Klart vi vill rädda anrika lokstallarna!

”Finns det ingen med Bollnäs-anknytning som vill rädda anrika lokstallarna?”

Det undrar signaturen Lasse, Arbrå, i en insändare. Han tycker inte att kulturminnen bara ska raseras. Vi från Liberalerna håller helt med. Vi har mycket högljutt och tydligt arbetat emot planerna på att bygga en bandyhall just på SJ-området i centrala staden. Bland annat därför att vi tycker att de kulturhistoriskt värdefulla tegelbyggnaderna borde bevaras för framtiden i en stad som i så hög grad vuxit fram just kring järnvägen och lokstallarna.

Om Lasse vill se exempel på vad vi sagt och skrivit kan han, och förstås alla andra, läsa vad vi skrivit genom åren här på Bollnäsliberalernas blogg. Naturligtvis har det funnits många andra som argumenterat mot bygget. Men det enda parti som i valet 2018 tog klart avstånd från planerna var Liberalerna. Och med tio procent av väljarna bakom oss har vi inte kunnat förhindra att planerna nu är på väg att genomföras.

Svaret på Lasses fråga är alltså att vi är många som skulle vilja bevara byggnaderna på SJ-området för framtiden. Men bland de aktiva kommunpolitikerna är det i huvudsak tyst samtycke till bandyhall, oavsett kostnaderna för skattebetalarna…

Peter Nordebo, gruppledare Liberalerna

Bättre ordning vid Solrosen

Situationen vid Solrosen tycks inte bli bättre. Många rapporterar om stök och bråk, hot och brott mot uppställda regler.
Solrosen är en kommunal anläggning som kommit till för att barn och unga ska få god fritidsverksamhet och sysselsättning. Det betyder att kommunen har ett övergripande ansvar för att barnen tryggt kan vistas där och ägna sig åt sina fritidsaktiviteter.
I avvaktan på eventuella andra åtgärder måste kommunledningen nu se till att ordningen upprätthålls. Enklast och snabbast är att anlita ordningsvakter som kan se till att få grundläggande ordning på det stök som nu råder. Det kan genomföras snabbt.
Jag är övertygad om att kommunen har avtal för att kunna avropa ordningsvakter. Det kan inte vara en kostnadsfråga. Men det behövs snabba beslut! Det är nu det är sommarlov!
De stora ekonomiska satsningar som kommunen gjort med stöd av bland annat arvsfonden måste kunna nyttjas på ett tryggt sätt av de som investeringen gjorts för – barn och unga från Bollnäs och andra orter inom och utom kommunen.
Peter Nordebo, Liberalerna

Samhället ska vara tillgängligt för alla

Över hälften (58 procent) av de äldsta använder inte internet för att ta del av offentlig information från kommun och myndigheter. I gruppen 66-75 år är det 21 procent som aldrig använder internet för att ta del av offentlig information.

Att betala räkningar, kontakta myndigheter och köpa biljetter till bio eller teater är exempel på sådant som de flesta i dag gör via internet. Även samhällsservicen sköts allt mer via internet.

Det gör att många äldre, som inte har tillgång till dator eller internet, hamnar utanför. Totalt beräknas i dag att 1,1 miljoner medborgare i Sverige inte har tillgång till internet. Lika många har endast begränsad tillgång. Det brukar kallas ”det digitala utanförskapet”.

När samhället mer och mer styrs av digital informations- och kommunikationsteknik, behöver du ju tillgång till dator/mobiltelefon och internet för att kunna vara fullt delaktig som medborgare.

Den som inte har tillgång till internet får dessutom betala extra för det – det är till exempel dyrare att inte göra sina bankärenden via internet. Om du vill boka en resa kan du via internet få rabatter som inte finns hos resebyrån. I takt med att samhällsservicen slutar med kontantbetalning får den som inte har tillgång till internet även sämre service.

Pseudonymen ”En arg pensionär” beskriver i en insändare i Hela Hälsingland 30/1, som verkligen visar att vårt samhälle måste börja ta ansvar för den digitala kedjan som inte ger medborgarna någon helhetsbild av hur samhället fungerar, och som ofta slutar i ett digitalt utanförskap. Det handlar om allas lika värde och är en demokratifråga.

