Välkommen på barrikaden, Magnus!

Det är glädjande att läsa insändaren i lokaltidningarna från Centerns nya toppkandidat till Region Gävleborg, Magnus Svensson. Hans inlägg talar för att Centern är redo att lämna sin samverkan med Vänstern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regionledningen och istället söka sig tillbaka till ett allianssamarbete.

Magnus Svensson uttrycker sig positivt om privata vårdgivare. Regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vill införa ett vinsttak för privata alternativ inom vård, omsorg och skola. De är ivrigt påhejade av Vänstern. Det är de tre partier som C samverkar med i regionen. Skulle vinsttaket bli verklighet kommer privata utförare av vård på hälsocentraler och sjukhus i Gävleborg inte att kunna fortsätta. Magnus Svensson vill ha de privata utförarna kvar och är uppenbart oense med kompisarna i regionledningen.

Magnus Svensson skriver positivt om människors rätt till nära och tillgänglig vård. Men den politik som förts under många år av regionen/landstinget i vårt län har inneburit att vården utarmats, när personal flytt från otillfredsställande arbetsmiljö och bristande inflytande. Fler och fler fasta tjänster förblir obesatta och luckorna måste fyllas med dyra hyrläkare och hyrsyrror.

Magnus Svensson vill också att köerna i vården ska minska. I Region Gävleborg växer vårdköerna, antalet anmälda vårdskador ökar och antalet klagomål mot vården ökar snabbt. Liberalerna önskar Centern välkomna tillbaka till allianssamarbetet både i regionen och i riksdagen! Det skulle betyda stora möjligheter att förbättra vårdkvaliteten i länet och landet.

Magnus Svensson skriver också att han vill satsa på primärvården. I Liberalernas budgetmotion inför 2018 ville vi anslå en kvarts miljard kronor mer på primärvården än majoriteten, inklusive Centern. Vi fick inget stöd från Centern då, men jag ser fram emot att partiet står bakom Magnus Svensson och ansluter sig till oss när vi i vår lägger fram förslag till ökade satsningar på primärvården och hälsocentralerna inför nästa års budget.

Peter Nordebo, Liberalerna

Sommarstängt eller samverkan?

Brev från Kommunala Pensionärsrådet i Bollnäs till Region Gävleborg:

Det kommunala pensionärsrådet i Bollnäs kommun har varit starkt kritiskt till konsekvenserna av det Region Gävleborg kallar sommarsamverkan, därför att konsekvensen blivit att två av de tre hälsocentraler som regionen driver i kommunen blivit sommarstängda. Inför sommaren 2017 bad vi att få ha ett samråd med representanter för primärvården för att diskutera andra möjligheter än sommarstängning av HC i Arbrå och Kilafors. Rådet uppmanade chefen för primärvården i södra Hälsingland att överväga andra lösningar, och framförde samma synpunkter i en skrivelse till regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.

Regionen fäste inget avseende vid de kritiska synpunkterna. De båda HC sommarstängdes under en lång period under sommaren. Konsekvensen blev att invånare i behov av regelbundna vårdkontakter för provtagning och medicinering tvingades till långa resor från hemmet på landsbygden för att ta sig till centralorten för att komma åt sådan grundläggande service.

I höst har vi efterlyst information om hur regionens utvärdering av sommarstängningen har utfallit. Till våra sammanträden i oktober och november har regionrådet Hanna-Karin Linck inbjudits för att redogöra för slutsatserna och samtala om samverkan under kommande sommar. Hon har avböjt. Vid båda sammanträdena har vi därför istället bjudit in ledningen för primärvården i södra Hälsingland. Vid båda tillfällena har representanter för primärvården bekräftat sitt deltagande, men avbokat sin medverkan mycket sent, dagen före mötet respektive samma dag.

