Vision för Bollnäs framtid

Favorit i repris. Bilden här ovanför satte jag ihop för fyra år sedan, strax efter det att jag givit mig in i politiken. Ungdomsarbetslösheten var hög. Jag såg behovet av en ny slags motor – en ny vision och väg framåt för Bollnäs, som jag tyckte fastnat i drömmen om att gammal träindustri åter skulle öppna på nytt, och att alla skulle gå rakt ut från nionde klass och in i fabriken, precis som förr.

Ett nytt centrum på SJ-området som samlade all form av vuxenutbildning, inklusive distansutbildning och starta eget-utbildning, såg jag som vägen framåt. Mitt parti gillade den nya visionen. Så skrev jag ett utkast till ett blogginlägg som jag aldrig publicerade, då ingen utanför partiet verkade redo för denna vision ännu. Saneringskostnader var på tapeten, så det passade helt enkelt inte just då.

Fyra år senare, i februari 2017, skrev jag den här insändaren:

Liberalernas vision för nya SJ-stan

Yanina Westergren, Liberalerna Bollnäs, om hur partiet vill få bukt med kommunens problem som till exempel arbetslöshet och låg utbildningsnivå.

Källa: Liberalernas vision för nya SJ-stan

På gårdagens kommunfullmäktige (måndag 29 maj 2017) beslutades det enhälligt att tre miljoner skulle gå till att bygga en vägg på Torsbergsskolan, mellan vuxenutbildning och gymnasium. I beslutet ingick också att utreda framtida lösningar vidare, då väggen förstås inte är någon långsiktig lösning. Nya lokaler och lösningar måste till.

Jag tolkade debatten kring frågan som att många är positivt inställda till ett nytt vuxenstudiecentrum. Bland andra talade Råsie Sigvardsson (Kd) och Maria Mörk (V) positivt om denna vision, och även Johan P Bång (M) resonerade i dessa banor.

Hoppas nu verkligen att detta kan bli en gemensam vision för alla partier i kommunfullmäktige! Vi behöver en.

/ Yanina Westergren, Liberalerna Bollnäs

Liberalernas vision för nya SJ-stan i Bollnäs

Denna text publicerades först som insändare i lokaltidningen Ljusnan och på deras nyhetssajt helahalsingland.se 2017-02-08.

Vi har närmare 60 procents arbetslöshet bland utrikesfödda i Bollnäs, och cirka 25 procents arbetslöshet bland ungdomar. Vi har dessutom landets lägsta utbildningsnivå. Vi ligger i Sveriges bottenskikt vad gäller dessa bitar. Så, vad göra för att bryta detta? Gnälla, bli arg, förfära sig och bygga vidare på motsättningar, eller komma med förslag på lösningar? Jag föredrar det senare. Trumvirvel… Liberalerna har en ny vision för framtidstro i Bollnäs!

Inom tio meter från SJ-området finns resecentrum med buss- och tågförbindelser, Kulturhuset med bibliotek, massor av aktiviteter och stor lunchrestaurang, stadens centrum med all sin handel, matvaruaffär, bensinmack – och en mycket vacker badplats! Snart finns även flera nya bostadshus på armlängds avstånd. Att SJ-områdets byggnader i mitt tycke är Bollnäs vackraste lyfter det hela än mer. Hur bra kan ett läge bli för ett studiecentrum? Ungefär så bra.

Tänk dig nu att det växer upp en ny stadsdel där, kallad SJ-stan eller Campus SJ. Här samlas alla former av vuxenutbildning som kommunen har med att göra, samt tillhörande och relaterade verksamheter; Komvux, SFI, Högskoleenheten, studieförbunden, Yrkeshögskolan, Hälsinglands Utbildningsförbund, Näringslivskontoret med Starta eget-utbildningar, samt praktik- och lärlingsförmedling. Här får vi då ett vuxenstudiecentrum och ett naturligt integrerande smältdegel med automatisk dynamik – ett kraftverk för utveckling. I en sådan kreativ miljö behöver inget tillsättas. Idéer och utveckling kommer av sig själv när människor får ny kunskap, hittar nya vägar, får självrespekt och skapar meningsfullheter tillsammans i positiva sociala gemenskaper. Denna nya härliga soppa innebär även utökat underlag för såväl befintlig handel som nya kringtjänster. Fler skulle komma i studier, praktik, arbete eller starta eget.

