Följ oss i appen!

Region Gävleborg ÄR det gamla landstinget. Men den region som 2014 ersatte Gävleborgs läns landsting är mycket mera! Sjukvården är på alla sätt den största verksamheten inom regionen. Regionen är ansvarig för både sjukhus och hälsocentraler. Vården kostar flera miljarder kronor per år och är en av de verksamheter som engagerar medborgare och väljare allra mest.

Vad regionen gör, och vem som styr regionen är alltså mycket viktigt för dig och mig. Inte bara vården, utan också planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik, utveckling av arbetsmarknad och näringsliv, samt utbildningsfrågor hör till det regionen arbetar med. Det är viktiga områden som påverkar oss alla i det dagliga livet.

Därför är Liberalerna angelägna att höra vad du tycker, och berätta hur vi vill att regionen ska fungera i framtiden. Därför

har vi tagit fram en app för din smartphone där vi presenterar våra lösningar och där du kan berätta för våra kandidater i regionvalet vad du tycker om de här viktiga frågorna. Du hittar den om du söker på Liberalerna sjukvård Gävleborg.

I appen kommer vi att berätta om de frågor vi driver inför valet den 9 september. Vi vill ha ditt stöd för att förändra sådant vi tycker är fel i regionen! Och vi kommer att vara ute i verkligheten och möta människor och göra studiebesök ända fram till valdagen. Du kan följa oss i appen!

Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo, toppkandidater för L i regionvalet

 

Självklart ska Medsand få fiber!

Det är självklart att Bollnäs Energi ska fortsätta fiberutbyggnaden utmed Ljusnan till Medsand och Tomterna. Ambitionen bör vara att koppla samman fiberstråket i Ljusdals kommun med Bollnäs fibernät och skapa redundans för de boende på sträckan Norränge-Järvsö (redundans innebär att om fiberkabeln blir avgrävd kan signalerna ändå komma fram från ett annat håll).

Det kommer inte att göras i år, eftersom den mycket ambitiösa utbyggnadsplan som Bollnäs Energi arbetat med inte ger utrymme för ett sådant projekt. Men den här sträckningen bör finnas med i nästa etapp.

Det är också viktigt att ha klart för sig vem som bär ansvaret för att boende i nätets utkanter blir utan internet. Det är staten som ansvarar för att Telia klipper telefonförbindelser. Riksdag och regering har avstått från att se till att Telias nedmontering av kopparnätet samordnas med fiberutbyggnaden.

I Bollnäs har politiken tagit ett stort ansvar för att se till att också landsbygden får fiber. Det är därför Bollnäs Energi genomfört en så gedigen utbyggnad. Men Telia går vidare med sin nedrustning utan att vänta in att det finns fiber. Statliga Post- och telestyrelsen har inte ställt tillräckliga krav på det delstatliga bolaget att ta samhällsansvar.

Peter Nordebo, Liberalerna

Ur Ljusnan 180407

Sluta försämra våra vägar!

Staten lägger för lite resurser på transportsystemet. I tidningen Dagens Samhälle redovisas hur anslaget till våra vägar och järnvägar urholkats genom åren. 1995 satsade staten 24 miljarder kronor på vägnätet (omräknat till 2016 års priser). 2017 hade anslaget i samma penningvärde krympts till 18,5 miljarder kronor. Och nerskärningarna fortsätter – under perioden 2018-2029 planerar staten att lägga 169 miljarder kronor på vägarna, knappt 17 miljarder årligen.

I sin nationella plan skriver Trafikverket uttryckligen att det är för lite pengar för att bevara standarden på vägnätet. Därför tänker myndigheten spara på de mindre trafikerade vägarna för att finansiera underhållet av de mest trafikerade. I klartext, vi som bor på landsorten och landsbygden ska få sämre vägar, medan storstaden ska få bättre.

Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt. Samma regeringspartier som högtidligt talar om att Hela Sverige ska leva och att de ”satsar på landsbygden” gör i praktiken sitt bästa för att se till att landsbygden avfolkas!

Det bristande underhållet leder till farligare vägar samtidigt som både person- och godstransporter ökar år från år. Priset för de enskilda människor som skadas i trafikolyckor och kostnaderna för vård och räddningsinsatser är för stort för att samhället ska göra kortsiktiga besparingar på vägunderhållet.

