Larmsignaler inom sjukvården

Det finns allvarliga larmsignaler om sjukvården i Gävleborg, signaler som måste tas på allvar. Liberalerna vill se en god och nära sjukvård, där en stark primärvård ska vara den första linjen. Men primärvården är i kris i stora delar av länet. I Hälsingland står flera av Region Gävleborgs egna hälsocentraler helt utan egna distriktsläkare. Bemanningen klaras hjälpligt genom att pengarna som anslagits till läkarlöner används till hyrläkare. Men eftersom en hyrläkare kostar i runda slängar dubbelt så mycket som en ordinarie läkare, blir det färre läkartimmar. Och vi patienter upplever en total brist på kontinuitet, när vi får en ny läkare vid varje besök.

En följd av att det inte finns någon ordinarie läkare blir också att ingen kan fungera som handledare för de läkare som i slutet av sin utbildning ska göra allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST). Det innebär att läkarresurserna blir ännu mindre, och regionen helt förlorar den naturliga vägen för nyrekrytering som inte sällan följer av att läkare under AT- och ST-praktik rotar sig på orten.

Det är dessutom brist på sjuksköterskor i primärvården, framför allt specialistutbildade distriktssköterskor med förskrivningsrätt.

Också de två akutsjukhus i Gävle och Hudiksvall som Region Gävleborg driver har stora problem att rekrytera och behålla kompetent personal med rätt utbildning, både läkare och sjuksköterskor. Också på sjukhusen är lösningen att betala dyrbara hyrläkare och hyrsyrror, med samma resultat som i primärvården – det blir dyrare, det blir färre timmar och det blir ingen som helst kontinuitet.

Regionledningens recept för att komma ur hyrläkarberoendet är att hänvisa till det gemensamma arbetet inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Det saknas hos den politiska ledningen insikt i att det är den egna personalpolitiken som är både problemet och lösningen. Om Region Gävleborg blir en attraktiv arbetsgivare där personalen känner sig uppskattad och lyssnad på, där de anställda får vidareutbildning och rimliga arbetsvillkor och där arbetsdagen erbjuder arbetsglädje och självförverkligande, då finns förutsättningarna att behålla våra duktiga och lojala medarbetare och locka nya att börja jobba inom både primärvården och på våra sjukhus.

För att åstadkomma en sådan förändring är det nödvändigt att byta ut den politiska ledningen för Region Gävleborg. Det får vi tillfälle till den 9 september!

Peter Nordebo, Liberal kandidat i regionvalet

 

Välkommen på barrikaden, Magnus!

Det är glädjande att läsa insändaren i lokaltidningarna från Centerns nya toppkandidat till Region Gävleborg, Magnus Svensson. Hans inlägg talar för att Centern är redo att lämna sin samverkan med Vänstern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regionledningen och istället söka sig tillbaka till ett allianssamarbete.

Magnus Svensson uttrycker sig positivt om privata vårdgivare. Regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vill införa ett vinsttak för privata alternativ inom vård, omsorg och skola. De är ivrigt påhejade av Vänstern. Det är de tre partier som C samverkar med i regionen. Skulle vinsttaket bli verklighet kommer privata utförare av vård på hälsocentraler och sjukhus i Gävleborg inte att kunna fortsätta. Magnus Svensson vill ha de privata utförarna kvar och är uppenbart oense med kompisarna i regionledningen.

Magnus Svensson skriver positivt om människors rätt till nära och tillgänglig vård. Men den politik som förts under många år av regionen/landstinget i vårt län har inneburit att vården utarmats, när personal flytt från otillfredsställande arbetsmiljö och bristande inflytande. Fler och fler fasta tjänster förblir obesatta och luckorna måste fyllas med dyra hyrläkare och hyrsyrror.

Magnus Svensson vill också att köerna i vården ska minska. I Region Gävleborg växer vårdköerna, antalet anmälda vårdskador ökar och antalet klagomål mot vården ökar snabbt. Liberalerna önskar Centern välkomna tillbaka till allianssamarbetet både i regionen och i riksdagen! Det skulle betyda stora möjligheter att förbättra vårdkvaliteten i länet och landet.

