Liberalerna står för valfrihet

Liberalismens idé är att varje människa ska ha frihet att själv forma sitt liv utifrån sina drömmar och mål. Det är du som ska bestämma över det som är viktigt för dig, så länge det inte är till skada eller nackdel för någon annan.

Det gäller skola och utbildning, där var och en själv ska kunna välja väg och få stöd utifrån sina förutsättningar. Det gäller inom äldreomsorgen, där det ska finnas olika utförare av hemtjänst och särskilt boende. Det gäller inom vården, där en god och nära primärvård ska vara grunden och var och en ska få välja sin husläkare.

Goda förutsättningar för företagande ger fler jobb och mer välfärd.

Varje människa ska ges förutsättningar att inkluderas i vårt gemensamma samhällsbygge, oavsett etnisk bakgrund, funktionsvariationer, religion eller sexuella läggning.

Jag tror att du delar Liberalernas grundvärderingar om demokrati och valfrihet. I år är det hundra år sedan den tidens liberaler med stöd av socialdemokraterna efter många års kämpande lyckades  förverkliga allmän och lika rösträtt i Sverige. Ett sätt att försvara den liberala demokratin är att välja vår valsedel i höstens val till kommun, region och riksdag!

Peter Nordebo, Liberalerna

Satsa på väg och järnväg i norr!

Jag läser i Dagens Samhälle om en undersökning av vilka regioner som egentligen står för den svenska exportnäringen. De siffror som oftast används för att jämföra olika regioners bidrag till exporten är Statistiska Centralbyråns, SCB:s. Men det är ett missvisande underlag för beslut om var det finns störst behov av satsningar på infrastruktur som vägar och järnvägar, eftersom SCB:s siffror bara tillräknar exportvärdet till den region där respektive företags huvudkontor finns.

På initiativ av Region Västerbotten har en konsultbyrå räknat ut var produktionen av de varor som går på export sker. Det ändrar förutsättningarna. De fem Norrlandslänens exportvärde är enligt SCB 92,5 miljarder kronor av Sveriges totala export på 1 100 miljarder. Men beräknat på var varorna produceras stiger Norrlands andel till 113 miljarder. Dessutom ska man bära i minnet att åtskilliga exportvaror som tillverkas i andra regioner bygger på råvara från Norrland. Och på vattenkraftsel.

En ökad satsning på upprustning och underhåll av vägar och järnvägar norr om Dalälven skulle innebära ett lyft för exportnäringen. Och för klimatet, om fler av de långväga transporterna kunde köras på järnväg istället för landsväg!

Hälsingland behöver en stark liberal röst. Kryssa mig på Liberalernas valsedel!

Peter Nordebo, Liberalerna

Ja till stadsutveckling!

Liberalerna i Bollnäs har yttrat sig över förslaget till ny detaljplan för SJ-området och den fastighet som kommunen äger, Bro 4:4. Vår främsta invändning mot att bygga en bandyhall där är att det innebär att kommunen missar en fantastisk möjlighet att använda stadsdelen till något som kan påverka hela stadens och kommunens utveckling. Därför är det dags att påbörja en djupgående utveckling av området.

Vi vill att kommunen genomför en särskilt utformad upphandling för att hitta en entreprenör som är beredd att vara med och utveckla en ny stadsdel med bevarande av de byggnader som Länsmuseet pekat ut som värda att bevara. Här finns stora möjligheter för kontor, handel, hotell, utbildning, hantverk, fritidsverksamhet och kultur med mera.

Den bandyhall som föreslås i detaljplanen skulle bli en gigantisk koloss som påverkar och förstör hela stadsbilden. 25 meter i nockhöjd kan jämföras med ett åttavåningshus – minst 120 meter långt och 80 meter brett. Vid sidan av den kolossen skulle det fina korsvirkeshuset bli en lekstuga och den mäktiga plåtverkstaden en dvärg. Vagnverkstaden skulle jämnas med marken för att ge plats åt kolossen.