I SJ-stan hamnar alla nya utbildningssatsningar, och det blir lättare att få hit yrkesutbildningar av olika slag. Bollnäs knyter samman landskapet och blir Hälsinglands kunskapscentrum. Vi blir det nationella exemplet som visar hur man som liten norrländsk inlandsort gör när man lyckas.

Jag ser det redan framför mig. Gör du?

/Yanina Westergren, Liberalerna Bollnäs

Bra bakläxa om strandskydd

Länsstyrelsen i Gävleborg har fått en välbehövlig knäpp på näsan av regeringen. I all hast drev handläggarna på länsstyrelsen igenom en utvidgning av strandskyddet i länet för knappt två år sedan. Beslutet fattades den 18 december 2014. Det var bråttom därför att länsstyrelsen bara hade på sig till det kommande årsskiftet att besluta om utvidgat strandskydd. Från 1 januari 2015 gäller det generella strandskyddet om 100 meter från stranden för alla vatten i landet, om inte beslut om utvidgning hade fattats innan dess.
Länsstyrelsens beslut att utvidga strandskyddet till 300 meter från stranden vid vissa vatten överklagades av ett antal privatpersoner, skogsbolag och Ovanåkers kommun. Nu har regeringen avgjort överklagandena och upphävt länsstyrelsens beslut på grund av ett formellt misstag i handläggningen. Länsstyrelsen hade missat att kungöra förslaget på rätt sätt.
Det utvidgade strandskyddet till 300 meter utefter länets kust i Söderhamn och Nordanstig står fast. Ingen hade överklagat de besluten. Men i Hudiksvall och Gävle är länsstyrelsens beslut upphävt, liksom när det gäller inlandsvattnen Ljusnan, Voxnan, Dalälven, Dellensjöarna, Testeboån och Storsjön i Sandviken.
Kanske kan det finnas skäl för ett utvidgat strandskydd till 300 meter från stranden, även om jag har svårt att i all hast komma på något. Vattnet är grunden för allt liv och bebyggelsen har historiskt oftast etablerats i närheten av havet, sjöar och vattendrag. Ett strandskydd på 300 meter skulle ha uteslutit uppkomsten av städer som Gävle, Söderhamn, Hudiksvall och Bollnäs.
Det generella strandskyddet på 100 meter är alldeles tillräckligt för att ge utrymme för blommor och djur, och för det rörliga friluftslivet. Sedan 1 september 2014 har länsstyrelsen fått rätt att upphäva också det generella strandskyddet kring mindre sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Gävleborg har inte alls haft någon brådska med det – jag har inte noterat att något sådant beslut har fattats i Gävle.
I och med regeringens beslut finns inte längre något utvidgat strandskydd i länet, utom längs kusten i Nordanstig och Söderhamn. Det ska bli intressant att följa hur länsstyrelsen kommer att hantera det återförvisade ärendet. Den period under vilken länsstyrelsen kunde besluta om utvidgat strandskydd tog slut sista december 2014. Min uppfattning är att det bara är att gilla läget – tåget har gått efter regeringens beslut.
Peter Nordebo, Liberalerna

Läs också:
Viktiga steg mot liberalare strandskydd
Strandskydd viktig fråga – synd liberalerna är så ensamma!
Strandskyddet måste ses över!

Låt SJ-området bli en motor för Bollnäs framtida utveckling!

