Missförstånd om vinster i välfärden

Debatten om vinster i välfärden bygger på ett antal missförstånd. Jag förstår på mina socialdemokratiska vänner att inte ens de politiskt aktiva som driver frågan om vinsttak eller vinstförbud i välfärdssektorn förstår vad det nerröstade förslaget till vinsttak skulle innebära.

I praktiken skulle ett tak för vinster vid sju procent av det operativa kapitalet göra det mycket svårt för privatföretag att sälja välfärdstjänster till kommuner, landsting och stat. Enligt regeringens bedömning berörs 3 435 företag med sammanlagt 229 000 anställda. De företagen driver verksamheter som berör ungefär 600 000 brukare. Till det kommer företag som är verksamma inom hälso- och sjukvård. Där väntar regeringen på en utredning om hur det ska gå till att stoppa deras vinster också, en utredning som ska komma 15 juni.

Det här handlar om företag där många av både anställda och företagsägare är kvinnor. Man kan inte undvika misstanken att det är skälet till att de ska beskattas i särskild ordning, medan manligt dominerade företag som utför tjänster åt stat, kommun och landsting slipper vinsttak. Det gäller byggföretagen som bygger skolbyggnaderna, sjukhusen och hälsocentralerna, de som bygger och underhåller vägarna som skolbussar och ambulanser ska åka på och det gäller de som tillverkar och säljer apparater och utrustning till vård, skola och omsorg.

Ett grundläggande missförstånd är att vinst är till skada för välfärden. Tvärtom är ju vinst en förutsättning för välfärd. Strävan efter vinst gör att företag blir effektivare och kan tillhandahålla fler och bättre varor och tjänster till oss som konsumenter. Det är själva grunden för marknadsekonomin. När företagen är framgångsrika kan de anställa mer personal som får lön och betalar skatt. Av 100 kronor som ett företag använder för att avlöna en anställd går ungefär 70 kronor till stat, kommun och landsting i form av skatter och avgifter. Pengar som används gång på gång för att göra det möjligt att utföra välfärdens tjänster och betala ut andras löner som i sin tur kommer tillbaka till välfärden i form av skatt.

Vi har redan ett system för att beskatta företagens vinster och utdelningar. Och vi har lagar som kan användas för att stoppa olagliga transaktioner som leder till att företag, företagare eller andra personer försöker komma undan att betala sin skatt. Det behövs ingen särskild beskattning för välfärdsföretag! Det vi behöver är tydliga kvalitetskrav för verksamheter inom välfärden.

Peter Nordebo, Liberalerna

Övergivna bilar ska bort!

Lasse Feldtblad efterlyser i en insändare att politiker borde ta ansvar och skicka bilvrak till skroten där de hör hemma. Jag delar helt hans uppfattning. Jag har tagit upp frågan i miljö- och byggnämnden i Bollnäs, som på mitt förslag i april i fjol gav tjänstemännen i uppdrag att ta fram en strategi för hantering av övergivna bilar. Tyvärr har inget konkret hänt ännu, varför jag tidigare i veckan tog upp frågan igen med chefen för samhällsbyggnadskontoret.

Det finns begränsat stöd i lagen att forsla bort en annans bil. Min uppfattning är att lagen därför behöver skärpas, och under förra året motionerade jag till Liberalernas landsmöte att partiet ska ta initiativ till förändringar i Miljöbalken. Landsmötet sa ja till förslaget, och jag hoppas att det snart kommer ett initiativ i riksdagen.

Jag anser att det borde vara självklart att kommunen på ägarens bekostnad får rätt att forsla bort en uppenbart övergiven bil, helst innan den blir vandaliserad och förstör miljön genom utsläpp och glaskross!

Peter Nordebo, Liberalerna

Tidigare blogginlägg i samma ämne:

Övergivna bilar ska tas om hand

Flytta uppenbart övergivna bilar på ägarens bekostnad!

Följ oss i appen!

Region Gävleborg ÄR det gamla landstinget. Men den region som 2014 ersatte Gävleborgs läns landsting är mycket mera! Sjukvården är på alla sätt den största verksamheten inom regionen. Regionen är ansvarig för både sjukhus och hälsocentraler. Vården kostar flera miljarder kronor per år och är en av de verksamheter som engagerar medborgare och väljare allra mest.

Vad regionen gör, och vem som styr regionen är alltså mycket viktigt för dig och mig. Inte bara vården, utan också planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik, utveckling av arbetsmarknad och näringsliv, samt utbildningsfrågor hör till det regionen arbetar med. Det är viktiga områden som påverkar oss alla i det dagliga livet.