Om samhället kräver att medborgarna ska hantera ärenden och information digitalt och mellan olika system ska också medborgarna kunna räkna med en motprestation av samhället i form av utbildning och fortbildning i digital kompetens.

I bästa fall kan digitalisering göra arbetet mer samskapande och spara både tid och pengar. Men det kan lika gärna gå åt andra hållet, om inte tekniken används på rätt sätt. Då blir det digitala utanförskapet ännu större och många blir förlorare. Det kräver att man ändrar sina arbetssätt, liksom med de flesta nya tekniker. Det är en mycket längre process än att säga:Varsågod, här finns teknik.

Vi liberaler står upp för demokratin och allas lika värde! Vi kräver att samhället tar sitt ansvar gentemot medborgarna och börjar samverka med varandra! Vi vill att digitaliseringen utgår från tillgänglighet ur medborgarnas utgångspunkt och inte från vad som kan vara praktiskt för myndigheterna!

Liberalerna

Helena Englund

gruppledare regionfullmäktige Gävleborg

Peter Nordebo

gruppledare kommunfullmäktige Bollnäs

Per-Åke Fredriksson

gruppledare kommunfullmäktige Gävle

L motsätter sig överklagande

Liberalerna i Bollnäs motsätter sig bestämt att Bollnäs kommun överklagar domen om Galvån från Mark- och miljödomstolen. Domstolen har kommit fram till en rimlig balans mellan moderna miljökrav och respekt för äganderätten. Ägarna av vattenkraften i Galvån har accepterat att ta ansvar för att tillmötesgå kravet på fungerande vandringsvägar för fisk och andra arter. Därmed uppfyller domen de ambitioner som uttrycks i kommunens översiktsplan.
Det är en märklig tankegång i kommunledningens resonemang, så som det framgått av Ljusnans artiklar, att domen ska överklagas på grund av detaljer i hur den formulerats. Man kan inte överklaga detaljer i en dom. Överklagar kommunen till högre instans kommer hela processen att tas om och prövas på nytt.
Det är också ett allvarligt avsteg från demokratins spelregler att frågan inte varit uppe för beslut i någon beslutande politisk församling. Än så länge har frågan hanterats helt och hållet inom den informella ”kommunledningen”. Det är inte okomplicerat. Utöver att frågan ställer miljöintresse mot äganderätt handlar det också om hur kommunanställda får/bör agera privat när kommunen blir en part i en konflikt.
Frågan om de mindre vattenkraftverken är i hög grad en fråga om att respektera äganderätten (jmf FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna). Ny lagstiftning som bygger på ny kunskap, ändrade värderingar och andra prioriteringar gäller, men inte retroaktivt. Om enskilda – oavsett om de är fysiska eller juridiska personer – tvingas avstå att utnyttja ägandet av produktionsmedel eller naturresurser därför att vi kollektivt, som samhälle, förändrar spelreglerna, då är det rimligt att vi lika gemensamt ser till att de som förlorar ekonomiska värden på nya regler hålls skadeslösa för detta. Det gäller skogsbruket lika väl som vattenkraften.
Nu finns en dom i Mark- och miljödomstolen. Enligt domen får vattenkraften finnas kvar under förutsättning att företagen på egen bekostnad anlägger fungerande vandringsvägar för faunan. Det kan ifrågasättas om det i sin helhet är åtgärder som den enskilde ska betala för. Men domstolens beslut bör respekteras, eftersom den accepterats av vattenkraftens ägare.

Peter Nordebo, gruppledare Liberalerna Bollnäs

Skulle Aleris kunnat räddas i Bollnäs?