Magnus Svensson skriver också att han vill satsa på primärvården. I Liberalernas budgetmotion inför 2018 ville vi anslå en kvarts miljard kronor mer på primärvården än majoriteten, inklusive Centern. Vi fick inget stöd från Centern då, men jag ser fram emot att partiet står bakom Magnus Svensson och ansluter sig till oss när vi i vår lägger fram förslag till ökade satsningar på primärvården och hälsocentralerna inför nästa års budget.

Peter Nordebo, Liberalerna

Sommarstängt eller samverkan?

Brev från Kommunala Pensionärsrådet i Bollnäs till Region Gävleborg:

Det kommunala pensionärsrådet i Bollnäs kommun har varit starkt kritiskt till konsekvenserna av det Region Gävleborg kallar sommarsamverkan, därför att konsekvensen blivit att två av de tre hälsocentraler som regionen driver i kommunen blivit sommarstängda. Inför sommaren 2017 bad vi att få ha ett samråd med representanter för primärvården för att diskutera andra möjligheter än sommarstängning av HC i Arbrå och Kilafors. Rådet uppmanade chefen för primärvården i södra Hälsingland att överväga andra lösningar, och framförde samma synpunkter i en skrivelse till regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.

Regionen fäste inget avseende vid de kritiska synpunkterna. De båda HC sommarstängdes under en lång period under sommaren. Konsekvensen blev att invånare i behov av regelbundna vårdkontakter för provtagning och medicinering tvingades till långa resor från hemmet på landsbygden för att ta sig till centralorten för att komma åt sådan grundläggande service.

I höst har vi efterlyst information om hur regionens utvärdering av sommarstängningen har utfallit. Till våra sammanträden i oktober och november har regionrådet Hanna-Karin Linck inbjudits för att redogöra för slutsatserna och samtala om samverkan under kommande sommar. Hon har avböjt. Vid båda sammanträdena har vi därför istället bjudit in ledningen för primärvården i södra Hälsingland. Vid båda tillfällena har representanter för primärvården bekräftat sitt deltagande, men avbokat sin medverkan mycket sent, dagen före mötet respektive samma dag.

Nu begär pensionärsrådet svar från hälso- och sjukvårdsnämnden på våra frågor:

• Har förvaltningen gjort en utvärdering av konsekvenserna av sommarsamverkan?
• Har utvärderingen redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden?
• Planerar regionen att sommarstänga hälsocentraler i södra Hälsingland också 2018, och i så fall vilka?
• Har förvaltningen och/eller nämnden övervägt att i så fall stänga Baldersnäs i centrala Bollnäs som alternativ till att stänga i Kilafors och Arbrå? (I Bollnäs finns ju också en annan hälsocentral som kan betjäna patienter, och den som vill har minst lika goda möjligheter att resa till någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors under dessa sommarveckor.)
• Har regionen diskuterat möjligheterna till fördjupad samverkan med Aleris hälsocentral i Bollnäs under sommaren?

Vi ser fram emot att få skriftligt svar från nämnden, och hoppas att få tillfälle att diskutera våra funderingar med representanter för regionen i samband med något av våra sammanträden under första hälften av 2018, medan det fortfarande finns möjlighet att påverka vilka beslut som fattas! Vi har bokat in kommande möten med pensionärsrådet 14 februari och 28 mars.

För Bollnäs kommunala pensionärsråd

Peter Nordebo, kommunstyrelsen, ordförande

Jan-Erik Englund, PRO, Vice ordförande

 

Problem att vårdcentraler går back!

Läser i Ljusnan 170814 att fem vårdföretag fått nobben i domstol när de begärt extra pengar av landstinget i Västernorrland därför att de gått med underskott. De hade tydligen hänvisat till att landstinget betalat underskotten för de hälsocentraler landstinget driver i egen regi, och då borde de enligt likabehandlingsprincipen också få extra anslag för att täcka sina underskott.