Nu begär pensionärsrådet svar från hälso- och sjukvårdsnämnden på våra frågor:

• Har förvaltningen gjort en utvärdering av konsekvenserna av sommarsamverkan?
• Har utvärderingen redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden?
• Planerar regionen att sommarstänga hälsocentraler i södra Hälsingland också 2018, och i så fall vilka?
• Har förvaltningen och/eller nämnden övervägt att i så fall stänga Baldersnäs i centrala Bollnäs som alternativ till att stänga i Kilafors och Arbrå? (I Bollnäs finns ju också en annan hälsocentral som kan betjäna patienter, och den som vill har minst lika goda möjligheter att resa till någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors under dessa sommarveckor.)
• Har regionen diskuterat möjligheterna till fördjupad samverkan med Aleris hälsocentral i Bollnäs under sommaren?

Vi ser fram emot att få skriftligt svar från nämnden, och hoppas att få tillfälle att diskutera våra funderingar med representanter för regionen i samband med något av våra sammanträden under första hälften av 2018, medan det fortfarande finns möjlighet att påverka vilka beslut som fattas! Vi har bokat in kommande möten med pensionärsrådet 14 februari och 28 mars.

För Bollnäs kommunala pensionärsråd

Peter Nordebo, kommunstyrelsen, ordförande

Jan-Erik Englund, PRO, Vice ordförande

 

Öppna dörren för privat omsorg!

Ett privatägt fastighetsbolag vill köpa mark av Bollnäs kommun för att bygga ett servicehus med 72 platser för särskilt boende. Om Bollnäs kommun är med på noterna tänker Nordiska Omsorgsfastigheter AB, Nofab, teckna ett långtidskontrakt med Aleris om att bedriva själva vårdinsatserna på servicehuset. Aleris ser fördelar med att etablera ytterligare verksamhet i Bollnäs vid sidan av sjukhus och hälsocentral, som ju Aleris redan driver på uppdrag av Region Gävleborg.

För kommunen innebär det att skattebetalarna inte behöver står för investeringen i ett nytt servicehus, som kommer att behövas för att ersätta befintlig verksamhet och öka antalet platser i särskilt boende.

För de äldre i kommunen som behöver omsorg i ett särskilt boende innebär det större valfrihet att själv välja var och hur en vill bo, och vem som ska ge den service och vård en behöver.

För den som arbetar i omsorgssektorn innebär det att det kommer ytterligare en arbetsgivare i kommunen. Det kan bidra till nya impulser och utveckling i yrkesrollen, ökade möjligheter till löneutveckling och nya perspektiv.

Aleris, som har stor erfarenhet av äldreomsorg från andra kommuner runt om i Sverige, står för hög kvalitet och god omvårdnad, som säkert också kan ge de kommunala verksamheterna nya impulser.

Liberalerna hoppas att kommunen inte försitter den här möjligheten till samverkan med näringslivet. Det är en investering på många miljoner kronor som Nofab är villig att göra, om kommunen ställer sig positiv till en gemensam avsiktsförklaring tillsammans med de två företagen. En överenskommelse kommer att ge ett viktigt bidrag till fortsatt utveckling och ökad framtidstro i Bollnäs!

Peter Nordebo och Yanina Westergren, Liberalerna

Problem att vårdcentraler går back!

Läser i Ljusnan 170814 att fem vårdföretag fått nobben i domstol när de begärt extra pengar av landstinget i Västernorrland därför att de gått med underskott. De hade tydligen hänvisat till att landstinget betalat underskotten för de hälsocentraler landstinget driver i egen regi, och då borde de enligt likabehandlingsprincipen också få extra anslag för att täcka sina underskott.

Liberalerna är positiva till att privata företag driver verksamhet åt kommuner och landsting. Men naturligtvis är det upp till företagen att se till att verksamheten går ihop. Blir det vinst ett år kan den användas till att täcka underskott ett annat. Naturligtvis ska inte skattepengar gå till att täcka deras förluster.

När kommun eller landsting upphandlar utförare av olika välfärdstjänster får vård- eller skolföretag sätta sig och räkna på hur mycket de behöver ta betalt för att göra jobbet. Den som upphandlar tar det bästa budet, där lågt pris ofta är en avgörande faktor. Sedan får företaget se till att utföra det man träffat avtal om på ett sådant vis att det inte blir förlust.