Därför är Liberalerna angelägna att höra vad du tycker, och berätta hur vi vill att regionen ska fungera i framtiden. Därför

har vi tagit fram en app för din smartphone där vi presenterar våra lösningar och där du kan berätta för våra kandidater i regionvalet vad du tycker om de här viktiga frågorna. Du hittar den om du söker på Liberalerna sjukvård Gävleborg.

I appen kommer vi att berätta om de frågor vi driver inför valet den 9 september. Vi vill ha ditt stöd för att förändra sådant vi tycker är fel i regionen! Och vi kommer att vara ute i verkligheten och möta människor och göra studiebesök ända fram till valdagen. Du kan följa oss i appen!

Hans Backman, Helena Englund och Peter Nordebo, toppkandidater för L i regionvalet

 

Självklart ska Medsand få fiber!

Det är självklart att Bollnäs Energi ska fortsätta fiberutbyggnaden utmed Ljusnan till Medsand och Tomterna. Ambitionen bör vara att koppla samman fiberstråket i Ljusdals kommun med Bollnäs fibernät och skapa redundans för de boende på sträckan Norränge-Järvsö (redundans innebär att om fiberkabeln blir avgrävd kan signalerna ändå komma fram från ett annat håll).

Det kommer inte att göras i år, eftersom den mycket ambitiösa utbyggnadsplan som Bollnäs Energi arbetat med inte ger utrymme för ett sådant projekt. Men den här sträckningen bör finnas med i nästa etapp.

Det är också viktigt att ha klart för sig vem som bär ansvaret för att boende i nätets utkanter blir utan internet. Det är staten som ansvarar för att Telia klipper telefonförbindelser. Riksdag och regering har avstått från att se till att Telias nedmontering av kopparnätet samordnas med fiberutbyggnaden.

I Bollnäs har politiken tagit ett stort ansvar för att se till att också landsbygden får fiber. Det är därför Bollnäs Energi genomfört en så gedigen utbyggnad. Men Telia går vidare med sin nedrustning utan att vänta in att det finns fiber. Statliga Post- och telestyrelsen har inte ställt tillräckliga krav på det delstatliga bolaget att ta samhällsansvar.

Peter Nordebo, Liberalerna

Ur Ljusnan 180407

Sluta försämra våra vägar!

Staten lägger för lite resurser på transportsystemet. I tidningen Dagens Samhälle redovisas hur anslaget till våra vägar och järnvägar urholkats genom åren. 1995 satsade staten 24 miljarder kronor på vägnätet (omräknat till 2016 års priser). 2017 hade anslaget i samma penningvärde krympts till 18,5 miljarder kronor. Och nerskärningarna fortsätter – under perioden 2018-2029 planerar staten att lägga 169 miljarder kronor på vägarna, knappt 17 miljarder årligen.

I sin nationella plan skriver Trafikverket uttryckligen att det är för lite pengar för att bevara standarden på vägnätet. Därför tänker myndigheten spara på de mindre trafikerade vägarna för att finansiera underhållet av de mest trafikerade. I klartext, vi som bor på landsorten och landsbygden ska få sämre vägar, medan storstaden ska få bättre.

Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt. Samma regeringspartier som högtidligt talar om att Hela Sverige ska leva och att de ”satsar på landsbygden” gör i praktiken sitt bästa för att se till att landsbygden avfolkas!

Det bristande underhållet leder till farligare vägar samtidigt som både person- och godstransporter ökar år från år. Priset för de enskilda människor som skadas i trafikolyckor och kostnaderna för vård och räddningsinsatser är för stort för att samhället ska göra kortsiktiga besparingar på vägunderhållet.

Kravet på nästa regering måste bli att anslagen till väg- och järnvägsunderhåll återställs, så att pengarna åtminstone räcker för att bibehålla vägarnas standard och trafiksäkerhet!

Peter Nordebo, Liberalerna

Fel göra bra väg sämre

Naturligtvis är det bakvänt att Trafikverket planerar att göra riksväg 50 från Söderhamn mot Bollnäs smalare. Och motiverar det med att trafiksäkerheten ska höjas. Med den nuvarande vägbredden skulle man kunna höja standarden till en mötesfri väg med mitträcke, så kallad två-plus-ett-väg. Istället ska vägbredden krympas från dagens 14 till 9 meter.