Liberalerna är positiva till att privata företag driver verksamhet åt kommuner och landsting. Men naturligtvis är det upp till företagen att se till att verksamheten går ihop. Blir det vinst ett år kan den användas till att täcka underskott ett annat. Naturligtvis ska inte skattepengar gå till att täcka deras förluster.

När kommun eller landsting upphandlar utförare av olika välfärdstjänster får vård- eller skolföretag sätta sig och räkna på hur mycket de behöver ta betalt för att göra jobbet. Den som upphandlar tar det bästa budet, där lågt pris ofta är en avgörande faktor. Sedan får företaget se till att utföra det man träffat avtal om på ett sådant vis att det inte blir förlust.

Det är inget konstigt med det. Det konstiga är att hälsocentraler i egen regi, som också har en fastställd budget för sin verksamhet, inte kan se till att verksamheten går runt. Om Region Gävleborgs hälsocentraler går med många miljoner kronor i underskott är det en signal om dålig ledning och styrning. Det borde inte kosta mer att driva hälsocentraler med personal anställd av regionen än det kostar för en privat aktör att driva hälsocentraler med egen personal.

Landstingsledningen har uppenbarligen inte förmått att organisera arbetet i resultatenheter som tar ansvar för att driva verksamheten inom den givna budgeten. Precis som vi begär att de privata företagen ska göra!

Peter Nordebo, Liberalerna

Bästa vårdcentralerna är hotade

De åtta vårdcentraler i Gävleborg som uppskattas mest är alla drivna av privata företag. De åtta är Söderhamnsfjärdens HC, Oxtorgets HC, Eira HC, HC City, E-hälsans HC, Voxnadalens HC, Harmånger HC och Håstaholmens HC. Det visar Vårdföretagarnas senaste patientenkät. Av de 20 mest uppskattade hälsocentralerna i länet är 13 privata. Och det är just dem som regeringspartierna vill tvinga att slå igen, ivrigt påhejade av Vänstern. Om de lyckas driva igenom sitt krav på förbud mot vinster i välfärden kan de här vårdföretagen inte längre fortsätta att bedriva hälso- och sjukvård på landstingets uppdrag.

Med ett vinsttak enligt det förslag som regeringen nu förbereder kommer inget privat företag att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet inom vård, skola och omsorg. Möjligheten till vinst är nödvändig för att försäkra sig om att det finns utrymme till nya investeringar och satsningar och en säkerhet för att lönsamheten kan variera över tiden. Det är ren mytbildning när de här partierna försöker få människor att tro att vinstpengarna från vården går direkt till skatteparadis. Och för Region Gävleborg är inte problemet att vinsterna i vården är för stora – det är underskotten som är problemet.

Om de privata vårdcentralerna tvingas stänga kommer de nöjda patienterna att hänvisas till regionens egna hälsocentraler, med rekryteringsproblem och resursbrist. Det finns i dagsläget ingenting som tyder på att regionen plötsligt skulle bli en mer attraktiv arbetsgivare, som snabbt suger till sig den duktiga personal som uppenbarligen jobbar på de här privata vårdföretagen.

Därmed inte sagt att de som jobbar på regionens egna vårdcentraler skulle vara mindre duktiga. Men regionledningen har inte ansträngt sig för att skapa en attraktiv arbetsmiljö som förmår locka läkare och sjuksköterskor. Hamrånge HC, Alfta HC, Sandviken Södra HC, Järvsö HC och Edsbyns HC är några av de offentligt drivna hälsocentraler som finns med bland de 20 bäst rankade.

Det är val 2018. Det är du med din röst som avgör om länets populäraste hälsocentraler ska tvingas slå igen. En röst på något av allianspartierna är ett stöd för att det fortsatt ska vara möjligt att driva offentlig verksamhet i privat regi!

Peter Nordebo, Liberalerna

Ingen mer långbänk kring äldreboende

I juni i fjol beslutade kommunfullmäktige i Bollnäs att fler verksamheter ska konkurrensutsättas för att öka effektiviteten. Privata företag är intresserade av att etablera sig som leverantör av välfärdstjänster till Bollnäs, i första hand äldreomsorg.

