Café Liberal om aktuell vindkraft i Bollnäs

Det finns tre aktuella vindkraftsprojekt i Bollnäs kommun. Två parker i anslutning till Finnskogen i sydvästra delen av kommunen och en park vid Mjösberget i Östansjödalen i nordöstra hörnet. Det framgick när Liberalerna arrangerade ett digitalt informationsmöte kring vindkraft.

Kommunekologen Sofie Zetterström och planarkitekt Erik Lundh från Bollnäs kommuns samhällsbyggnadskontor var inbjudna för att presentera dagsläget när det gäller vindkraft i kommunen. Genom de befintliga vindkraftparkerna produceras i Bollnäs kommun 700 GWh årligen. Det är närmare en tiondel av den mängd vindkraftsel som enligt en nationell plan ska produceras i de tio kommunerna i Gävleborgs län år 2040.

Kring vindkraftsplanerna vid Mjusberget finns ännu inte så många detaljer, eftersom ingen formell framställan har gjorts. När det gäller projekten Norrberget och Lillås vid Finnskogen har exploatören Wind Sweden kommit längre i planeringen.

Norrberget öster om Gruvberget ska innehålla tolv vindkraftverk med en höjd på 300 meter per styck. Totalt ska parken kunna producera 250 GWh per år. Lillåsparken längre söderut ska innehålla 33 verk om 300 meters höjd med en tänkt årsproduktion om 750 GWh.

Kommunen har begärt att exploatören ska göra inventeringar av både fågellivet och fladdermöss i området. Fladdermöss dras till vindkraftverk och riskerar att slås till döds, och både småskrake och rovfågel häckar i området, förklarade Sofie Zetterström. Kommunen vill också ha en utredning som visar hur skyddsvärda våtmarker påverkas, påverkan på jakt, fiske och friluftsliv och effekten på vandringsleder och kulturvärden. Också buller och fotomontage måste redovisas för att visa påverkan på landskapet.

Kommunen har vetorätt mot eventuella vindkraftsetableringar, men ansökan är ännu inte formellt i ett skede att kommunen måste ta ställning. Men eftersom det utredningsarbete som måste göras inför en ansökan är mycket kostbart för exploatören är det viktigt att ge ett besked i så god tid som möjligt, påpekade Erik Lundh. Eventuellt kommer ett ärende upp redan vid kommunfullmäktige i juni.

Peter Nordebo

Bandyhall hot mot simhallar

Ljusnan rapporterar att många i Arbrå känner oro för att den beslutade renoveringen av Arbrå simhall inte ska bli av. Det finns skäl att känna oro, eftersom kommunen står inför omfattande besparingar. Samtidigt tänker flera av partierna driva igenom byggandet av en bandyhall på SJ-området. Detta kan bli en gökunge i den kommunala ekonomin och i förlängningen ett hot mot andra idrottsanläggningar, som simhallarna i Arbrå och Kilafors.
Ombyggnationen av simhallen i Arbrå är en investering för framtiden, för skolbarnen i Arbrå, för barnfamiljer i hela kommunen, för de äldre och för dem som använder simhallen till rehabilitering. Den investeringen, som redan beslutats, ska säkra tillgången till en simanläggning för de närmaste 30 åren, och för oss är det självklart att den ska genomföras så snart som möjligt.
Peter Nordebo och Daniel Didricksson, Liberalerna

Självklart ska Medsand få fiber!

Det är självklart att Bollnäs Energi ska fortsätta fiberutbyggnaden utmed Ljusnan till Medsand och Tomterna. Ambitionen bör vara att koppla samman fiberstråket i Ljusdals kommun med Bollnäs fibernät och skapa redundans för de boende på sträckan Norränge-Järvsö (redundans innebär att om fiberkabeln blir avgrävd kan signalerna ändå komma fram från ett annat håll).