Det är inget konstigt med det. Det konstiga är att hälsocentraler i egen regi, som också har en fastställd budget för sin verksamhet, inte kan se till att verksamheten går runt. Om Region Gävleborgs hälsocentraler går med många miljoner kronor i underskott är det en signal om dålig ledning och styrning. Det borde inte kosta mer att driva hälsocentraler med personal anställd av regionen än det kostar för en privat aktör att driva hälsocentraler med egen personal.

Landstingsledningen har uppenbarligen inte förmått att organisera arbetet i resultatenheter som tar ansvar för att driva verksamheten inom den givna budgeten. Precis som vi begär att de privata företagen ska göra!

Peter Nordebo, Liberalerna

Sommarstängda hälsocentraler dålig idé!

Bollnäs kommunala pensionärsråd, KPR, diskuterade vid sitt sammanträde den 3 maj regionens planer för ”sommarsamverkan” mellan de tre hälsocentraler som regionen driver i Bollnäs kommun – Kilafors, Arbrå och Baldersnäs. Vid sammanträdet medverkade verksamhetschefen Jörgen Tranevik och vårdenhetschefen Roger Östlund.

KPR gav mycket tydliga signaler till verksamheten att den i stället för sommarstängning av hälsocentralerna i Kilafors och Arbrå måste hitta alternativa lösningar för att klara semesterperioden. KPR konstaterade att de två hälsocentralerna utanför centralorten båda har betydligt fler listade patienter än Baldersnäs i centrala Bollnäs. Hälsocentralerna i Kilafors och Arbrå har dessutom betydligt större geografiska upptagningsområden än hälsocentralerna i Bollnäs. De patienter som är listade hos Baldersnäs skulle vid en eventuell sommarstängning där kunna anlita Aleris hälsocentral vid Bollnäs sjukhus, eller relativt enkelt kunna ta sig till någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors.

Utgångspunkten för sommarplaneringen måste vara att kontinuerligt ge alla patienter så god tillgång som möjligt till vård och provtagning. Att helt stänga någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors kan då inte vara ett alternativ. För att tillhandahålla vård och provtagning under hela sommarperioden bör personalen kunna planera för att hålla de två stora hälsocentralerna öppna. Om ingen annan lösning finns för att få ihop schemat är alternativet att ha sommarstängt på Baldersnäs betydligt bättre. Inte minst för de närmare 7 000 patienter som är listade vid någon av hälsocentralerna i Arbrå och Kilafors.

På uppdrag av KPR i Bollnäs

Peter Nordebo, ordförande

Ingen mer långbänk kring äldreboende

I juni i fjol beslutade kommunfullmäktige i Bollnäs att fler verksamheter ska konkurrensutsättas för att öka effektiviteten. Privata företag är intresserade av att etablera sig som leverantör av välfärdstjänster till Bollnäs, i första hand äldreomsorg.

Apeiron Omsorgsfastigheter har ansökt om att få tillgång till mark för att med egen finansiering bygga ett nytt och modernt äldreboende med 60 lägenheter intill Nyhamre skola. Aleris, som idag framgångsrikt driver verksamheter vid Bollnäs sjukhus, vill etablera sig inom både särskilt boende och hemtjänst, och skulle gärna driva det äldreboende som Apeiron planerar för. Det finns också andra aktörer som muntligt och skriftligt har visat intresse.

År 2012 tog Aleris över merparten av sjukvården vid Bollnäs sjukhus. Avtalet löper på fem år, med möjlighet till förlängning två plus två år. Den tid som har gått har varit en framgångssaga, där ett stort Investorägt vårdföretag fungerat som entreprenör åt landstinget.

Aleris har rankats i topp under de här åren. Men avtalet kommer att löpa ut år 2021! Och frågan vi ställer oss är om Bollnäsborna kan lita på att den sittande majoriteten i Region Gävleborg kommer att upphandla verksamheten på nytt – eller om det kommer nya försök att lägga ner vårt sjukhus?

