. Politikerna ska inte själva ersätta personal som slutat eller är sjukskrivna på grund av problem på arbetsplatsen. Det är sånt man kan göra när det är krig. Nu kräver väl ändå medborgarna en professionell lösning på problemen”, fortsatte Madeleine Hjort.
Kommunens kulturförvaltning har det senaste året förlorat flera nyckelkompetenser, som sökt sig till andra arbetsgivare. Det är djupt oroväckande inför framtiden.
Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är hur kommunledningen agerat för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen inom kulturen, vilka konkreta åtgärder som vidtagits och vilka långsiktiga lösningar som planeras.
Jag är också intresserad av att höra hur kommunstyrelsens ordförande ser på förslaget att ta in extern kompetens för att analysera och komma med förslag till lösningar på de problem som präglar kulturförvaltningens situation.
Peter Nordebo, gruppledare Liberalerna

Snålt om skyddsjakt i vårt län!

Svensk Jakt har gjort en översyn kring skyddsjakt på varg under 2019. Det är intressant läsning. Skyddsjakt är något som kan tillgripas för att ta bort individer som är särskilt närgångna och hotar tamdjuren. Det är länsstyrelserna som prövar ansökningar om skyddsjakt.
I fyra län i landet kom det in 20 eller fler ansökningar om skyddsjakt förra året. I Gävleborg 42, Jämtland 50, Dalarna 35 och Värmland 20. Det målar en tydlig bild av att vargen är ett problem där reviren är täta och antalet vargar många.
Skyddsjakten är väldigt viktig om man ska få någon slags acceptans för vargen i varglänen. Men då är det en förutsättning att skyddsjakt faktiskt beviljas och leder till att de mest närgångna djuren skjuts.
I Jämtland ansöktes om skyddsjakt vid 50 tillfällen, 48 beviljades och 36 djur sköts. I Dalarna beviljades 12 av 35 ansökningar och 8 vargar sköts. I Dalarnas fjälltrakter och större delen av Jämtland bedrivs renskötsel, vilket är en delförklaring till att länsstyrelserna där varit mer tillmötesgående.
I Gävleborg beviljades 6 av 42 ansökningar om skyddsjakt. Det ledde till att en varg sköts. Det är inte konstigt att rapporterna om vargar i villaträdgårdar och i närheten av tätorterna duggar allt tätare.
I Värmland beviljade länsstyrelsen ansökan om skyddsjakt vid 8 av 20 tillfällen. Två gånger beslutade länsstyrelsen om skyddsjakt på eget initiativ. Det ledde till att sammanlagt 9 vargar sköts.
Det är uppenbart att länsstyrelsen i Gävleborg är mer restriktiv och stelbent än i något av övriga varglän. Regelverket är detsamma, bortsett från inom renskötselområdena.
För närvarande har en vargflock på minst 14 individer iakttagits väster om Ljusnan mellan Arbrå och Järvsö. Eftersom det inte finns någon spårsnö är det svårt att i detalj kartlägga var de uppehåller sig. Men de förstör livskvaliteten för många som bor på landsbygd eller i glesbygd. Det försvårar djurhållningen för dem som försöker skaffa sitt uppehälle genom tamdjur. Få hundägare vågar släppa hund på lösjakt där så många vargar vistas.
Det är hög tid att åtminstone respektera riksdagens beslut att den svenska vargstammen ska ha 170-270 individer. Och eftersom konsekvenserna av att ha en frilevande vargstam med ”gynnsam bevarandestatus” är så negativa för så många kanske det är dags att fundera över att skydda artens fortlevnad inom inhägnade områden, istället för att sätta upp mil efter mil av rovdjursstängsel för att skydda tamdjuren!
Peter Nordebo, ersättare Viltvårdsdelegationen

Bandyhall hot mot simhallar

Ljusnan rapporterar att många i Arbrå känner oro för att den beslutade renoveringen av Arbrå simhall inte ska bli av. Det finns skäl att känna oro, eftersom kommunen står inför omfattande besparingar. Samtidigt tänker flera av partierna driva igenom byggandet av en bandyhall på SJ-området. Detta kan bli en gökunge i den kommunala ekonomin och i förlängningen ett hot mot andra idrottsanläggningar, som simhallarna i Arbrå och Kilafors.
Ombyggnationen av simhallen i Arbrå är en investering för framtiden, för skolbarnen i Arbrå, för barnfamiljer i hela kommunen, för de äldre och för dem som använder simhallen till rehabilitering. Den investeringen, som redan beslutats, ska säkra tillgången till en simanläggning för de närmaste 30 åren, och för oss är det självklart att den ska genomföras så snart som möjligt.
Peter Nordebo och Daniel Didricksson, Liberalerna

