Trafikverket borde lyssna bättre

Det är med stigande förvåning jag läser i Ljusnan om hur Trafikverket tänker kring sin egen remiss om förslaget till sänkta hastighetsgränser på vägnätet i Hälsingland. I artikeln beskriver tidningen de mycket kritiska remissvar som kommit in från Ljusdal, Bollnäs och Region Gävleborg. Den gemensamma linjen från regionen och kommunerna är att det inte är rimligt att vi i Hälsingland och Norrland ska ta smällarna för att minska koldioxidustläppen, medan södra Sverige får inveteringspengarna för bättre vägar och därmed högre hastighetsgränser.
Men trots att Trafikverket faktiskt aktivt skickat ut förslaget på remiss för att få in synpunkter på förslagen säger trafikplaneraren på myndigheten att några hänsyn till vad vi tycker i Gävleborg inte kommer att tas. Huvuddragen i förslaget att genomföras som planerat, säger Agneta Löf:
”Vid år 2025 ska det inte finnas några 90-vägar, utan det är 100 eller 80 som gäller. Och ska det vara över 80 på högtrafikerade vägar så ska de ha mittseparering”, säger hon.
Och det vore väl ok om det vore så att Trafikverket planerade för mittseparering på de vägar i Hälsingland som berörs. Men den kommande ”satsningen” på riksväg 83 innehåller ingen mittseparering. Överhuvud taget är de planerade åtgärderna inte tillräckligt omfattande för att på något avgörande sätt lyfta trafiksäkerheten för oss som kör längs vägen. Pengarna räcker inte ens till den utlovade cykelvägen mellan Arbrå och Vallsta.
Det är dags för Trafikverket att tänka om och tänka rätt. Och med ödmjukhet ta till sig av de synpunkter som kommit in från remissinstanserna. Det är inte meningen att statliga verk bara ska köra över näringsliv, kommuner och medborgare!
Peter Nordebo (L)

Fel åtgärd, Trafikverket!

Fel åtgärd! Varningsskylt för spårig väg vid riksväg 83 i Röste.

Jag vet inte när Trafikverket lät sätta upp skyltarna utmed riksväg 83 för att varna för spårig vägbana. Men det är helt fel åtgärd! Riksväg 83 ska byggas om för att öka trafiksäkerheten och minska trafikolyckorna. Det är beslutat sedan länstransportplanen fastställdes 2010.
Så här skriver Trafikverket självt på sin webbplats om riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta:
”Sikten är dålig, framför allt på sträckan norr om Bollnäs genom Lottefors mot Arbrå. Där löper vägen genom en kuperad terräng med backkrön, svackor och kurvor. Dessutom finns ett antal korsningar med dåliga siktförhållanden och ett stort antal anslutningar från gårdar på sträckan. Den låga standarden har lett till ett flertal olyckor de senaste åren.
Sträckan Bollnäs-Arbrå ingår i en satsning på riksväg 83 från Tönnebro till Ljusdal som finns med i Gävleborgs länstransportplan för 2010–2021.”
Vi vill inte ha fler skyltar – vi vill ha en fungerande och säker väg för pendlare och turister!
Peter Nordebo, Liberalerna

Laddstolpen kostar mer än den sparar

Läser i Ljusnan om de fantastiska pendlarparkeringarna vid tågstationerna i Vallsta, Arbrå och Kilafors. Nyfiken kollar jag upp adressen till den app man ska ha i telefonen. Den finns inte. Inte för min telefon, som är en android. Den del av befolkningen som inte kör med iPhone är alltså utestängd från att få värme eller laddning till sin parkerade bil.

Eftersom jag också har en iPad laddar jag ner appen laddkoll från Applestore. Jag hittar en mycket lång lista över laddstolpar runt om i hela Sverige. De är gratis. Jag hittar en träff i vår kommun, den stolpe som står utanför Kulturhuset i centrala Bollnäs. Där kan man ladda om man har rätt sorts sladd. Själv behöver jag ett alldeles vanligt 220 voltsuttag, vilket inte finns där.
När jag söker på Vallsta får jag ingen träff. Men i Arbrå finns pendlarparkeringar på Bondegatan. Om jag registrerar mitt bankkort i appen kan jag boka ett uttag för att ladda bilen. Minimikostnaden är nio kronor.
Jag räknar efter hur mycket jag kan spara på att stoppa i sladden till laddhybriden. Jag får ut 13 km när batterierna är fulladdade. Bilen drar cirka fyra deciliter bensin per mil när den inte går på el. Jag sparar alltså en dryg halvliter bensin på att ladda fullt. Kostnad minst nio kronor, besparing högst sju kronor.
Om syftet var att minska utsläppen genom att uppmuntra kollektivt resande och elbilar har vi kapitalt misslyckats. Jag vet inte hur mycket Bollnäs kommun har investerat i stolpar och appar. Men det är enkel matematik att räkna ut att det skulle kostat två kWh, högt räknat två kronor, att bjuda pendlaren på strömmen i två timmar. 30 p-platser som nyttjas 100 dagar per år skulle alltså kostat skattebetalarna 6 000 kronor i ström på hela året.
Hur tänkte ni nu?
Peter Nordebo, L

Hög tid bygga om Dödens väg!