Ett fönster i tiden har öppnat sig i Bollnäs. Sedan kommunfullmäktige i Bollnäs (dåvarande Folkpartiet Liberalerna röstade mot) beslutade att köpa fastigheten Bro 4:4 år 2009 och tömde byggnaderna på deras hyresgäster har de flesta byggnader stått tomma och obrukade. Det har varit av stort värde att kulturföreningen Lokomotiv och hantverksföretaget Återbrukshyttan kunnat hålla lokalerna tillgängliga för allmänheten åtminstone sommartid. Fritidsgården Gumpels verksamhet lockar många i olika åldrar, och den gamla kontorsbyggnaden vid infarten till området fick nytt liv när Ungdomsplattformens verksamhet flyttade in.
Men någon möjlighet att på allvar börja planeringen för en ny stadsdel har bromsats av att saneringsfrågan inte löstes innan köpet. Sedan dess har frågan om saneringen legat som en våt filt över området. Nu ligger ett avtal mellan kommunen och Trafikverket för undertecknande. Med det kommer Trafikverkets ekonomiska ansvar för saneringskostnader att slutligt regleras och kommunen kan under 2016 gå vidare med arbetet för framtiden.
Det ger en unik möjlighet för Bollnäs att använda ett centralt område för att bygga en ny stadsdel. Inom gångavstånd från Resecentrum finns ett 8,5 hektar stort markområde som kan användas för arbete, utbildning och fritid. Ett långsiktigt utvecklingsarbete ger möjligheter att exploatera SJ-området på ett sådant sätt att handel, kultur, hantverk, utbildning, hotell och bostäder växeldrar för ökad tillväxt och sysselsättning i Bollnäs kommun. Behoven är stora. Befolkningen har vuxit med drygt 450 personer de senaste två åren, till vilket kommer ungefär 700 asylsökande som bor i asylboende i kommunen. Arbetslösheten är hög bland både ungdomar (26 procent i åldern 18-24 år; 371 personer) och utrikes födda (55 procent; 796 personer), grupper som i statistiken delvis överlappar varandra. För många av dessa är det luckor i utbildningen som förhindrar inträde på arbetsmarknaden. Många ungdomar har inte fullgjort sin gymnasieutbildning, andra har ännu inte skaffat eftergymnasial utbildning. Bland de utrikesfödda är bristande kunskap i svenska språket och svenska seder och bruk ofta hindrande.
På SJ-området finns möjlighet att etablera lokaler för utbildning för att möta dessa behov av olika utbildningsinsatser. Här finns också möjlighet till handel och hantverk, företrädesvis i form av mindre affärslokaler, men befintliga byggnader och eventuell nybyggnation kan också ge möjlighet för etablering av större nationella aktörer på handelsområdet. I huvudsak bör investeringar i kommunal regi vara affärsmässiga där kostnaderna på lång sikt täcks av hyres- och andra intäkter. Kommunen bör också aktivt söka samarbete med externa investerare/exploatörer för att fylla området med aktivitet.
De miljögifter som 100 år av järnvägsverksamhet lämnat efter sig i och på marken i området behöver saneras innan exploatering sker. En stor del av saneringsarbetet kommer säkert att kunna samordnas med etablering av infrastruktur inom området, som fjärrvärme, vatten och avlopp, fiber och elförsörjning. Vissa särskilt omfattande föroreningar kommer att kräva större målinriktade insatser.
Med utgångspunkt från de undersökningar som genomförts kan ett kommande planarbete identifiera om och var mark skulle kunna avsättas för bostadsbyggande och annan mer känslig markanvändning. Med tanke på både bullerproblematik och föroreningar är det sannolikt att bostäder kan bli aktuella i den östra delen på fastigheterna Bro 4:4 (kommunens) och Bro 4:1 (Trafikverkets). Särskild uppmärksamhet bör ges möjligheterna att skapa ytterligare lokaler för idrotts- och fritidsverksamheter, kanske i anslutning till Gumpels.
Många byggnader på de berörda fastigheterna har stort kulturminnesvärde och bör därför bevaras till det yttre och renoveras varsamt. Nybyggnation bör vara anpassad till den arkitektur som präglar området. I det fördjupade översiktsplanearbetet för Bollnäs tätort bör det sammanhängande SJ-området avsättas för handel, fritid, kultur, hantverk och kontor, och också inrymma bostäder. Detaljplaner bör kunna upprättas i etapper, där den första avser kommunens egen fastighet Bro 4:4.
Men planeringen bör ske i ett större sammanhang där hela området från Resecentrums södra del till gränsen mellan Bro 4:4 och de angränsande privata fastigheterna i norr. En utgångspunkt bör vara att få en överenskommelse om ny lokalisering, både av Trafikverkets kvarvarande verksamhet vid västra lokstallarna på Bro 4:1 och av Infranords verksamhet i Trafikverkets lokaler invid Järnvägsgatan. Det är viktigt att slå vakt om de arbetstillfällen som finns på dessa arbetsställen och att hitta en ekonomiskt försvarbar lösning för alla inblandade parter. Då kan också Bro 4:1 införlivas i en andra etapp av detaljplanearbetet. Goda idéer och uppslag för den fortsatta planeringen finns i de två examensarbeten som togs fram vid samhällsbyggnadskontoret under 2013. Men någon form av utåtriktad tävling för att få fram goda idéer om olika handlingsvägar kan vara en bra idé.