Bort med skrotbilarna

Övergivna bilar blir stående i veckor, ibland månader, innan de tas om hand…

Jag drev i våras igenom i miljö- och byggnämnden i Bollnäs att samhällsbyggnadskontoret ska se över de regler vi tillämpar när det gäller övergivna bilar utefter vägar och i övrigt i naturen. Det är sorgligt att se hur en till synes fräsch bil inom loppet av en vecka blir vandaliserad och sönderslagen, löstagbara delar stulna och glasbitar och mer eller mindre giftiga vätskor sprids runt vraken när tiden går.
Det är nämligen inte sådana omständigheter som förvaltningen tar hänsyn till när det gäller bilar som övergivits. Istället förhåller man sig strikt till en lagstiftning som i grunden är till för att skydda bilägarens intresse, att man inte hur som helst får ta hens fordon i beslag. Och gömmer sig bakom att bilen är Trafikverkets ansvar om den står så att den påverkar trafiksäkerheten. Vilket de väldigt ofta gör.
Jag vill att grundregeln ska vara ”Titta där står en bil som blivit övergiven. Den har stått där i mer än 24 timmar. För att skydda ägarens egendom från skadegörelse och miljön från föroreningar låter vi på ägarens bekostnad forsla bort den till en bättre plats där den kan stå tills ägaren tar hand om den. Och så skickar vi en räkning till bilens ägare och berättar var hen kan hämta ut sin bil, som annars vidarebefordras till skrotning.”
Det finns detaljer i detta som behöver funderas mer kring. Därför ska förvaltningen ta fram ett regelverk som reglerar de olika delarna. Men grundprincipen ska vara ”Bort med skrotbilarna!” Helst innan de blir till skrot…
Peter Nordebo, Liberalerna

Rösta liberalt för hälsocentralerna!

Riksradion uppgav häromdagen att Socialdemokraterna ska gå till val på en miljard extra till primärvården. Det lät ju bra. Primärvårdens hälsocentraler är viktiga!

Men sedan började jag räkna om satsningen på riksnivå till regionala pengar… En miljard kronor till hela landet fördelat på tio miljoner invånare innebär en hundring per skalle. I Gävleborg har vi ungefär 285 000 invånare. Det skulle innebära 28,5 miljoner kronor till regionen.

Liberalerna går till val på ett budgetförslag som för 2018 skulle ha gett 1,6 miljarder kronor extra för fler läkare på hälsocentralerna, en miljard till fler vårdbiträden, en miljard till LSS, 100 miljoner till karriärtjänster för sjuksköterskor och en kömiljard för kortare vårdköer. Tyvärr röstade riksdagen nej till Liberalernas budgetförslag. Också i regionens budgetomröstning föll Liberalernas förslag om satsningar på hälsocentralerna i Gävleborg. Men med en ny majoritet i regionfullmäktige efter valet hinner vi justera budgeten för nästa år i rätt riktning redan innan årsskiftet!

Vi tar naturligtvis tacksamt emot mer pengar från staten. Men om det är satsningar på primärvården man vill ha är det bättre att rösta på Liberalerna än på Socialdemokraterna.

Det är hälsocentralerna som är nyckeln till en god och nära vård för länets patienter! Vi behöver ha en stark organisation, där fasta tjänster är besatta med ordinarie personal. Det är förutsättningen för att det ska bli en rimlig arbetsbörda för var och en. Och förutsättningen för att varje patient ska få sin egen husläkare.

Det är också en arbetsmiljöfråga att regionens anställda ska få uppleva en känsla av sammanhang på sin arbetsplats, att deras uppfattning om vårdens inriktning och organisation får en avgörande betydelse. Det behövs en ny personalpolitik och en ny regionledning för att förändringar ska ske!

Du kan bli en del av lösningen genom att använda din röst klokt i valet den 9 september. Vi behöver en ny politisk ledning för Region Gävleborg! Hälsingland behöver en stark liberal röst. Kryssa mig på Liberalernas valsedel!