I februari 2016 besökte Liberalernas riksdagsledamot Barbro Westerholm Bollnäs sjukhus tillsammans med lokala representanter för Liberalerna i Bollnäs. I samband med besöket fick vi signaler om att Aleris hade intresse att utöka sin verksamhet i Bollnäs. Det faktum att företaget redan drev sjukhuset på uppdrag av Region Gävleborg innebar ju att det fanns anställd vårdpersonal på plats. Det skulle kunna ge synergieffekter om Aleris etablerade andra omsorgsverksamheter i Bollnäs, som hemtjänst och särskilt boende.
Vi tog därför kontakt med Aleris företagsledning för att diskutera hur vi kunde agera för att möjliggöra för företaget att tillsammans med kommunen skapa en testbädd för samordnad omsorg med sjukhuset som nav. Representanter för Aleris företagsledning kom på besök till Bollnäs vid ett par tillfällen under våren. Vi såg till att de fick träffa representanter för både kommunledningen – politiker och förvaltning – och oppositionen.
Vi fick också besök av Apeiron Omsorgsfastigheter AB (numer Nordiska Omsorgsfastigheter AB, Nofab), som förklarade sig intresserat att investera i att bygga särskilt boende i Bollnäs, utan ekonomiska åtaganden för kommunen. När Apeiron skickade in en formell förfrågan till Bollnäs kommun om att få köpa mark för att bygga ett sådant boende tog Liberalerna upp ärendet i kommunstyrelsen och föreslog ett positivt uttalande om deras framställning.
Men det fanns inte politiskt intresse för detta. Vid sidan om Liberalernas ledamot i kommunstyrelsen var det bara en av Sverigedemokraternas ledamöter som röstade för förslaget. Övriga förtroendevalda i kommunledning och opposition röstade emot.
Vi fick samma reaktioner när vi försökte driva på i socialnämnden för att öppna dörren för samtal med Aleris och Apeiron. Varken den övriga kommunledningen eller oppositionen ville jobba vidare med de kontakter som vi hade skapat.
En av våra grundtankar med att försöka få till stånd ett djupare samarbete med Aleris, där företaget också skulle utnyttja sin kompetens inom äldreomsorgen i Bollnäs kommun, var att förankra företagets intressen i kommunen och säkra framtiden för Bollnäs sjukhus.
Vi kommer aldrig att få veta om det skulle ha haft någon betydelse. Vi får heller inte veta om det skulle påverkat Aleris syn på fortsatt drift av Bollnäs sjukhus om regionen hade inlett en formell upphandling i god tid inför att avtalet med Aleris skulle gå ut.
Vi kan bara beklaga att det slutade med att Aleris kommer att lämna Bollnäs sjukhus och återlämna ansvaret för driften till Region Gävleborg. Vi är oroliga för att sjukhuset i regionens regi kommer att få svårt att behålla och rekrytera kompetent personal och att verksamheten inte kommer att kunna upprätthålla samma goda kvalitet som under åren med Aleris.
Peter Nordebo, Liberalerna

Liberalerna är emot förslag till detaljplan

Idag har Miljö- och byggnämnden i Bollnäs beslutat att föreslå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att anta den föreslagna detaljplanen för Bro 4:4. Syftet är att kunna bygga en gigantisk bandyhall i plåt i centrala staden och riva flera skyddsvärda byggnader.

Jag ville skicka tillbaka planen till förvaltningen för att göra om och göra rätt. Följande text läste jag upp som anförande från talarstolen, och den har också bifogats protokollet som ett särskilt yttrande. Eva Blomberg Svensson, V, tog till sig av det jag sa och lade mitt förslag till beslut som sitt yrkande, men det avslog nämnden. Nästa vecka kommer ärendet upp på kommunstyrelsen…

”Det finns ett stort antal brister i förslaget till detaljplan som det föreligger. Och det har funnits många anledningar till att först Folkpartiet och sedermera Liberalerna motsatt sig besluten kring Bro 4:4 och planerna på att uppföra en gigantisk bandylada på det här centrala området i Bollnäs stad.

När det gäller själva detaljplanen vill jag idag lyfta fram de brister när det gäller hälsa och säkerhet som påtalas i flera av granskningsyttrandena, däribland länsstyrelsens. Området är för trångt för att med tillfredsställande utrymningsmöjligheter placera den planerade hallen där. Bristen på parkeringar i samband med evenemang kommer med stor säkerhet att leda till att in- och utfarter blockeras av felparkerade fordon, och utrymning försvåras för allmänheten och tillträde försvåras eller omöjliggörs för fordon från blåljusmyndigheterna. Dessa risker för liv och hälsa borde i sig vara så allvarliga att det förhindrar ett antagande av detaljplaner för ansvarskännande politiker.