De senaste tre åren har kommunens befolkning ökat med drygt 1 000 personer. Det innebär att det behöver byggas för boende, utbildning och arbete. SJ-området ger chansen att mycket centralt i staden att rusta de gamla byggnader som rymmer så stor del av stadens historia, och komplettera med nybyggnation. Liberalernas vision är att här ska växa fram en ny stadsdel med centrum för vuxnas utbildning och fortbildning, lokaler för hantverk och handel, kommersiell service och andra ändamål i omedelbar närhet till det planerade nya resecentrum.

I en sådan ny stadsdel finns möjligheter att skapa hundratals nya arbetstillfällen. Där finns möjlighet att lokalisera statlig verksamhet om planerna på att lokalisera fler statliga jobb utanför storstäderna fullföljs. Bollnäs kan då bli ett ännu mer attraktivt handelscentrum, genom nya aktörer som lockar ännu fler att shoppa just i Bollnäs.

Också vår vision om en ny spännande stadsdel innebär stora investeringskostnader. Men när investeringarna är gjorda kommer de att generera hyresintäkter istället för hyreskostnader, och skatteintäkter av ökad sysselsättning snarare än skatteutgifter. Vi har ingen invändning mot att området exploateras i samarbete med privata investerare. Men vi är inte beredda att sälja området till den privata exploatören för att sedan hyra tillbaks det för skattebetalarnas pengar.

Peter Nordebo, Liberalerna

 

Missförstånd om vinster i välfärden

Debatten om vinster i välfärden bygger på ett antal missförstånd. Jag förstår på mina socialdemokratiska vänner att inte ens de politiskt aktiva som driver frågan om vinsttak eller vinstförbud i välfärdssektorn förstår vad det nerröstade förslaget till vinsttak skulle innebära.

I praktiken skulle ett tak för vinster vid sju procent av det operativa kapitalet göra det mycket svårt för privatföretag att sälja välfärdstjänster till kommuner, landsting och stat. Enligt regeringens bedömning berörs 3 435 företag med sammanlagt 229 000 anställda. De företagen driver verksamheter som berör ungefär 600 000 brukare. Till det kommer företag som är verksamma inom hälso- och sjukvård. Där väntar regeringen på en utredning om hur det ska gå till att stoppa deras vinster också, en utredning som ska komma 15 juni.

Det här handlar om företag där många av både anställda och företagsägare är kvinnor. Man kan inte undvika misstanken att det är skälet till att de ska beskattas i särskild ordning, medan manligt dominerade företag som utför tjänster åt stat, kommun och landsting slipper vinsttak. Det gäller byggföretagen som bygger skolbyggnaderna, sjukhusen och hälsocentralerna, de som bygger och underhåller vägarna som skolbussar och ambulanser ska åka på och det gäller de som tillverkar och säljer apparater och utrustning till vård, skola och omsorg.

Ett grundläggande missförstånd är att vinst är till skada för välfärden. Tvärtom är ju vinst en förutsättning för välfärd. Strävan efter vinst gör att företag blir effektivare och kan tillhandahålla fler och bättre varor och tjänster till oss som konsumenter. Det är själva grunden för marknadsekonomin. När företagen är framgångsrika kan de anställa mer personal som får lön och betalar skatt. Av 100 kronor som ett företag använder för att avlöna en anställd går ungefär 70 kronor till stat, kommun och landsting i form av skatter och avgifter. Pengar som används gång på gång för att göra det möjligt att utföra välfärdens tjänster och betala ut andras löner som i sin tur kommer tillbaka till välfärden i form av skatt.

Vi har redan ett system för att beskatta företagens vinster och utdelningar. Och vi har lagar som kan användas för att stoppa olagliga transaktioner som leder till att företag, företagare eller andra personer försöker komma undan att betala sin skatt. Det behövs ingen särskild beskattning för välfärdsföretag! Det vi behöver är tydliga kvalitetskrav för verksamheter inom välfärden.