Kravet på nästa regering måste bli att anslagen till väg- och järnvägsunderhåll återställs, så att pengarna åtminstone räcker för att bibehålla vägarnas standard och trafiksäkerhet!

Peter Nordebo, Liberalerna

Fel göra bra väg sämre

Naturligtvis är det bakvänt att Trafikverket planerar att göra riksväg 50 från Söderhamn mot Bollnäs smalare. Och motiverar det med att trafiksäkerheten ska höjas. Med den nuvarande vägbredden skulle man kunna höja standarden till en mötesfri väg med mitträcke, så kallad två-plus-ett-väg. Istället ska vägbredden krympas från dagens 14 till 9 meter.

Vi politiker i Region Gävleborg har varit delaktiga i planeringen av hur vägpengarna ska användas de kommande åren, och inga protester har hörts under hösten mot planerna för väg 50. Det är inte lätt att väga det ena mot det andra. Problemet är att vi tvingas prioritera med så små resurser – fördelningen geografiskt hur mycket pengar vi har att röra oss med görs på central nivå med storstadsperspektiv.

Vi måste vara tydligare mot regeringen och Trafikverket att landsbygden behöver större andel av de samlade resurserna. Dessutom måste vi våga ifrågasätta avvägningarna mellan landsväg, cykelväg och kollektivtrafik. Biltrafik (oavsett fossil eller inte) kommer alltid att vara en oumbärlig del av transportlösningarna för folk på landet!

När det gäller ombyggnaden av riksväg 50 är det rimligt att göra ett omtag och göra en ny politisk prövning av om vi ska höja trafiksäkerheten på riktigt genom att bygga om vägen till två-plus-ett-väg. Det blir dyrare, det kommer att försena alltihop – men kanske är det ändå ett bättre alternativ?

Peter Nordebo, Liberalerna

Oansvarigt montera ned fast telefoni!

Telia planerar att stänga ner den fasta telefonin i ett stort antal byar på landsbygden i Bollnäs kommun. Enligt uppgifter i tidningen är det 20 byar som berörs när kopparnätet ska stängas ner i oktober i år.

Det är bedrövligt att Telia ensidigt beslutar att montera ner kommunikationerna för tusentals människor! Genom Bollnäs energi kämpar kommunen mot klockan för att bygga ut fiber till fler byar ute på landsbygden. Det minsta man kunde kräva av det delstatliga bolaget Telia är att förändringar görs i samverkan och i den takt det kommunala fibernätet kan ta över merparten av de hushåll som blir utan fast bredband om kopparnätet tas ner!

Under förra århundradet gjordes ett enormt arbete och jättelika investeringar i att ge alla hushåll i Sverige tillgång till elektricitet och telefoni. Tillgången till telefon har betytt enormt mycket för tryggheten ute på landsbygden, eftersom den gett möjlighet att larma vid behov av polis, ambulans eller räddningstjänst. När Telia nu tillåts montera ned det tidigare generationer byggt upp, finns inga garantier för att de som blir av med sin fasta telefon får möjlighet att upprätthålla den tryggheten.

I grunden är det politikerna på riksnivå som inte levt upp till det ansvar de har för att hela Sverige ska leva!

Peter Nordebo, Liberalerna

Starka invändningar mot hall på Bro 4:4

Den främsta invändningen mot förslaget till att bygga en bandyhall på SJ-området är att det innebär att kommunen frånhänder sig en fantastisk möjlighet att använda platsen till att göra något som kan påverka hela stadens/kommunens utveckling. Därför är det dags att fatta beslut om att äntligen påbörja en utveckling av området. Kommunfullmäktige bör besluta att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra en särskilt utformad upphandling i syfte att hitta en entreprenör som är beredd att vara med och utveckla en ny stadsdel på grundval av de byggnader som är värda att bevara. Här finns möjligheter för kontor, handel, utbildning, hantverk, fritidsverksamhet och möjligen bostäder. Satsar vi på bostäder kan kommunen få ekonomiskt stöd för sanering från Naturvårdsverket.

För det andra – de ekonomiska förutsättningarna för det projekt som BGIF och Samhällsbyggnadsbolaget föreslår oss att gå in på är mycket riskfyllda och vanskliga. För ett par år sedan skissade klubben med understöd av kommunens tjänstemän på en avskalad enkel hall på Sävstaås. Investeringskostnaden uppskattades till 70 miljoner kronor. Om klubben fick låna till investeringen av kommunen så trodde klubben sig då kunna gå iland med kapitalkostnad, drift, skötsel och underhåll etc med ett årligt bidrag på 7 miljoner kronor.