Så har det hänt igen. En trafikolycka inträffade i veckan i Lottefors, utefter det som kallas Dödens väg, riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta. Det har gått mindre än två månader sedan den förra allvarligare olyckan inträffade efter samma vägsträcka. Olyckor rapporteras flera gånger om året, ofta med personskador.
År 2009 lade dåvarande Vägverket fram ett förslag om att rusta vägsträckan till trefilsväg med mitträcken och 100 km/h som hastighetsbegränsning. Hälsingekommunerna var med på noterna och tyckte det var rätt prioritering att använda en stor del av länstrafikbudgeten på 83an.
Men på region Gävleborg tyckte någon annorlunda, och i slutänden smetades pengarna ut på riksvägarna 83, 50 och 84. Och Vägverket prutade ner satsningen på Fjällvägen till vanlig tvåfilsväg utan mitträcken och hastighetsbegränsning till 80 km/h.
Nu har det blivit 2016, och Trafikverket har fortfarande inte börjat staka för vägbygget. Ingenting har gjorts under åren 2009 till 2016 för att höja trafiksäkerheten på en av landets mest olycksdrabbade vägar.
Det är dags att sätta spaden i jorden. Nu!
Peter Nordebo, Liberalerna i Bollnäs
Se också:
Bygg om riksväg 83 nu!
Dödens väg borde mittsepareras!
Riksväg 83 – en ödesfråga för regionen

Varför underhålls inte Vallsta skola?

Jag lämnade i måndags en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Jan Lahenkorva. Jag vill ha besked om varför underhållet av Vallsta skola är så eftersatt.

”Jag har fått påtalat till mig att det finns stora brister i underhållet av Vallsta skola. Jag har inte haft tillfälle att undersöka hur den inre miljön ser ut och fungerar som arbetsmiljö för lärare och elever, men en enkel yttre besiktning visar på många brister. Jag har dokumenterat vissa av dem på fotografierna nedan (Interpellation Vallsta skola).
För Folkpartiet står beslutet om Framtidens skola fast och den nuvarande kommunala skolstrukturen med grundskolor i Vallsta, Arbrå, Kilafors, Rengsjö, Kilberg, Björktjära, Nyhamre och Granberg samt 7-9-skolorna Gärdet, Arbrå och Kilafors ska bestå under överskådlig tid.
Den oro som har uttryckts och som jag nu vidarebefordrar till ordföranden för barn- och utbildningsnämnden är att det bristande underhållet ska bli till en sådan ryggsäck att beslutet att bevara F-6-verksamheten i Vallsta blir så kostsamt att hålla fast vid att skolan  kommer att läggas ner?”
Peter Nordebo, FP

 

Äldreboende i Bollnäs

Vård- och omsorgsboende, äldreboende, serviceboende, trygghetsboende, seniorboende – olika namn på nästan samma sak. I praktiken är det mest servicegraden som skiljer boendetyperna åt. Med senaste årens byggnormer är nyproducerade bostäder i princip tillgänglighetsanpassade för äldre personer med olika funktionsnedsättningar. Större problem är det med det äldre bostadsbeståndet med trånga toalettrum och framför allt avsaknaden av hissar. Och tillgången på gemensamhetsutrymmen för samvaro, hobby, måltider osv är inte tillräcklig. Samhällets ambition ska vara att ge dem som önskar valfriheten att kunna flytta till ett trygghetsboende med en hög servicegrad, utan att vederbörande tvunget måste vara biståndbedömd och i strikt medicinskt i behov av ett boende med särskilt krav på omsorg och service.

Begreppet trygghetsboende är nu flitigt förekommande i debatten. Det myntades för 6-7 år sedan i samband med den statliga Äldreboendedelegationens arbete under ordförandeskap av Barbro Westerholm (FP). Ett trygghetsboende ska ha en hög grad av tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokal för aktiviteter och möjlighet till gemensamma måltider. Det ska också finnas personal på plats flera gånger under veckan för de boendes trygghet och aktiviteter. Trygghetsboenden erbjuder plats för dem som bedöms vara för friska för att få plats på vård- och omsorgsboenden men som av olika anledningar inte vill eller kan bo kvar i sin nuvarande bostad. Och där man kan bo kvar även vid ökande vårdbehov.