Det handlar också om att detaljplanen strider mot Plan- och bygglagen, PBL, paragraferna 8:13, 8:17 samt 9:34. Om detaljplanen skulle antas och den f d vagnverkstaden och kontorsbyggnaden rivs strider det helt klart mot förvanskningsparagraferna i PBL.

Jag citerar ur Boverkets anvisningar till PBL kapitel 8, paragraf 13:

”Byggnader, bebyggelseområden och allmänna platser som anses vara särskilt värda att bevara har ett förstärkt skydd. Dessa får inte förvanskas.

Vad är en särskilt värdefull byggnad?
För att en byggnad ska betraktas som särskilt värdefull krävs det att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse. Detta gäller inte bara enskilda byggnader av monumental karaktär eller stort historiskt värde, utan också byggnader och bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något karaktäristiskt från skilda sociala miljöer. Bestämmelsen gäller också enskilda byggnader som i sig kanske inte är så värdefulla men som blir det genom samhörigheten i en grupp, ett kvarter, en fasadräcka eller liknande.”

Slut citat. Det är alltså inte bara byggnader som genom särskilda beslut förklarats extra värdefulla som omfattas av bestämmelserna i PBL.

Att de här byggnaderna är kulturhistoriskt värdefulla står utan tvivel, vilket länsstyrelsen och länsmuseet har påpekat det flera gånger i sina yttranden.

SJ-området, där kommunens fastighet Bro 4:4 är en viktig del, ligger mycket centralt i Bollnäs stadskärna. De befintliga byggnaderna vittnar om den järnvägsverksamhet som staden växte fram ur. De gamla tegelfasaderna är industrihistoriskt och arkitektoniskt värdefulla för vår kulturmiljö och vårt kulturarv. Det faktum att kommunen själv är fastighetsägare är inte en ursäkt för att eftersätta underhåll av husen på ett sådant sätt att man nu argumenterar för att rivning är oundviklig. PBL är tydlig om fastighetsägares ansvar att sköta och underhålla byggnader, i synnerhet om de är kulturhistoriskt värdefulla.

Det har begåtts många misstag genom politiska beslut under resans gång, med start när det beslutades att kommunen skulle köpa fastigheten utan att först utreda ansvarsfrågan när det gällde sanering. Att godta en detaljplan som medger byggande av en bandyhall på området skulle vara ett nytt historiskt misstag, vars dimensioner är ännu större än de föregående.

Det rimliga och ansvarsfulla beslutet idag vore att återremittera detaljplaneförslaget till förvaltningen för att omarbeta det på sådant sätt att den fortsatta exploateringen av området förutsätter ett bevarande av vagnverkstadens arkitektoniska profil och kontorsbyggnaden. Den fortsatta hanteringen kommer då att ge tillfälle att göra ytterligare överväganden utifrån den mängd kritiska synpunkter som kommit fram under samråd och granskning för att möta krav på parkeringar, säkerhet, skydd av grundvatten vid sanering, behandling av saneringsmassor osv, och kan så småningom ligga till grund för ett bättre genomarbetat förslag till detaljplan som möjliggör en exploatering av SJ-området för i huvudsak de användningsområden som anges i det föreliggande förslaget. Utan bandyhall.

Men eftersom jag som ersättare inte får göra några yrkanden överlåter jag åt nämndens ledamöter att själva överväga sitt ansvar för framtidens Bollnäs.”

Peter Nordebo, L, ersättare i miljö- och byggnämnden

Fria resor från mellanstadiet och uppåt!