En sak är säker – ingen kan vara säker på löften som (S)tälls ut före valet…

Vi vill ha Aleris kvar. Det bästa vore om Bollnäs kunde bli en långsiktig partner till Aleris i utvecklingen av framtidens vård och omsorg. Det skulle höja kvaliteten för ett ökande antal äldre i behov av bistånd. Om Bollnäs blir en testbädd för nya metoder och ny teknik skulle Aleris ha anledning att bli kvar och utvidga sin verksamhet i kommunen. Jobb skulle säkras och nya jobb komma till.

Socialnämnden och dess förvaltning har sedan länge talat om behovet av nytt äldreboende i Bollnäs. Men nämnden har fortfarande inte kommit till skott. Nu är det dags att fatta beslut.

Till att börja med ska förstås Apeirons begäran om att få bygga äldreboende behandlas skyndsamt. Att sälja kommunal mark till en byggherre är inget som behöver dras i långbänk.

Peter Nordebo och Yanina Westergren

Liberalerna Bollnäs

Bra beslut låta sjukresebussarna vara

Landstingsstyrelsen beslutade i veckan att dra tillbaka förslaget att dra in sjukresebussarna. Det var ett klokt beslut att hämta in bättre underlag, mot bakgrund av den massiva kritik mot förslaget som pensionärs- och handikapporganisationer framfört.
Om inte landstingsmajoriteten på egen hand kommit fram till det beslutet skulle Folkpartiet eftertryckligt ha krävt att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare beredning.
Nu finns tid att tänka över och titta närmare på om det verkligen finns någon besparing att göra på att dra in sjukresebussar i tron att de sjuka istället ska åka med X-tåget via järnvägsstationen i Gävle.
Jag hoppas att förslaget inte kommer tillbaka till politiken på det nya året!
Peter Nordebo, FP

Efterlyses: Bättre patientsäkerhet!

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om vårdskador. Den visade att i 15 procent av alla vårdtillfällen skadas en patient. Ungefär 5 procent av skadorna ger bestående men eller leder till att patienten dör. Vårdskadorna beräknas ge en kostnad av 7-8 miljarder kronor årligen. Dessutom tillkommer ett stort och i många fall onödigt lidande för patienten.

Också i Landstinget Gävleborg har patientsäkerheten brister, som framgår av den revisionsrapport som publicerades för ett drygt halvår sedan. Till exempel hade så mycket som 10 procent av inneliggande patienter en vårdrelaterad infektion (VRI) vid den senaste nationella mätningen. 30-40 procent av dessa bedöms vara undvikbara. En VRI orsakar i snitt 4 dagars extra vårdtid. Med tilltagande antibiotikaresistens hos bakterierna blir infektionerna allt mer svårbehandlade. Landstingsstyrelsen har beräknat att enbart de undvikbara infektionerna kostar landstinget mellan 30-50 miljoner kronor per år. Genom målmedvetet arbete att minska antalet VRI skulle på sikt avsevärda ekonomiska resurser kunna frigöras, som skulle kunna återföras till hälso- och sjukvården för kvalitetshöjande åtgärder.

Flera åtgärder behövs: hygienriktlinjer och klädregler ska följas och tillgången till enkelrum behöver ökas betydligt vid sjukhusen. Det stora utbrottet med antibiotikaresistenta tarmbakterier vid Gävle sjukhus visade bl a på behovet av fler enkelrum. (Folkpartiet vill etablera som standard vid om- och nybyggnation av sjukhus, att patienterna ska ha tillgång till eget rum.) Nivån på städningen kan behöva höjas. Sjukhusdamm kan innehålla stora mängder vinterkräksjukevirus t.ex. I revisionsrapporten redovisas också på brister i patientsäkerhetskulturarbetet, exempelvis i högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet.

Landstinget är skyldigt medborgarna ett långsiktigt och målmedvetet arbete för ökad kvalitet och patientsäkerhet. En attityd med fokus på patientsäkerhetsarbete både ute i verksamheten och i ledningen (också den politiska) är grunden för ett framgångsrikt förbättringsarbete! Patientsäkerheten är en prioriterad del i Folkpartiets sjukvårdspolitiska program. Det bör också vara en prioriterad uppgift för den landstingsmajoritet som tillträder efter höstens val.