Apeiron Omsorgsfastigheter har ansökt om att få tillgång till mark för att med egen finansiering bygga ett nytt och modernt äldreboende med 60 lägenheter intill Nyhamre skola. Aleris, som idag framgångsrikt driver verksamheter vid Bollnäs sjukhus, vill etablera sig inom både särskilt boende och hemtjänst, och skulle gärna driva det äldreboende som Apeiron planerar för. Det finns också andra aktörer som muntligt och skriftligt har visat intresse.

År 2012 tog Aleris över merparten av sjukvården vid Bollnäs sjukhus. Avtalet löper på fem år, med möjlighet till förlängning två plus två år. Den tid som har gått har varit en framgångssaga, där ett stort Investorägt vårdföretag fungerat som entreprenör åt landstinget.

Aleris har rankats i topp under de här åren. Men avtalet kommer att löpa ut år 2021! Och frågan vi ställer oss är om Bollnäsborna kan lita på att den sittande majoriteten i Region Gävleborg kommer att upphandla verksamheten på nytt – eller om det kommer nya försök att lägga ner vårt sjukhus?

En sak är säker – ingen kan vara säker på löften som (S)tälls ut före valet…

Vi vill ha Aleris kvar. Det bästa vore om Bollnäs kunde bli en långsiktig partner till Aleris i utvecklingen av framtidens vård och omsorg. Det skulle höja kvaliteten för ett ökande antal äldre i behov av bistånd. Om Bollnäs blir en testbädd för nya metoder och ny teknik skulle Aleris ha anledning att bli kvar och utvidga sin verksamhet i kommunen. Jobb skulle säkras och nya jobb komma till.

Socialnämnden och dess förvaltning har sedan länge talat om behovet av nytt äldreboende i Bollnäs. Men nämnden har fortfarande inte kommit till skott. Nu är det dags att fatta beslut.

Till att börja med ska förstås Apeirons begäran om att få bygga äldreboende behandlas skyndsamt. Att sälja kommunal mark till en byggherre är inget som behöver dras i långbänk.

Peter Nordebo och Yanina Westergren

Liberalerna Bollnäs

Behåll vårdvalet – hälsovalet!

I Ljusnan 13/11 2014 diskuteras på nyhetsplats Riksrevisionens rapport om ”Primärvårdens styrning”. Ljusnans förstasida toppas av en fet rubrik ”Riksrevisionen sågar vårdvalet” och över den aktuella tidningssidan står rubriken ”Riksrevisionen sågar valfriheten”. Jag tycker såväl rubriksättningen som referatet av revisionsrapporten är för onyanserad. Vad jag kan förstå föreslår inte heller revisorerna att vårdvalet ska avskaffas utan i stället utvecklas och förbättras! Folkpartiet anser att vårdvalet ska finnas kvar men det behöver självfallet utvecklas.

Det är ju inte vårdvalet och patienternas möjligheter att välja sin hälsocentral som är fel. Däremot kan systemets utformning säkerligen förbättras i olika avseenden, t ex ersättningssystemet, ökad betoning av kvalitet, primärvårdens uppdrag, möjlighet att välja sin husläkare och mera riktade insatser. I Landstinget Gävleborg har exempelvis Folkpartiet föreslagit inrättade av Äldrevårdscentraler.

Som det ser ut nu kommer den rödgröna regeringen att fullfölja planerna på att avskaffa det obligatoriska vårdvalet i landstingen och den fria etableringsrätten för hälsocentraler och ge politikerna fria händer. Tunga remissinstanser som Läkarförbundet, Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting har avstyrkt detta. Förslaget har också avvisats av pensionärsorganisationer som Sveriges Pensionärsförbund (SPF Seniorerna). I riksdagen förefaller alla oppositionspartier vara emot regeringsförslaget. Riksdagens beslut lär komma i december.

/Leif Jonsson, FP Bollnäs