Nu ska man bygga en långt ifrån avskalad hall med initialkostnader på 20-25 miljoner kronor innan spaden sätts i marken. Fortfarande ska det räcka med att kommunen betalar 7 miljoner per år, med någon slags indexuppräkning, som kommunen och bolaget inte är överens om. Hur mycket bandyns kostnader kommer att öka jämfört med idag är osäkert. Risken är överhängande att klubben drar på sig kostnader som den inte kan bära. I det läget kommer kommunen att bära ett stort ansvar för att rädda klubben undan konkurs. Och plötsligt är årskostnaden en helt annan än sju miljoner…

För det tredje skulle hallen förstöra stadsbilden och förminska de bevaransvärda byggnaderna på området. 23 meter i nockhöjd kan jämföras med ett åttavåningshus – minst 120 meter långt och 80 meter brett. Vid sidan av den kolossen skulle det fina korsvirkeshuset bli en lekstuga och den mäktiga plåtverkstaden en dvärg jämfört med hallen.

För det fjärde är planerna på bandyhallen kopplade till anspråk som ställs av fotbollen i samma föreningen, att platsen för nuvarande bandyplan ska bli minst en konstgräsplan varav den på befintliga konstfrysningspist skulle förses med uppvärmning under vår och höst för att förlänga säsongen. Några kostnader för detta finns inte redovisade i förslagen.

Jag har gjort en enkel kalkyl i Excel över hur hyreskostnaderna kan utveckla sig under en 25-årig hyresperiod. När perioden är slut har kommunen betalat ut 200-250 miljoner kronor enligt avtalet, men kommunen äger fortfarande varken hallen eller fastigheten. Kalkylen har fyra alternativ. Dels enligt kravet från Samhällsbyggnadsbolaget att indexökningen ska beräknas enligt konsumentprisindex (KPI) på hela hyresbeloppet i 2016 års penningvärde. Förslaget till beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige innebär att indexuppräkningen bara ska gälla halva hyran.

Kalkylen har dessutom två olika antaganden om den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den ena utgår från att KPI ökar två procent årligen, motsvarande Riksbankens inflationsmål. Den andra utgår från att ökningen av KPI blir något högre, tre procent. Händelser i vår omvärld kan snabbt påverka den svenska ekonomiska utvecklingen och leda till betydligt större variationer. För att läsa tabellen behöver du scrolla till höger.

Hyra enligt Samhällsbyggnadsbolaget:	År 1																									Totalt över 25 år
KPI 2%	7000000	7140000	7282800	7428456	7577025	7728566	7883137	8040800	8201616	8365648	8532961	8703620	8877693	9055246	9236351	9421078	9609500	9801690	9997724	10197678	10401632	10609664	10821858	11038295	11259061	224212098,1
KPI 3%	7000000	7210000	7426300	7649089	7878562	8114919	8358366	8609117	8867391	9133412	9407415	9689637	9980326	10279736	10588128	10905772	11232945	11569933	11917031	12274542	12642779	13022062	13412724	13815106	14229559	255214850,3
Halva hyran indexuppräknas enl kommunens förslag:
KPI 2 %	7000000	7070000	7140700	7212107	7284228	7357070	7430641	7504947	7579997	7655797	7732355	7809678	7887775	7966653	8046319	8126783	8208051	8290131	8373032	8456763	8541330	8626744	8713011	8800141	8888143	197702396,5
KPI 3 %	7000000	7105000	7211575	7319749	7429545	7540988	7654103	7768914	7885448	8003730	8123786	8245643	8369327	8494867	8622290	8751624	8882899	9016142	9151384	9288655	9427985	9569405	9712946	9858640	10006520	210441165,3

Trafikverket överger landsbygden!

Det bidde knappt en tummetott…

Trafikverkets investeringsplan för infrastrukturen under de närmaste tio åren innehöll som väntat mycket lite för landsorten, landsbygden och glesbygden. De enda undantagen är att det finns några ganska stora projekt längs Norrlandskusten som kan komma igång under senare delen av planperioden, som till exempel fyra mil dubbelspår utmed ostkustbanan norr om Gävle och start av byggnation av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå.