För att möjliggöra den tänkta utvecklingen av SJ-området bör frågan om en bandyhall slutligt avgöras genom att en enkel hall i enlighet med klubbens egna skisser från 2015 byggs i kommunal regi på Sävstaås. Den närmare utformningen av upphandlingen får tas fram av teknik-, service- och fritidsförvaltningen i samverkan med Inköp Gävleborg och föreningen. Men den bör inriktas på att få ut mesta möjliga inom ramen för en budget på 70 miljoner kronor. Den anbudsgivare som erbjuder den bästa och mest omfattande lösningen inom budget ska också vinna upphandlingen.
Det stora värdet av en inomhushall med bandyplan är att det skapar bättre förutsättningar för idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet på is, i första hand BGIF bandy. Men den kan också ge utökade möjligheter för idrottsrörelsens insatser i integrationsarbetet, för skolornas idrottsverksamhet, för bandyinriktning vid gymnasieskolan och för allmänhetens tillgång till istider.
Det bör uppdras åt teknik- och fritidsnämnden att ta fram en grundläggande ekonomisk kalkyl för att klargöra fördyringen av driften av en bandyhall jämfört med den nuvarande situationen. I planerna ska också konstgräs på den nuvarande bandyplanens plats ingå. Samverkan med sopnsorer och andra finansiärer vid sidan av kommunen bör övervägas i samverkan med BGIF.
Peter Nordebo, Liberalerna

Brotorget än en gång

Ännu en valrörelse får vi uppleva att den sorgliga frågan om Brotorget stundtals dominerar den politiska debatten.

Det visar med all tydlighet att hela den sorgliga historien med försäljning av vårt torg och alla märkliga turer med avtal saknar motstycke. En del nya uppgifter kom fram i och med P1:s dokumentär, då det avslöjades att det dåvarande kommunalrådet Olov Nilsson Sträng enväldigt givit order om att torget skulle rivas, något som han i flera år hävdat att han inte haft någon kännedom om. Det har kostat oss skattebetalare många miljoner kronor. Och vi har fått ta konsekvenserna av hans agerande och under lång tid fått en dammande grusöken i stället för ett fungerande torg.

Vad som däremot inte varit så tydligt, när det gällt skuldfrågan, är att det hela tiden funnits röster som höjts emot hela affären. Folkpartiet har tydligare än något annat parti motsatt sig denna affär. Vi har med kraft uttalat, att det är fullständigt uteslutet att sälja stadens torg för att uppföra ett affärshus och att hela projektet visade på alltför lös grund. Vi fick dock inte gehör för vårt förslag att avslå affären. Vårt avslagsförslag röstades bort, kvar stod att välja mellan att sälja hela torget eller en något mindre del. Vi kunde inte stödja något av förslagen utan reserverade oss till förmån för vårt avslag med stöd endast av Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

I likhet med många andra så kan jag känna en stor frustration över att det tagit så lång tid att återskapa Brotorget. Men detta faktum visar på en mycket viktig sak. Man måste alltid tänka efter – före! Olov Nilsson Sträng kunde med ett snabbt pennstreck ge order om att skövla hela torget med Snoddasrelief, Mårten Anderssons målning, pizzeria och uppvuxna träd. Att återskapa tar många år.

Vår kommun behöver beslutsfattare som tar ansvar, inte maktfullkomliga personer som sätter sig över de demokratiska spelregler som ska vara självklara.

Ingrid Hammarberg (FP)

Strandskyddet måste ses över!