Peter Nordebo, Liberalerna

Oansvarigt montera ned fast telefoni!

Telia planerar att stänga ner den fasta telefonin i ett stort antal byar på landsbygden i Bollnäs kommun. Enligt uppgifter i tidningen är det 20 byar som berörs när kopparnätet ska stängas ner i oktober i år.

Det är bedrövligt att Telia ensidigt beslutar att montera ner kommunikationerna för tusentals människor! Genom Bollnäs energi kämpar kommunen mot klockan för att bygga ut fiber till fler byar ute på landsbygden. Det minsta man kunde kräva av det delstatliga bolaget Telia är att förändringar görs i samverkan och i den takt det kommunala fibernätet kan ta över merparten av de hushåll som blir utan fast bredband om kopparnätet tas ner!

Under förra århundradet gjordes ett enormt arbete och jättelika investeringar i att ge alla hushåll i Sverige tillgång till elektricitet och telefoni. Tillgången till telefon har betytt enormt mycket för tryggheten ute på landsbygden, eftersom den gett möjlighet att larma vid behov av polis, ambulans eller räddningstjänst. När Telia nu tillåts montera ned det tidigare generationer byggt upp, finns inga garantier för att de som blir av med sin fasta telefon får möjlighet att upprätthålla den tryggheten.

I grunden är det politikerna på riksnivå som inte levt upp till det ansvar de har för att hela Sverige ska leva!

Peter Nordebo, Liberalerna

Starka invändningar mot hall på Bro 4:4

Den främsta invändningen mot förslaget till att bygga en bandyhall på SJ-området är att det innebär att kommunen frånhänder sig en fantastisk möjlighet att använda platsen till att göra något som kan påverka hela stadens/kommunens utveckling. Därför är det dags att fatta beslut om att äntligen påbörja en utveckling av området. Kommunfullmäktige bör besluta att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra en särskilt utformad upphandling i syfte att hitta en entreprenör som är beredd att vara med och utveckla en ny stadsdel på grundval av de byggnader som är värda att bevara. Här finns möjligheter för kontor, handel, utbildning, hantverk, fritidsverksamhet och möjligen bostäder. Satsar vi på bostäder kan kommunen få ekonomiskt stöd för sanering från Naturvårdsverket.

För det andra – de ekonomiska förutsättningarna för det projekt som BGIF och Samhällsbyggnadsbolaget föreslår oss att gå in på är mycket riskfyllda och vanskliga. För ett par år sedan skissade klubben med understöd av kommunens tjänstemän på en avskalad enkel hall på Sävstaås. Investeringskostnaden uppskattades till 70 miljoner kronor. Om klubben fick låna till investeringen av kommunen så trodde klubben sig då kunna gå iland med kapitalkostnad, drift, skötsel och underhåll etc med ett årligt bidrag på 7 miljoner kronor.

Nu ska man bygga en långt ifrån avskalad hall med initialkostnader på 20-25 miljoner kronor innan spaden sätts i marken. Fortfarande ska det räcka med att kommunen betalar 7 miljoner per år, med någon slags indexuppräkning, som kommunen och bolaget inte är överens om. Hur mycket bandyns kostnader kommer att öka jämfört med idag är osäkert. Risken är överhängande att klubben drar på sig kostnader som den inte kan bära. I det läget kommer kommunen att bära ett stort ansvar för att rädda klubben undan konkurs. Och plötsligt är årskostnaden en helt annan än sju miljoner…

För det tredje skulle hallen förstöra stadsbilden och förminska de bevaransvärda byggnaderna på området. 23 meter i nockhöjd kan jämföras med ett åttavåningshus – minst 120 meter långt och 80 meter brett. Vid sidan av den kolossen skulle det fina korsvirkeshuset bli en lekstuga och den mäktiga plåtverkstaden en dvärg jämfört med hallen.