Peter Nordebo, regionkandidat L

Länets hälsocentraler måste bemannas med tillsvidareanställd ordinarie personal. Först då blir det möjligt för varje patient att få en fast husläkarkontakt, menar Liberalerna.

Sommarstängt eller samverkan?

Brev från Kommunala Pensionärsrådet i Bollnäs till Region Gävleborg:

Det kommunala pensionärsrådet i Bollnäs kommun har varit starkt kritiskt till konsekvenserna av det Region Gävleborg kallar sommarsamverkan, därför att konsekvensen blivit att två av de tre hälsocentraler som regionen driver i kommunen blivit sommarstängda. Inför sommaren 2017 bad vi att få ha ett samråd med representanter för primärvården för att diskutera andra möjligheter än sommarstängning av HC i Arbrå och Kilafors. Rådet uppmanade chefen för primärvården i södra Hälsingland att överväga andra lösningar, och framförde samma synpunkter i en skrivelse till regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.

Regionen fäste inget avseende vid de kritiska synpunkterna. De båda HC sommarstängdes under en lång period under sommaren. Konsekvensen blev att invånare i behov av regelbundna vårdkontakter för provtagning och medicinering tvingades till långa resor från hemmet på landsbygden för att ta sig till centralorten för att komma åt sådan grundläggande service.

I höst har vi efterlyst information om hur regionens utvärdering av sommarstängningen har utfallit. Till våra sammanträden i oktober och november har regionrådet Hanna-Karin Linck inbjudits för att redogöra för slutsatserna och samtala om samverkan under kommande sommar. Hon har avböjt. Vid båda sammanträdena har vi därför istället bjudit in ledningen för primärvården i södra Hälsingland. Vid båda tillfällena har representanter för primärvården bekräftat sitt deltagande, men avbokat sin medverkan mycket sent, dagen före mötet respektive samma dag.

Nu begär pensionärsrådet svar från hälso- och sjukvårdsnämnden på våra frågor:

• Har förvaltningen gjort en utvärdering av konsekvenserna av sommarsamverkan?
• Har utvärderingen redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden?
• Planerar regionen att sommarstänga hälsocentraler i södra Hälsingland också 2018, och i så fall vilka?
• Har förvaltningen och/eller nämnden övervägt att i så fall stänga Baldersnäs i centrala Bollnäs som alternativ till att stänga i Kilafors och Arbrå? (I Bollnäs finns ju också en annan hälsocentral som kan betjäna patienter, och den som vill har minst lika goda möjligheter att resa till någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors under dessa sommarveckor.)
• Har regionen diskuterat möjligheterna till fördjupad samverkan med Aleris hälsocentral i Bollnäs under sommaren?

Vi ser fram emot att få skriftligt svar från nämnden, och hoppas att få tillfälle att diskutera våra funderingar med representanter för regionen i samband med något av våra sammanträden under första hälften av 2018, medan det fortfarande finns möjlighet att påverka vilka beslut som fattas! Vi har bokat in kommande möten med pensionärsrådet 14 februari och 28 mars.

För Bollnäs kommunala pensionärsråd

Peter Nordebo, kommunstyrelsen, ordförande

Jan-Erik Englund, PRO, Vice ordförande

 

Infrastruktur i centrum för dialog i Arbrå

Gatornas skick, ombyggnationen av riksväg 83 och persontrafiken på järnvägen blev viktiga ämnen när Liberalerna mötte Arbrå-borna för medborgardialog på Forum mitt i byn.

Standarden på gatorna i centrala Arbrå var en viktig fråga som togs upp på Liberalernas medborgardialog i Arbrå. Deltagarna luftade kritik mot att det bitvis ser ut som en ”småstad på amerikanska landsbygden”, med lappningar och lagningar. Daniel Didricksson, ordförande i teknik- och fritidsnämnden hade förståelse för kritiken, och lovade att förvaltningen planerar för att fortsätta rusta upp vägbanor och trottoarer. Han pekade på Västergatan som efter genomgripande upprustning nu är i stort sett klar.

Den planerade stora ombyggnationen av riksväg 83 har försenats, men när den förhoppningsvis kommer igång under 2019 blir det cykelväg också mellan Arbrå och Vallsta:

–  Det hade aldrig kommit till stånd om vi inte tillsammans varit så obekväma och protesterat mot planerna att stryka den sträckan, sa Liberalernas gruppledare Peter Nordebo.