Människor som vill bo kvar i sin bostad bör få möjlighet att göra det om de så önskar. Men det ställer ökade krav på tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. Ett stort hinder är därvidlag avsaknaden av hissar i de flesta hyreshus i vår kommun. Det gäller inte minst i Arbrå, varifrån man kan tvingas flytta när rörelsehinder kommer med en ökande ålder. Det är därför glädjande att Bollnäs Bostäder nu undersöker förutsättningarna för byggande av hyreslägenheter i Arbrå, men också möjligheterna att förse någon hyresfastighet där med hissar. Ifrån Folkpartiets sida ställer vi oss mycket positiva till detta-

I ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget Bollnäs Bostäder har också kommunen slagit fast, att bolaget ska bygga bostäder för särskilda behov som bostäder för äldre med trygghetsboende och tillgänglighet.

För Bollnäs del har Bollnäs Bostäder presenterat ett spännande (och möjligt) projekt med fler bostäder för äldre i Karlslundsområdet. Ett byggande av trygghetsbostäder i området kan underlättas av att det under vissa förutsättningar finns statligt investeringsstöd att tillgå. Folkpartiet i Bollnäs stödjer tanken på en utveckling av Karlslunds-området i den riktningen. Ett samarbete med socialförvaltningen är förstås nödvändigt för att det ska bli möjligt att få en klarare uppfattning om hur stora behoven är och hur de ser ut. Det är ingen tvekan om att det finns behov av ytterligare trygghetsboenden och anpassade boenden i kommunen. Men hur stort behovet är kan ingen riktigt säkert säga i dagsläget. Det är angeläget att kommunen snarast söker ge ett svar på den frågan.
/Leif Jonsson, FP Bollnäs

Positiv utveckling i Arbrå

Arbrå samhälle har många förtjänster och en stor utvecklingspotential. Det försökte Rakel Lundgren och jag lyfta fram i en insändare i Ljusnan för drygt ett år sen! Sedan dess har kommunens politiska majoritet gett kommunchefen i uppdrag att arbeta med utveckling av Arbrå. För en positiv utveckling i Arbrå är Bollnäs kommun en tung aktör som har möjlighet att göra skillnad! Men då det varit tyst i frågan senaste året ställde jag en fråga (interpellation) före jul i kommunfullmäktige för att få besked om vilka resultat som nåtts det gångna året och vari det kommunala engagemanget består idag.

Det svar kommunalrådet Marie Centerwall gav visar att det hänt en hel del, även om mycket skett i det tysta. Världsarvet Hälsingegårdar med gården Gästgivars ligger ju i närheten och kan säkert bidra till att stärka ortens varumärke och besöksnäring, översiktsplanearbetet pågår, miljö- och byggnämnden agerar med anledning av förfallna och misskötta fastigheter, Forsön har snyggats upp, fiberutbyggnad i centrala Arbrå har genomförts med flera åtgärder. Vidare har kommunens förvaltningschefer och VD i de kommunala bolagen engagerats och skall utifrån sina verksamheter arbeta vidare med frågan.

Längst har Bollnäs Bostäder kommit med många konkreta förslag, såsom
– flerfamiljshus i central läge med hiss, riktat till målgruppen äldre bostadssökande
– lyftning av yttre miljöer och uppsnyggning i bostadsområdena
– i princip ska samma standard gälla i bostadsbeståndet som i Bollnäs tätort
– ”inflyttningskampanj”
Nu ser jag fram emot att det blir verkstad av de här goda förslagen! Särskilt nybyggnation av ett hyreshus i Arbrå skulle ge alla berörda en mycket viktig signal om framtidstro och positiv utveckling för samhället!

Kanske finns det också kommunala verksamheter som inte måste ligga i Bollnäs tätort utan lika gärna kunna lokaliseras till tomma kommunalägda lokaler i Arbrå. Övervåningen på hälsocentralen är ju ett exempel. Forum skulle kanske också kunna utnyttjas mer osv.

Det är angeläget, att Bollnäs Stadshus nu driver på övriga kommunala bolag och förvaltningar, men att också kommunen tar på sig ansvaret för att få igång ett bredare projekt, där också privata fastighetsägare, företag, föreningar, Arbråkampen men också allmänheten kan engageras med målet att få till stånd en mera positiv utveckling i Arbrå. Sen jag lämnat den här interpellationen har jag fått påringningar och samtal från Arbrå-bor, vilket jag tycker vittnar om att det finns ett stort engagemang i samhället att ta vara på!
/Leif Jonsson, FP Arbrå