Men för oss som är beroende av landsvägar för att ta oss till jobbet, för oss som bor där det inte går tåg och buss, för oss som behöver en väg som går att köra bil på, finns det inte mycket hopp i Trafikverkets plan. Vi som använder oss av mindre trafikerade vägar kan inte räkna med att standarden kommer att ens förbli vid dagens nivå.

”Prioriteringen av åtgärder kommer att påverka robustheten på de Lågtrafikerade vägarna. Beroende på åtgärd kommer en del vägar att få en förbättrad robusthet medan en större del av vägarna får en försämring. Det innebär att risken för mindre störningar och temporära restriktioner kan öka på denna del av vägnätet. Där robustheten försämras behöver det avhjälpande underhållet öka för att säkerställa framkomligheten när störningar uppkommer.” (Ur Trafikverkets plan 170831)

På vanlig svenska betyder det att Trafikverket kommer att låta förfallet att fortsätta på de tjälskottangripna landsbygdsvägarna, och om det blir för stora potthål är myndigheten redo att rycka ut för att avhjälpa problemen – kanske genom att hyvla bort asfalten och lägga på grus istället…

Jag tycker inte att det duger. Den infrastruktur som etablerats under årtionden får inte förfalla! Minimikravet är att underhållet är tillräckligt för att upprätthålla dagens nivå, också på landsbygden!

Peter Nordebo, Liberalerna

Gå ihop och kräv fler miljarder till länet!

Dragkampen om Trafikverkets miljarder är i full gång. Under perioden 2018-2029 ska sammanlagt ofattbara 622 miljarder kronor investeras i infrastruktur som järnvägar och landsvägar. Dragkampen står mellan landets regioner och i respektive region mellan kommunerna. Alla tycker att det hamnar för lite investeringsmedel just på deras hemmaplan.

Som vanligt är det storstäderna som hörs mest. De hävdar att de ska ha mest pengar därför att det bor så många människor just där. Och naturligtvis är det sant att över en miljon arbetspendlare i Stockholmsregionen drabbas av förseningar om trafiken står still, vare sig det är på vägen eller landsvägen.

Men det finns andra aspekter som måste vägas in. Hela Sverige ska leva är en devis som de flesta partier då och då drar till med. När det sedan kommer till praktisk tillämpning står glesbygden, landsbygden och landsorten inte särskilt högt i kurs. Det finns närmare en miljon arbetspendlare också i Norrland, och de har ingen tunnelbana.

Det är också järnvägs- och vägnätet från Norrland som ska förse storstäderna söderut med råvaror och industriprodukter för att hålla sysselsättningen igång. Transportvolymerna måste vara en lika viktig faktor som folkmängden när pengarna fördelas.

Den första utgångspunkten måste vara att upprätthålla de investeringar som redan är gjorda. Underhållet av vägar och järnvägar ska vara tillräckligt prioriterat för att bevara den standard som finns. När Trafikverket av ekonomiska skäl plöjer upp asfaltvägar för att ersätta med beläggning av grus går Sverige bakåt.

Därefter måste investeringsmedlen fördelas. Av det faktum att ingen är nöjd med hur mycket som hamnar i den egna regionen i kommunen kanske man kan dra slutsatsen att till och med 622 miljarder kronor är för lite?

Också i Region Gävleborg pågår en dragkamp om vilka investeringsobjekt som r viktigast och ska prioriteras högst. Det finns stora behov där investeringar är viktiga för hela länet, och istället för att kivas inbördes borde vi samla oss till att ställa tydliga och högljudda krav på att tillräckligt mycket pengar hamnar i Gävleborg för att möjliggöra utveckling, fler arbetstillfällen och nya bostäder i våra kommuner!

Peter Nordebo, Liberalerna

Stärkt liberal landsbygdspolitik

Liberalerna i Gävleborg har lämnat en motion inför partiets landsmöte i höst. Vi vill att Liberalerna tydligare ska markera att partiet vill vara relevant också för väljare i landsorten och på landsbygden. För ett liberalt parti är respekten för minoriteters intressen grundläggande för demokratin. Att urbaniseringen i Sverige är större än i nästan alla jämförbara länder är inte en naturlag, det är en följd av den politik som förts.

När ungdomar går ut gymnasiet väljer de många gånger att flytta till en högskoleort för att skaffa en akademisk examen. Ofta blir de kvar på den nya studieorten och betalar sin skatt i storstaden. Deras gamla hemkommun får dock fortsätta att ta ansvar för far- och morföräldrar när de har behov av omsorg. Det kommunala utjämningssystemet ger inte tillräcklig kompensation för urbaniseringens effekter.