För det fjärde är planerna på bandyhallen kopplade till anspråk som ställs av fotbollen i samma föreningen, att platsen för nuvarande bandyplan ska bli minst en konstgräsplan varav den på befintliga konstfrysningspist skulle förses med uppvärmning under vår och höst för att förlänga säsongen. Några kostnader för detta finns inte redovisade i förslagen.

Jag har gjort en enkel kalkyl i Excel över hur hyreskostnaderna kan utveckla sig under en 25-årig hyresperiod. När perioden är slut har kommunen betalat ut 200-250 miljoner kronor enligt avtalet, men kommunen äger fortfarande varken hallen eller fastigheten. Kalkylen har fyra alternativ. Dels enligt kravet från Samhällsbyggnadsbolaget att indexökningen ska beräknas enligt konsumentprisindex (KPI) på hela hyresbeloppet i 2016 års penningvärde. Förslaget till beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige innebär att indexuppräkningen bara ska gälla halva hyran.

Kalkylen har dessutom två olika antaganden om den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den ena utgår från att KPI ökar två procent årligen, motsvarande Riksbankens inflationsmål. Den andra utgår från att ökningen av KPI blir något högre, tre procent. Händelser i vår omvärld kan snabbt påverka den svenska ekonomiska utvecklingen och leda till betydligt större variationer. För att läsa tabellen behöver du scrolla till höger.

Hyra enligt Samhällsbyggnadsbolaget:	År 1																									Totalt över 25 år
KPI 2%	7000000	7140000	7282800	7428456	7577025	7728566	7883137	8040800	8201616	8365648	8532961	8703620	8877693	9055246	9236351	9421078	9609500	9801690	9997724	10197678	10401632	10609664	10821858	11038295	11259061	224212098,1
KPI 3%	7000000	7210000	7426300	7649089	7878562	8114919	8358366	8609117	8867391	9133412	9407415	9689637	9980326	10279736	10588128	10905772	11232945	11569933	11917031	12274542	12642779	13022062	13412724	13815106	14229559	255214850,3
Halva hyran indexuppräknas enl kommunens förslag:
KPI 2 %	7000000	7070000	7140700	7212107	7284228	7357070	7430641	7504947	7579997	7655797	7732355	7809678	7887775	7966653	8046319	8126783	8208051	8290131	8373032	8456763	8541330	8626744	8713011	8800141	8888143	197702396,5
KPI 3 %	7000000	7105000	7211575	7319749	7429545	7540988	7654103	7768914	7885448	8003730	8123786	8245643	8369327	8494867	8622290	8751624	8882899	9016142	9151384	9288655	9427985	9569405	9712946	9858640	10006520	210441165,3

Öppna dörren för privat omsorg!

Ett privatägt fastighetsbolag vill köpa mark av Bollnäs kommun för att bygga ett servicehus med 72 platser för särskilt boende. Om Bollnäs kommun är med på noterna tänker Nordiska Omsorgsfastigheter AB, Nofab, teckna ett långtidskontrakt med Aleris om att bedriva själva vårdinsatserna på servicehuset. Aleris ser fördelar med att etablera ytterligare verksamhet i Bollnäs vid sidan av sjukhus och hälsocentral, som ju Aleris redan driver på uppdrag av Region Gävleborg.

För kommunen innebär det att skattebetalarna inte behöver står för investeringen i ett nytt servicehus, som kommer att behövas för att ersätta befintlig verksamhet och öka antalet platser i särskilt boende.

För de äldre i kommunen som behöver omsorg i ett särskilt boende innebär det större valfrihet att själv välja var och hur en vill bo, och vem som ska ge den service och vård en behöver.

För den som arbetar i omsorgssektorn innebär det att det kommer ytterligare en arbetsgivare i kommunen. Det kan bidra till nya impulser och utveckling i yrkesrollen, ökade möjligheter till löneutveckling och nya perspektiv.