Det kommer inte att göras i år, eftersom den mycket ambitiösa utbyggnadsplan som Bollnäs Energi arbetat med inte ger utrymme för ett sådant projekt. Men den här sträckningen bör finnas med i nästa etapp.

Det är också viktigt att ha klart för sig vem som bär ansvaret för att boende i nätets utkanter blir utan internet. Det är staten som ansvarar för att Telia klipper telefonförbindelser. Riksdag och regering har avstått från att se till att Telias nedmontering av kopparnätet samordnas med fiberutbyggnaden.

I Bollnäs har politiken tagit ett stort ansvar för att se till att också landsbygden får fiber. Det är därför Bollnäs Energi genomfört en så gedigen utbyggnad. Men Telia går vidare med sin nedrustning utan att vänta in att det finns fiber. Statliga Post- och telestyrelsen har inte ställt tillräckliga krav på det delstatliga bolaget att ta samhällsansvar.

Peter Nordebo, Liberalerna

Ur Ljusnan 180407

Släpp fram nya bostäder i Vallsta!

För fyra år sedan skrev jag tillsammans med kommunalrådet Marie Centerwall och Anders Knape, då ordförande för Sverige kommuner och landsting (SKL), en debattartikel i Dagens Nyheter. Det var för att fästa uppmärksamheten på ett strandskyddsärende som skulle avgöras av regeringen. Bollnäs kommun hade överklagat att länsstyrelsen upphävt en fastställd detaljplan för ett mindre bostadsområde invid Ljusnan inom strandskyddat område öster om Vallsta:

”Kommunen hävdar att det är nödvändigt att få bygga i ett attraktivt läge. Med ett nytt befolkningsunderlag hjälper man affären att överleva och skolan kan fortsätta sin verksamhet. Man säkerställer sannolikt även förutsättningarna för de allmänna kommunikationerna och stärker framtidstron hos befolkningen i trakten.” DN 28 mars 2013. http://www.dn.se/debatt/strandskydd-bromsar-landsbygdens-utveckling/

Några veckor senare avslog regeringen vårt överklagande och detaljplanen upphävdes. Ett avgörande skäl var enligt regeringen att Bollnäs inte i sin översiktsplan, ÖP, angett att detta var ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område). I den dåvarande ÖP från 1990 fanns inga sådana områden, eftersom bestämmelsen om LIS-områden infördes 2009.

Markägaren fick efter regeringsbeslutet lägga ner sina planer på att bygga bostäder på sin mark i Backa, och de många som stod i kö för att köpa tomt blev utan.

Men i december 2015 antogs den nya ÖP för Bollnäs. I den var området i Backa öster om älven i Vallsta ett av många LIS-områden. I ett slag blev det möjligt att genomföra byggprojektet, om kommunen på nytt beslutade om en detaljplan för området. Jag tog upp detta på ett möte i början av 2016 med miljö- och byggnämndens presidium och ledningen för förvaltningen. Mitt intryck var att vi var överens om att återuppta processen, damma av den gamla detaljplanen och hjälpa markägaren att förverkliga sitt byggprojekt.

Jag blev därför mycket förvånad när markägaren ringde mig i helgen och berättade att inget hänt. Det står 25 familjer i kö för att få köpa en tomt i Backa för att bygga och bo. Ett helt år har gått till spillo, trots att det borde vara en relativt enkel sak att komplettera och föra fram ett uppdaterat detaljplaneförslag till politisk behandling. Gört!

Peter Nordebo, Liberalerna

Satsa på att rusta Vallsta centrum!