Vi ställer oss helhjärtat bakom förslaget från signaturen Ensamstående morsa i lördagens Ljusnan. Vi har länge förordat att alla skolbarn i Bollnäs kommun ska få busskort som gäller också på fritiden. Enligt en utredning som gjorts skulle det kosta 4,8 miljoner kronor per år att införa fria resor i kollektivtrafiken för skolelever.
Enligt det förslaget får alla elever i åldrarna 11-19 år resa fritt hela dygnet alla dagar inom Bollnäs och Ovanåkers kommuner, och gymnasieeleverna fria resor i hela länet. Det har många fördelar – barn och unga lär sig att åka kollektivt, de kan tryggt ta sig till skola och fritidsaktiviteter och det är rättvist med samma stöd för alla.
Det ger också ökat underlag för trafiken inom Bollnäs kommun, vilket förbättrar förutsättningarna att bibehålla och utöka turtätheten i kollektivtrafiken.
Finansieringen kan lösas genom att låta bli att bygga och förhyra en bandyhall på SJ-området i centrala staden. Det frigör sju miljoner kronor per år de närmaste 25 åren.
Peter Nordebo, Yanina Westergren, Daniel Didricksson och Carina Östansjö, Liberalerna

Bristande underlag till bandyhallsplan

Igår tog miljö- och byggnämnden i Bollnäs beslut om att godkänna samrådsredogörelsen för detaljplanen för Bro 4:4, fastigheten där en majoritet av kommunens politiker vill att det ska byggas en bandyhall. Liberalerna accepterar den politiska verkligheten, att det finns ett demokratiskt beslut i fullmäktige att sälja fastigheten till ett privat bolag och sedan hyra tillbaka hallen för sju miljoner kronor per år. Vi accepterar det, men vi tycker inte det är ett klokt beslut.

När nu detaljplanen var uppe för behandling begärde vi att det skulle genomföras ett nytt samråd. Vi har aldrig förut fått in så många negativa och kritiska yttranden på ett detaljplaneförslag. Därför redogjorde tjänstemännen i en lååång samrådsredogörelse för många ändringar och tillägg de gjort i detaljplanen och planbeskrivningen. Men nämndens ledamöter, som ju är slutligt ansvariga för beslutet, hade inte fått möjlighet att själva läsa de 20 kritiska yttrandena från Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Folkhälsostrategen, Teknik-, service- och fritidsförvaltningen, Region Gävleborg, Kommunalförbundet Södra Hälsingland, Polisen, Länsmuseet. Skanova m fl.

Eftersom förändringarna blivit så omfattande, och eftersom nämndens ledamöter inte fått allt material ville jag återremittera hela ärendet till kontoret för att genomföra ett nytt samråd kring det nya planförslaget med alla ändringar, Det skulle ge allmänheten och organisationer, myndigheter och företag att komma med synpunkter på de omfattande förändringarna, och det skulle också ge tid att se till att allt material gjordes tillgängligt för nämnden innan beslut.

Men det var bara jag och Anarbek Asylbashev, MP, som tyckte att det var viktigt att vi får tillgång till allt material inför ett beslut. Majoriteten i nämnden beslutade sig för att godkänna samrådsredogörelsen och låta detaljplanen gå vidare till granskning. Jag och Anarbek reserverade oss och jag lämnade nedanstående särskilda yrkande till protokollet:

”Miljö- och byggnämnden har inte tillräckligt underlag för att fatta beslut vid dagens sammanträde. Vi har inte tidigare hanterat ett detaljplaneförslag som föranlett så många kritiska yttranden och synpunkter. Samrådsredogörelsen redovisar översiktligt ett antal invändningar som rests mot detaljplaneförslaget, och där redovisas också planerade ändringar av planen och planbeskrivningen mot bakgrund av invändningar och kritiska synpunkter. På grund av de många kritiska yttranden som inkommit har samrådsredogörelsen blivit ett dokument på 48 sidor, att jämföra med 3 sidor för den nyligen beslutade detaljplanen för Stadshuskorsningen och 12 sidor för den omfattande detaljplanen för nytt Resecentrum.

Nämndens ledamöter har inte getts tillfälle att själva studera de kritiska yttrandena. De har inte publicerats i Ciceron Assistent, som är vårt system för att ge nämnden tillgång till handlingar och relevant information inför sammanträdet. Inte heller har de förändringar som beskrivs i samrådsredogörelsen tillräckligt åskådliggjorts i de handlingar som nämnden kan ta del av och bedöma. Det finns ingen möjlighet för nämndens ledamöter att bedöma om invändningar och kritik har behandlats på ett godtagbart sätt i samrådsredogörelsen.