Aleris, som har stor erfarenhet av äldreomsorg från andra kommuner runt om i Sverige, står för hög kvalitet och god omvårdnad, som säkert också kan ge de kommunala verksamheterna nya impulser.

Liberalerna hoppas att kommunen inte försitter den här möjligheten till samverkan med näringslivet. Det är en investering på många miljoner kronor som Nofab är villig att göra, om kommunen ställer sig positiv till en gemensam avsiktsförklaring tillsammans med de två företagen. En överenskommelse kommer att ge ett viktigt bidrag till fortsatt utveckling och ökad framtidstro i Bollnäs!

Peter Nordebo och Yanina Westergren, Liberalerna

Stärkt liberal landsbygdspolitik

Liberalerna i Gävleborg har lämnat en motion inför partiets landsmöte i höst. Vi vill att Liberalerna tydligare ska markera att partiet vill vara relevant också för väljare i landsorten och på landsbygden. För ett liberalt parti är respekten för minoriteters intressen grundläggande för demokratin. Att urbaniseringen i Sverige är större än i nästan alla jämförbara länder är inte en naturlag, det är en följd av den politik som förts.

När ungdomar går ut gymnasiet väljer de många gånger att flytta till en högskoleort för att skaffa en akademisk examen. Ofta blir de kvar på den nya studieorten och betalar sin skatt i storstaden. Deras gamla hemkommun får dock fortsätta att ta ansvar för far- och morföräldrar när de har behov av omsorg. Det kommunala utjämningssystemet ger inte tillräcklig kompensation för urbaniseringens effekter.

Norrland och skogslänen är och kommer att fortsätta att vara viktiga för landet. Därifrån levereras elkraft från vind och vatten, vedråvara och träprodukter från skogen, stål och metall från gruvorna. Landsbygdens näringar kommer att fortsätta att vara avgörande för de svenska exportintäkterna. En förutsättning är att det ska vara möjligt för människorna att bo kvar, med vettiga möjligheter att ta sig till och från jobbet på den regionala arbetsmarknaden. Det kräver också att vägar och järnvägar underhålls och byggs ut för att bära växande transportvolymer.

Vi vill att Liberalernas politik för landsbygden utvecklas. Det kräver stora investeringar i hela landets infrastruktur. Den skeva fördelningen av väg- och järnvägsbudgetarna gör att anslagen inte ens räcker till att underhålla och bevara standarden på befintlig infrastruktur.

Staten måste ta ansvar för att fiber byggs ut också ut till mindre samhällen på landsbygden innan kopparledningar för telefoni klipps av. Mobilmaster är inte lösningen när äldre behöver trygg och stabil tillgång till välfärdstjänster via bredband.

Liberalerna behöver göra sig till förespråkare för förslag som leder till att hela Sverige kan leva, bortanför de enkla slagorden och plakatpolitiken.

Tillämpningen av strandskydd, förutsättningar för besöksnäringen och turistbranschen, bostadsplanering, kommunikationer, goda villkor för småföretag och kvinnors företagande, forskning och utveckling, tillgången till riskkapital, utbildning – på snart sagt varje politikområde behöver förslag som leder till goda förutsättningar för landsbygden tas fram.

Liberalernas regiongrupp i Gävleborg genom Peter Nordebo, Kent Löfgren och Hasse Backman

Bästa vårdcentralerna är hotade

De åtta vårdcentraler i Gävleborg som uppskattas mest är alla drivna av privata företag. De åtta är Söderhamnsfjärdens HC, Oxtorgets HC, Eira HC, HC City, E-hälsans HC, Voxnadalens HC, Harmånger HC och Håstaholmens HC. Det visar Vårdföretagarnas senaste patientenkät. Av de 20 mest uppskattade hälsocentralerna i länet är 13 privata. Och det är just dem som regeringspartierna vill tvinga att slå igen, ivrigt påhejade av Vänstern. Om de lyckas driva igenom sitt krav på förbud mot vinster i välfärden kan de här vårdföretagen inte längre fortsätta att bedriva hälso- och sjukvård på landstingets uppdrag.