I juni 2015 beslutade kommunfullmäktige i Bollnäs att kommunen tillsammans med Trafikverket ska arbeta för att en kombinerad informations- och rastplats skapas i Vallsta. Sedan tycks frågan ha hamnat i någons runda arkiv. Jag kan inte se att någon av kommunens förvaltningar aktivt arbetar med att ta fram konkret planering i samarbete med Trafikverket.
Det är dags att ta fullmäktiges beslut på allvar. Senast i samband med att Trafikverket bygger om riksväg 83 bör också iordningsställas en rastplats, lämpligen mellan macken och butiken i Vallsta.
I samband med att det arbetet görs borde Bollnäs kommun också komma till skott med ett skötselavtal eller en fastighetsreglering som innebär att kommunen tar ansvar för den allmänna platsmark i Vallsta centrum som är privatägd. Det strider mot det allmänna rättsmedvetandet att en privat fastighetsägare ska vara ansvarig för underhåll och drift, gräsklippning och snöröjning, på mark som utnyttjas för allmänna ändamål som rastplats och återvinningsstation.
Det behövs inte någon stor byråkratisk process kring detta – fullmäktige har fattat ett beslut som ska genomföras. Kommunchefen borde samla berörda förvaltningschefer och se till att arbetet påbörjas i samverkan med Vägverket och de lokala aktörerna i Vallsta centrum. Gört!
Peter Nordebo
Liberalerna

Trafikverket borde lyssna bättre

Det är med stigande förvåning jag läser i Ljusnan om hur Trafikverket tänker kring sin egen remiss om förslaget till sänkta hastighetsgränser på vägnätet i Hälsingland. I artikeln beskriver tidningen de mycket kritiska remissvar som kommit in från Ljusdal, Bollnäs och Region Gävleborg. Den gemensamma linjen från regionen och kommunerna är att det inte är rimligt att vi i Hälsingland och Norrland ska ta smällarna för att minska koldioxidustläppen, medan södra Sverige får inveteringspengarna för bättre vägar och därmed högre hastighetsgränser.
Men trots att Trafikverket faktiskt aktivt skickat ut förslaget på remiss för att få in synpunkter på förslagen säger trafikplaneraren på myndigheten att några hänsyn till vad vi tycker i Gävleborg inte kommer att tas. Huvuddragen i förslaget att genomföras som planerat, säger Agneta Löf:
”Vid år 2025 ska det inte finnas några 90-vägar, utan det är 100 eller 80 som gäller. Och ska det vara över 80 på högtrafikerade vägar så ska de ha mittseparering”, säger hon.
Och det vore väl ok om det vore så att Trafikverket planerade för mittseparering på de vägar i Hälsingland som berörs. Men den kommande ”satsningen” på riksväg 83 innehåller ingen mittseparering. Överhuvud taget är de planerade åtgärderna inte tillräckligt omfattande för att på något avgörande sätt lyfta trafiksäkerheten för oss som kör längs vägen. Pengarna räcker inte ens till den utlovade cykelvägen mellan Arbrå och Vallsta.
Det är dags för Trafikverket att tänka om och tänka rätt. Och med ödmjukhet ta till sig av de synpunkter som kommit in från remissinstanserna. Det är inte meningen att statliga verk bara ska köra över näringsliv, kommuner och medborgare!
Peter Nordebo (L)

Fel åtgärd, Trafikverket!

Fel åtgärd! Varningsskylt för spårig väg vid riksväg 83 i Röste.

Jag vet inte när Trafikverket lät sätta upp skyltarna utmed riksväg 83 för att varna för spårig vägbana. Men det är helt fel åtgärd! Riksväg 83 ska byggas om för att öka trafiksäkerheten och minska trafikolyckorna. Det är beslutat sedan länstransportplanen fastställdes 2010.
Så här skriver Trafikverket självt på sin webbplats om riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta:
”Sikten är dålig, framför allt på sträckan norr om Bollnäs genom Lottefors mot Arbrå. Där löper vägen genom en kuperad terräng med backkrön, svackor och kurvor. Dessutom finns ett antal korsningar med dåliga siktförhållanden och ett stort antal anslutningar från gårdar på sträckan. Den låga standarden har lett till ett flertal olyckor de senaste åren.
Sträckan Bollnäs-Arbrå ingår i en satsning på riksväg 83 från Tönnebro till Ljusdal som finns med i Gävleborgs länstransportplan för 2010–2021.”
Vi vill inte ha fler skyltar – vi vill ha en fungerande och säker väg för pendlare och turister!
Peter Nordebo, Liberalerna