Norrland och skogslänen är och kommer att fortsätta att vara viktiga för landet. Därifrån levereras elkraft från vind och vatten, vedråvara och träprodukter från skogen, stål och metall från gruvorna. Landsbygdens näringar kommer att fortsätta att vara avgörande för de svenska exportintäkterna. En förutsättning är att det ska vara möjligt för människorna att bo kvar, med vettiga möjligheter att ta sig till och från jobbet på den regionala arbetsmarknaden. Det kräver också att vägar och järnvägar underhålls och byggs ut för att bära växande transportvolymer.

Vi vill att Liberalernas politik för landsbygden utvecklas. Det kräver stora investeringar i hela landets infrastruktur. Den skeva fördelningen av väg- och järnvägsbudgetarna gör att anslagen inte ens räcker till att underhålla och bevara standarden på befintlig infrastruktur.

Staten måste ta ansvar för att fiber byggs ut också ut till mindre samhällen på landsbygden innan kopparledningar för telefoni klipps av. Mobilmaster är inte lösningen när äldre behöver trygg och stabil tillgång till välfärdstjänster via bredband.

Liberalerna behöver göra sig till förespråkare för förslag som leder till att hela Sverige kan leva, bortanför de enkla slagorden och plakatpolitiken.

Tillämpningen av strandskydd, förutsättningar för besöksnäringen och turistbranschen, bostadsplanering, kommunikationer, goda villkor för småföretag och kvinnors företagande, forskning och utveckling, tillgången till riskkapital, utbildning – på snart sagt varje politikområde behöver förslag som leder till goda förutsättningar för landsbygden tas fram.

Liberalernas regiongrupp i Gävleborg genom Peter Nordebo, Kent Löfgren och Hasse Backman

Släpp fram nya bostäder i Vallsta!

För fyra år sedan skrev jag tillsammans med kommunalrådet Marie Centerwall och Anders Knape, då ordförande för Sverige kommuner och landsting (SKL), en debattartikel i Dagens Nyheter. Det var för att fästa uppmärksamheten på ett strandskyddsärende som skulle avgöras av regeringen. Bollnäs kommun hade överklagat att länsstyrelsen upphävt en fastställd detaljplan för ett mindre bostadsområde invid Ljusnan inom strandskyddat område öster om Vallsta:

”Kommunen hävdar att det är nödvändigt att få bygga i ett attraktivt läge. Med ett nytt befolkningsunderlag hjälper man affären att överleva och skolan kan fortsätta sin verksamhet. Man säkerställer sannolikt även förutsättningarna för de allmänna kommunikationerna och stärker framtidstron hos befolkningen i trakten.” DN 28 mars 2013. http://www.dn.se/debatt/strandskydd-bromsar-landsbygdens-utveckling/

Några veckor senare avslog regeringen vårt överklagande och detaljplanen upphävdes. Ett avgörande skäl var enligt regeringen att Bollnäs inte i sin översiktsplan, ÖP, angett att detta var ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område). I den dåvarande ÖP från 1990 fanns inga sådana områden, eftersom bestämmelsen om LIS-områden infördes 2009.

Markägaren fick efter regeringsbeslutet lägga ner sina planer på att bygga bostäder på sin mark i Backa, och de många som stod i kö för att köpa tomt blev utan.

Men i december 2015 antogs den nya ÖP för Bollnäs. I den var området i Backa öster om älven i Vallsta ett av många LIS-områden. I ett slag blev det möjligt att genomföra byggprojektet, om kommunen på nytt beslutade om en detaljplan för området. Jag tog upp detta på ett möte i början av 2016 med miljö- och byggnämndens presidium och ledningen för förvaltningen. Mitt intryck var att vi var överens om att återuppta processen, damma av den gamla detaljplanen och hjälpa markägaren att förverkliga sitt byggprojekt.

Jag blev därför mycket förvånad när markägaren ringde mig i helgen och berättade att inget hänt. Det står 25 familjer i kö för att få köpa en tomt i Backa för att bygga och bo. Ett helt år har gått till spillo, trots att det borde vara en relativt enkel sak att komplettera och föra fram ett uppdaterat detaljplaneförslag till politisk behandling. Gört!

Peter Nordebo, Liberalerna