Det är av utomordentligt stor vikt att lekmannapolitikerna i miljö- och byggnämnden får en god vägledning i hur detaljplanen hanterats och vilka förändringar som gjorts med anledning av samrådet. Bristande information från förvaltningen till ledamöterna innebär att beslut riskerar att fattas utan att ledamöterna fullständigt förstått grunderna för beslutet. Det innebär också att om ett beslut ändå skulle fattas, trots att bristerna påtalats i samband med nämndens sammanträde, kan komma att innebära en rättslig och processuell brist i miljö- och byggnämndens hantering av ärendet som senare kan vara av avgörande betydelse i samband med en eventuell överprövning av planförslaget.

Därför vänder sig Liberalerna emot att beslut fattas vid dagens sammanträde och föreslår att samrådsredogörelsen återremitteras till förvaltningen för att komplettera med de förtydliganden som behövs och de handlingar som inte redovisats till nämnden. Vi vill också att planen blir föremål för ett nytt samråd, eftersom den mycket omfattande kritiken lett till så många förändringar att allmänheten bör få ett nytt tillfälle att ta ställning till det reviderade förslaget till detaljplan och planbeskrivning. Det nya förslaget bör också kommuniceras till de sakägare och myndigheter som fick tillfälle att lämna synpunkter på det förra detaljplaneförslaget.”

Peter Nordebo, Liberalerna

Bandyhall hot mot simhallar

Ljusnan rapporterar att många i Arbrå känner oro för att den beslutade renoveringen av Arbrå simhall inte ska bli av. Det finns skäl att känna oro, eftersom kommunen står inför omfattande besparingar. Samtidigt tänker flera av partierna driva igenom byggandet av en bandyhall på SJ-området. Detta kan bli en gökunge i den kommunala ekonomin och i förlängningen ett hot mot andra idrottsanläggningar, som simhallarna i Arbrå och Kilafors.
Ombyggnationen av simhallen i Arbrå är en investering för framtiden, för skolbarnen i Arbrå, för barnfamiljer i hela kommunen, för de äldre och för dem som använder simhallen till rehabilitering. Den investeringen, som redan beslutats, ska säkra tillgången till en simanläggning för de närmaste 30 åren, och för oss är det självklart att den ska genomföras så snart som möjligt.
Peter Nordebo och Daniel Didricksson, Liberalerna

Bandyhall viktig fråga i valet!

Olov Nilsson Sträng skriver i en insändare i Ljusnan att beslutet om bandyhall på SJ-området redan är fattat. Det är både rätt och fel. Den 18 december i fjol röstades igenom att sälja kommunens fastighet Bro 4:4 och att skriva avtal med bandyklubben att kommunen ska hyra en blivande bandyhall i 25 år framåt.
Men det majoritetsbeslut som fattades av kommunfullmäktige förra året har överklagats och kommer att prövas av Förvaltningsrätten i Falun. Mycket talar för att rätten kommer att upphäva beslutet av formella skäl.
I dagsläget gäller alltså inte beslutet om att sälja fastigheten. Beslutet kan inte vinna laga kraft förrän domstolens besked kommer. Om domstolen upphäver beslutet måste frågan prövas på nytt i kommunfullmäktige. Om domstolen inte tycker att beslutet var olagligt kan Förvaltningsrättens beslut överklagas till Kammarrätten i Sundsvall.
Ett beslut som tidigare fattats av ett kommunfullmäktige kan också ändras av ett nytt fullmäktigebeslut. Liberalerna har sagt tvärt nej till planerna på en bandyhall på SJ-området. Vi står fast vid det. Det finns all anledning för de väljare som håller med Liberalerna om att det inte ska byggas bandyhall på SJ-området att tänka sig för vem de röstar på i valet. Frågan är inte slutligt avgjord.
När den kommer upp på nytt kommer Liberalerna att rösta för en satsning på att använda SJ-området för en ny stadsdel, med hänsyn till vårt kulturarv. Där ska etableras utbildningscentrum, lokaler för kontor och kultur, hotell, affärsverksamhet etc, i samverkan med externa intressenter!
Peter Nordebo, Liberalerna