Laddstolpen kostar mer än den sparar

Läser i Ljusnan om de fantastiska pendlarparkeringarna vid tågstationerna i Vallsta, Arbrå och Kilafors. Nyfiken kollar jag upp adressen till den app man ska ha i telefonen. Den finns inte. Inte för min telefon, som är en android. Den del av befolkningen som inte kör med iPhone är alltså utestängd från att få värme eller laddning till sin parkerade bil.

Eftersom jag också har en iPad laddar jag ner appen laddkoll från Applestore. Jag hittar en mycket lång lista över laddstolpar runt om i hela Sverige. De är gratis. Jag hittar en träff i vår kommun, den stolpe som står utanför Kulturhuset i centrala Bollnäs. Där kan man ladda om man har rätt sorts sladd. Själv behöver jag ett alldeles vanligt 220 voltsuttag, vilket inte finns där.
När jag söker på Vallsta får jag ingen träff. Men i Arbrå finns pendlarparkeringar på Bondegatan. Om jag registrerar mitt bankkort i appen kan jag boka ett uttag för att ladda bilen. Minimikostnaden är nio kronor.
Jag räknar efter hur mycket jag kan spara på att stoppa i sladden till laddhybriden. Jag får ut 13 km när batterierna är fulladdade. Bilen drar cirka fyra deciliter bensin per mil när den inte går på el. Jag sparar alltså en dryg halvliter bensin på att ladda fullt. Kostnad minst nio kronor, besparing högst sju kronor.
Om syftet var att minska utsläppen genom att uppmuntra kollektivt resande och elbilar har vi kapitalt misslyckats. Jag vet inte hur mycket Bollnäs kommun har investerat i stolpar och appar. Men det är enkel matematik att räkna ut att det skulle kostat två kWh, högt räknat två kronor, att bjuda pendlaren på strömmen i två timmar. 30 p-platser som nyttjas 100 dagar per år skulle alltså kostat skattebetalarna 6 000 kronor i ström på hela året.
Hur tänkte ni nu?
Peter Nordebo, L

Hög tid bygga om Dödens väg!

Så har det hänt igen. En trafikolycka inträffade i veckan i Lottefors, utefter det som kallas Dödens väg, riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta. Det har gått mindre än två månader sedan den förra allvarligare olyckan inträffade efter samma vägsträcka. Olyckor rapporteras flera gånger om året, ofta med personskador.
År 2009 lade dåvarande Vägverket fram ett förslag om att rusta vägsträckan till trefilsväg med mitträcken och 100 km/h som hastighetsbegränsning. Hälsingekommunerna var med på noterna och tyckte det var rätt prioritering att använda en stor del av länstrafikbudgeten på 83an.
Men på region Gävleborg tyckte någon annorlunda, och i slutänden smetades pengarna ut på riksvägarna 83, 50 och 84. Och Vägverket prutade ner satsningen på Fjällvägen till vanlig tvåfilsväg utan mitträcken och hastighetsbegränsning till 80 km/h.
Nu har det blivit 2016, och Trafikverket har fortfarande inte börjat staka för vägbygget. Ingenting har gjorts under åren 2009 till 2016 för att höja trafiksäkerheten på en av landets mest olycksdrabbade vägar.
Det är dags att sätta spaden i jorden. Nu!
Peter Nordebo, Liberalerna i Bollnäs
Se också:
Bygg om riksväg 83 nu!
Dödens väg borde mittsepareras!
Riksväg 83 – en ödesfråga för regionen