/Leif Jonsson, FP Bollnäs

Vad gör Landstinget för dem som söker mest vård?

En procent av invånarna i Landstinget Gävleborg står för 37 procent av slutenvårdskostnaderna (643 miljoner kronor år 2011) och 38 procent av vårddygnen. Det är angeläget att tidigt identifiera patienter som har eller riskerar hög vårdkonsumtion, vare sig det är på sjukhuset eller i primärvården. Då kan man erbjuda dem rådgivning, optimal behandling, rehabilitering eller om det är något annat de behöver, för att på ett bättre sätt förstå och kunna hjälpa dem. Ett system som tidigt identifierar de här patienterna skulle öka vårdkvaliteten. Eftersom återinläggningar efter sjukhusvård är en viktig orsak till ökade kostnader skulle ett minskat antal återinläggningar kunna minska kostnaderna. Då kan mera resurser i stället satsas på andra sjukvårdsinsatser. Det är bakgrunden till en interpellation från oppositionsrådet Carina Östansjö (FP). Vid landstingets sammanträde i november ställde hon frågor om den här gruppen patienter och vilket arbetssätt sjukvården har för att tidigt identifiera och hjälpa dem.

Studier i andra landsting har visat att det är möjligt att i ett tidigt skede med grundläggande och lättillgänglig information identifiera patienter med förhöjd risk för oplanerade återinläggningar. Att tidigt identifiera dessa patienter är avgörande för att kunna rikta särskilda insatser mot dem. Det ökar patientnyttan genom att minska vårdkonsumtionen, vilket också bidrar till att de totala vårdkostnaderna minskar.

Av svaret på interpellationen framgick att Landstinget Gävleborg nu inför en förstärkt utskrivningsprocess vid sjukhusen. Där identifieras så kallade fokuspatienter i riskzonen för återinläggning. Vid utskrivningen får de fullödig information inklusive en korrekt läkemedelslista. Informationen överförs snabbt till primärvården, som sen gör en uppföljning inom 72 timmar efter utskrivningen. Data hittills visar på en klar minskning av återinskrivningarna.

Om nu kunskapen är god och fungerande arbetssätt finns för de på sjukhuset inlagda patienterna, så är kunskapen direkt dålig om förhållandena i primärvården. Vi vet, att en mindre grupp patienter – inte endast äldre utan också barnfamiljer och medelålders personer – är mångbesökare (högkonsumenter) på hälsocentralerna. I Halland gjorde man under förra året en omfattande kartläggning av den här patientgruppen. Syftet var att hitta arbetssätt för att erbjuda patienterna ett så gott omhändertagande som möjligt. Förutom att ta patienternas medicinska problem på allvar så tar man sig också tid att penetrera eventuell social och psykiatrisk problematik, som ofta kan vara nog så komplex. Förhållandena i Halland behöver inte vara identiska med dem hos oss – olika organisation av hälso- och sjukvården i olika landsting kan göra skillnad. Men det känns angeläget att också Landstinget Gävleborg uppmärksammar situationen för primärvårdens högkonsumenter av sjukvård!

Frekventa besökare på sjukhusens akutmottagningar är en grupp patienter som också är mindre väl omhändertagen för närvarande. Också där kan ett mera strukturerat omhändertagande vara motiverat. En modell skulle kunna vara med bedömning av team som inte bara fokuserar på medicinska symtom utan också beaktar de sociala och psykiatriska förutsättningarna. Inte minst äldre och sköra personer kan må dåligt i en akutmottagningsmiljö med dessutom ofta alldeles för lång väntetid, vilket nyligen framförts av ett antal deltagare i ett projekt vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Jag hoppas att landstingsledningen har tagit till sig av Carina Östansjös (FP) interpellation, så att dessa problemområden får större uppmärksamhet i landstinget!
/Leif Jonsson, FP Arbrå