Med ett vinsttak enligt det förslag som regeringen nu förbereder kommer inget privat företag att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet inom vård, skola och omsorg. Möjligheten till vinst är nödvändig för att försäkra sig om att det finns utrymme till nya investeringar och satsningar och en säkerhet för att lönsamheten kan variera över tiden. Det är ren mytbildning när de här partierna försöker få människor att tro att vinstpengarna från vården går direkt till skatteparadis. Och för Region Gävleborg är inte problemet att vinsterna i vården är för stora – det är underskotten som är problemet.

Om de privata vårdcentralerna tvingas stänga kommer de nöjda patienterna att hänvisas till regionens egna hälsocentraler, med rekryteringsproblem och resursbrist. Det finns i dagsläget ingenting som tyder på att regionen plötsligt skulle bli en mer attraktiv arbetsgivare, som snabbt suger till sig den duktiga personal som uppenbarligen jobbar på de här privata vårdföretagen.

Därmed inte sagt att de som jobbar på regionens egna vårdcentraler skulle vara mindre duktiga. Men regionledningen har inte ansträngt sig för att skapa en attraktiv arbetsmiljö som förmår locka läkare och sjuksköterskor. Hamrånge HC, Alfta HC, Sandviken Södra HC, Järvsö HC och Edsbyns HC är några av de offentligt drivna hälsocentraler som finns med bland de 20 bäst rankade.

Det är val 2018. Det är du med din röst som avgör om länets populäraste hälsocentraler ska tvingas slå igen. En röst på något av allianspartierna är ett stöd för att det fortsatt ska vara möjligt att driva offentlig verksamhet i privat regi!

Peter Nordebo, Liberalerna

Vision för Bollnäs framtid

Favorit i repris. Bilden här ovanför satte jag ihop för fyra år sedan, strax efter det att jag givit mig in i politiken. Ungdomsarbetslösheten var hög. Jag såg behovet av en ny slags motor – en ny vision och väg framåt för Bollnäs, som jag tyckte fastnat i drömmen om att gammal träindustri åter skulle öppna på nytt, och att alla skulle gå rakt ut från nionde klass och in i fabriken, precis som förr.

Ett nytt centrum på SJ-området som samlade all form av vuxenutbildning, inklusive distansutbildning och starta eget-utbildning, såg jag som vägen framåt. Mitt parti gillade den nya visionen. Så skrev jag ett utkast till ett blogginlägg som jag aldrig publicerade, då ingen utanför partiet verkade redo för denna vision ännu. Saneringskostnader var på tapeten, så det passade helt enkelt inte just då.

Fyra år senare, i februari 2017, skrev jag den här insändaren:

Liberalernas vision för nya SJ-stan

Yanina Westergren, Liberalerna Bollnäs, om hur partiet vill få bukt med kommunens problem som till exempel arbetslöshet och låg utbildningsnivå.

Källa: Liberalernas vision för nya SJ-stan

På gårdagens kommunfullmäktige (måndag 29 maj 2017) beslutades det enhälligt att tre miljoner skulle gå till att bygga en vägg på Torsbergsskolan, mellan vuxenutbildning och gymnasium. I beslutet ingick också att utreda framtida lösningar vidare, då väggen förstås inte är någon långsiktig lösning. Nya lokaler och lösningar måste till.

Jag tolkade debatten kring frågan som att många är positivt inställda till ett nytt vuxenstudiecentrum. Bland andra talade Råsie Sigvardsson (Kd) och Maria Mörk (V) positivt om denna vision, och även Johan P Bång (M) resonerade i dessa banor.

Hoppas nu verkligen att detta kan bli en gemensam vision för alla partier i kommunfullmäktige! Vi behöver en.

/ Yanina Westergren, Liberalerna Bollnäs