Han kunde också rapportera om att det tagits fram ett förslag inom Region Gävleborg att skaffa fler Reginatåg och öka persontrafiken med X-tåg till entimmes trafik under dagtid mellan Ljusdal och Gävle. Liberalerna ville gå ett steg längre och köpa ytterligare ett par vagnset för att bland annat möjliggöra direktpendel mellan Bollnäs och Gävle, men röstades ner av majoriteten i regionens hållbarhetsnämnd.

Skötseln av Forsön och andra naturområden, bredband, situationen för ungdomarna i Arbrå och den kommande upprustningen av simhallen i Arbrå var andra ämnen som diskuterades.

–  Det var intressant att lyssna på lokala synpunkter. Nästa medborgardialog kommer vi att hålla i Kilafors efter nyår, sa Daniel Didricksson.

Sommarstängda hälsocentraler dålig idé!

Bollnäs kommunala pensionärsråd, KPR, diskuterade vid sitt sammanträde den 3 maj regionens planer för ”sommarsamverkan” mellan de tre hälsocentraler som regionen driver i Bollnäs kommun – Kilafors, Arbrå och Baldersnäs. Vid sammanträdet medverkade verksamhetschefen Jörgen Tranevik och vårdenhetschefen Roger Östlund.

KPR gav mycket tydliga signaler till verksamheten att den i stället för sommarstängning av hälsocentralerna i Kilafors och Arbrå måste hitta alternativa lösningar för att klara semesterperioden. KPR konstaterade att de två hälsocentralerna utanför centralorten båda har betydligt fler listade patienter än Baldersnäs i centrala Bollnäs. Hälsocentralerna i Kilafors och Arbrå har dessutom betydligt större geografiska upptagningsområden än hälsocentralerna i Bollnäs. De patienter som är listade hos Baldersnäs skulle vid en eventuell sommarstängning där kunna anlita Aleris hälsocentral vid Bollnäs sjukhus, eller relativt enkelt kunna ta sig till någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors.

Utgångspunkten för sommarplaneringen måste vara att kontinuerligt ge alla patienter så god tillgång som möjligt till vård och provtagning. Att helt stänga någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors kan då inte vara ett alternativ. För att tillhandahålla vård och provtagning under hela sommarperioden bör personalen kunna planera för att hålla de två stora hälsocentralerna öppna. Om ingen annan lösning finns för att få ihop schemat är alternativet att ha sommarstängt på Baldersnäs betydligt bättre. Inte minst för de närmare 7 000 patienter som är listade vid någon av hälsocentralerna i Arbrå och Kilafors.

På uppdrag av KPR i Bollnäs

Peter Nordebo, ordförande

Sluta med ålderdiskriminering av personer i serviceboende

Det är dags för kommunerna att sluta med åldersdiskrimineringen av dem som bor på särskilt boende. Också den som blivit äldre och behöver bo på servicehus ska ha rätt till bredband som andra hyresgäster.

Någon gång har någon tänkt att det är onödigt att satsa på bredband och fiber för den som är gammal. Och för 10 eller 20 år sedan kan det ha varit en rimlig tanke. Men samhället förändras i galopperande takt och vårt beroende av digital kommunikation har vuxit sedan dess.

Nyligen redovisade lokalradion att ingen av de större kommunerna i länet erbjuder de boende på servicehusen bredband. Också i Bollnäs får man klara sig utan om man bor i behovsprövat särskilt boende.  Det duger naturligtvis inte längre!

Naturligtvis behöver också den som bor på äldreboendet ha tillgång till internet. För att betala sina räkningar, för att kommunicera med e-post, för att kunna hålla ömsesidig kontakt med anhöriga och – inte minst – för att kunna utnyttja de möjligheter till underhållning och förströelse som webben erbjuder.

Kommunerna och vården kommer också i nära framtid att bygga digitala välfärdstjänster för vård och omsorg som förutsätter bredband. Det vore milt sagt korkat att inte låta dem som efter behovsprövning fått rätt till boende på servicehus få tillgång till dessa nya tjänster.

Vi kommer i Bollnäs att aktualisera frågan om bredband till dessa årsrika och hoppas att andra kommuner i länet följer efter!

Peter Nordebo och Ingrid Hammarberg, Liberalerna