Vindkraft står mot världsarv

En majoritet i kommunstyrelsen i Bollnäs har beslutat att tillstyrka att det byggs en vindkraftpark i Hallbrån väster om Vallsta. Parken ska bestå av tio vindkraftverk med en höjd av upp till 200 meter. Projektet har många positiva sidor. Men tyvärr innebär placeringen av verken att Hälsingegårdars världsarvsstatus kan hotas. Sex av verken blir väl synliga från den lokala hälsingegården Gästgivars i Vallsta. De närmaste kommer att stå på sex kilometers avstånd, närmare än de tre verk som tidigare byggts i Arbrå. Dessa, som är 150 meter höga och väl synliga från gårdstunet, var redan byggda när Unescos världsarvskommitté beslutade att ge Hälsingegårdarna världsarvsstatus.

Unescos beslut innebar att Hälsinglands gårdar, hälsingeböndernas träslott från 1700- och 1800-talen, erkändes som ett skyddsvärt världsarv och att sju specifika gårdar serieutnämndes att representera Hälsingegårdarna. Världsarvet är alltså en helhet och berör alla hälsingekommunerna, även om det bara finns namngivna gårdar i fyra av dem – Ljusdal, Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn.

I sitt beslut anger Unesco särskilt att Sverige måste vara uppmärksam på vindkraftutbyggnad i gårdarnas omgivning, eftersom det stora öppna odlingslandskapet är en så väsentlig del av det kulturarv som behöver skyddas.

I Unescos världsarvskommitté har Bollnäs ingen representant. Det har inte heller Gävleborgs län eller Sveriges regering. Vi har alltså ingen makt att påverka kommande beslut om Hälsingegårdarnas världsarvsstatus.

I en skrivelse till Miljöprövningsdelegationen, MPD, i Falun skriver Riksantikvarieämbetet, som är statens tillsynsmyndighet när det gäller världsarvet:

”Mot bakgrund av världsarvskommitténs tidigare ställningstaganden bedömer Riksantikvarieämbetet att en vindkraftsetablering i närheten av världsarvet Hälsingegårdarna kan riskera världsarvets status.” Yttrande RAÄ Hallbråns vindkraftspark_2015-02-17 (1) (1)

Icomos är Unescos världsarvskommittés förlängda arm i Sverige. I sitt yttrande till MPD skriver Icomos:

”Med hänsyn härtill befarar Icomos Sverige att Hälsingegårdarnas status som världsarv kan komma att ifrågasättas om den föreslagna vindkraftparken kommer till utförande. Detta bör självfallet undvikas.” yttrande sv icomos

Oppositionen i Bollnäs, som har majoritet med hjälp av vågmästarpartiet SD, röstade igenom ett ja till vindkraftprojektet ”under förutsättning att etableringen inte upphäver Hälsingegårdarnas status som världsarv”.

Invändningen saknar helt betydelse. I det här skedet har Bollnäs kommun ett avgörande inflytande. Om kommunen säger nej kommer MPD inte att pröva ansökan. Kommunen har vetorätt enligt miljöbalken. Men om kommunen yttrar sig och inte avstyrker kommer MPD att pröva ansökan utifrån gällande lagstiftning.I den prövningen saknar kommunens ”under förutsättning att” betydelse. Länsstyrelsen i Gävle har redan yttrat sig och ansett att vindkraftparken bör tillåtas.

OM Bollnäs inte säger nej och OM vindkraftparken byggs kommer Unescos världsarvskommitté att pröva om det nya landskapet är förenligt med världsarvsstatusen. Ingen annan än kommittén kan med säkerhet avgöra om ”etableringen inte upphäver Hälsingegårdarnas status som världsarv”. Och när parken väl är byggd kan man inte ta tillbaka beslutet. När verken blivit byggda i Hallbrån kan man inte kräva att de rivs för att skydda världsarvet.

Det är nu Bollnäs kommunfullmäktige kan bestämma om världsarvet är viktigare än tio vindkraftverk. Säger inte Bollnäs nej har hela ärendet passerat utanför våra möjligheter att påverka.

Peter Nordebo, FP