Att kunna bygga och bo i närheten av vatten är något många människor längtar efter och eftersträvar. Samtidigt behöver de attraktiva strandnära områdena skyddas från att exploateras på ett sådant sätt att det inte finns sådana områden tillgängliga för det rörliga friluftslivet. Vi behöver alla kunna få tillgång till upplevelser vid vattnet, oavsett om vi har vårt boende i dess omedelbara närhet.

Därför finns det skäl att ha ett särskilt strandskydd. Men behoven är mycket olika över landet. I de hårt exploaterade storstadsområdena behövs ett annat skydd än i glest befolkade kommuner i Norrland och i skogslänen. De nuvarande strandskyddsbestämmelserna har visat sig vara för fyrkantigt utformade för att ge landsbygdskommuner möjlighet att utnyttja konkurrensfördelen att ha många och långa stränder för friluftsliv, och därför borde kunna upplåta också vattennära områden för boende.

Vi tar Bollnäs i södra Hälsingland som exempel. Där har kommunledningen under flera år brottats med strandskyddet, som är 100 meter från flertalet sjöar och vattendrag, men 200 meter från Ljusnan, som staten utnämnt till riksintresse.

I Backa utanför Vallsta ville kommunen och en markägare ge möjlighet till byggande av tio enfamiljshus inom strandskyddsområdet. Kommunen hävdade den regel i strandskyddsbestämmelserna som säger att man får göra undantag för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunen stred ända upp till regeringen, men fick i våras avslag av civil- och bostadsminister Stefan Attefall, KD.

I Knisselbo beviljade kommunen strandskyddsdispens för ett enfamiljshus i anslutning till redan befintlig bebyggelse, med en grusväg till dessa hus mellan Flugån och det planerade huset. Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut med hänvisning till att det inte fanns tillräckliga skäl för en dispens.

Strandskyddslagen måste ändras på ett sådant sätt att den ger större möjligheter att göra undantag från strandskyddet i kommuner med låg grad av exploatering av vattennära områden!

Nina Lundström, vice ordf riksdagens civilutskott (FP)

Peter Nordebo, vice ordf kommunstyrelsen i Bollnäs (FP)

Dags utveckla Långnäs!

Det är dags att ta nästa steg för att utveckla Långnäs som stadens gröna lunga! En arbetsgrupp med kommunala tjänstemän har tagit fram en utvecklingsplan med elva punkter för förnyelse, från lekplatsen närmast staden till Långnäsbadet längst ut på udden. Folkpartiet står bakom det programmet och vill att vi de närmaste åren stegvis förverkligar planen.

Det innebär att Långnäsbadet bland annat tillgänglighetsanpassas med ramper och att själva badplatsen skyddas av en nybyggd brygga. Folkets Park rustas försiktigt med byggandet av en ny brygga för båtangöring. Det befintliga stängslet får en ny dragning och utförande och en ny grillplats anläggs längst ut på udden mot söder.

Boulebanorna görs mer tillgängliga genom att de flyttas närmare folkparken, så de kan nås med bil. Samtidigt anpassas de för att möjliggöra större tävlingar. Ett utegym skapas också strax utanför folkparksområdet. Den befintliga fotbollsplanen öppnas upp för spontanidrott och får en ny scen för olika evenemang.

Campingen utökas med ett mindre antal övernattningsstugor i talldungen mot staden, samtidigt som fler tältplatser anordnas i samma område. Småbåtshamnen rustas och får en ny gästbrygga.

Per Nilsson-Östs Snoddasrelief föreslås placeras i anslutning till en ny vattenlek för barnen invid den befintliga lekplatsen. Vågens övergödning bromsas genom ökat vattentillflöde och en flytt av de övervintrande fåglarna. Ett nytt omlöp mellan folkparken och folkhögskolan blir ett exempel på hur fungerande vandringsvägar kan skapas, också i anslutning till kvarnar och kraftverk i strömmande vatten. Promenadvägen runt Vågen rustas och höjs.

Totalt beräknas investeringarna till storleksordningen sju miljoner kronor (investeringarna i campingen betalas genom ökat arrende). Under hösten bör förslagen komma upp till beslut i kommunfullmäktige.

Peter Nordebo och Ingrid Hammarberg, FP