Vi politiker i Region Gävleborg har varit delaktiga i planeringen av hur vägpengarna ska användas de kommande åren, och inga protester har hörts under hösten mot planerna för väg 50. Det är inte lätt att väga det ena mot det andra. Problemet är att vi tvingas prioritera med så små resurser – fördelningen geografiskt hur mycket pengar vi har att röra oss med görs på central nivå med storstadsperspektiv.

Vi måste vara tydligare mot regeringen och Trafikverket att landsbygden behöver större andel av de samlade resurserna. Dessutom måste vi våga ifrågasätta avvägningarna mellan landsväg, cykelväg och kollektivtrafik. Biltrafik (oavsett fossil eller inte) kommer alltid att vara en oumbärlig del av transportlösningarna för folk på landet!

När det gäller ombyggnaden av riksväg 50 är det rimligt att göra ett omtag och göra en ny politisk prövning av om vi ska höja trafiksäkerheten på riktigt genom att bygga om vägen till två-plus-ett-väg. Det blir dyrare, det kommer att försena alltihop – men kanske är det ändå ett bättre alternativ?

Peter Nordebo, Liberalerna

Oansvarigt montera ned fast telefoni!

Telia planerar att stänga ner den fasta telefonin i ett stort antal byar på landsbygden i Bollnäs kommun. Enligt uppgifter i tidningen är det 20 byar som berörs när kopparnätet ska stängas ner i oktober i år.

Det är bedrövligt att Telia ensidigt beslutar att montera ner kommunikationerna för tusentals människor! Genom Bollnäs energi kämpar kommunen mot klockan för att bygga ut fiber till fler byar ute på landsbygden. Det minsta man kunde kräva av det delstatliga bolaget Telia är att förändringar görs i samverkan och i den takt det kommunala fibernätet kan ta över merparten av de hushåll som blir utan fast bredband om kopparnätet tas ner!

Under förra århundradet gjordes ett enormt arbete och jättelika investeringar i att ge alla hushåll i Sverige tillgång till elektricitet och telefoni. Tillgången till telefon har betytt enormt mycket för tryggheten ute på landsbygden, eftersom den gett möjlighet att larma vid behov av polis, ambulans eller räddningstjänst. När Telia nu tillåts montera ned det tidigare generationer byggt upp, finns inga garantier för att de som blir av med sin fasta telefon får möjlighet att upprätthålla den tryggheten.

I grunden är det politikerna på riksnivå som inte levt upp till det ansvar de har för att hela Sverige ska leva!

Peter Nordebo, Liberalerna

Sommarstängt eller samverkan?

Brev från Kommunala Pensionärsrådet i Bollnäs till Region Gävleborg:

Det kommunala pensionärsrådet i Bollnäs kommun har varit starkt kritiskt till konsekvenserna av det Region Gävleborg kallar sommarsamverkan, därför att konsekvensen blivit att två av de tre hälsocentraler som regionen driver i kommunen blivit sommarstängda. Inför sommaren 2017 bad vi att få ha ett samråd med representanter för primärvården för att diskutera andra möjligheter än sommarstängning av HC i Arbrå och Kilafors. Rådet uppmanade chefen för primärvården i södra Hälsingland att överväga andra lösningar, och framförde samma synpunkter i en skrivelse till regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.

Regionen fäste inget avseende vid de kritiska synpunkterna. De båda HC sommarstängdes under en lång period under sommaren. Konsekvensen blev att invånare i behov av regelbundna vårdkontakter för provtagning och medicinering tvingades till långa resor från hemmet på landsbygden för att ta sig till centralorten för att komma åt sådan grundläggande service.

I höst har vi efterlyst information om hur regionens utvärdering av sommarstängningen har utfallit. Till våra sammanträden i oktober och november har regionrådet Hanna-Karin Linck inbjudits för att redogöra för slutsatserna och samtala om samverkan under kommande sommar. Hon har avböjt. Vid båda sammanträdena har vi därför istället bjudit in ledningen för primärvården i södra Hälsingland. Vid båda tillfällena har representanter för primärvården bekräftat sitt deltagande, men avbokat sin medverkan mycket sent, dagen före mötet respektive samma dag.

Nu begär pensionärsrådet svar från hälso- och sjukvårdsnämnden på våra frågor:

• Har förvaltningen gjort en utvärdering av konsekvenserna av sommarsamverkan?
• Har utvärderingen redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden?
• Planerar regionen att sommarstänga hälsocentraler i södra Hälsingland också 2018, och i så fall vilka?
• Har förvaltningen och/eller nämnden övervägt att i så fall stänga Baldersnäs i centrala Bollnäs som alternativ till att stänga i Kilafors och Arbrå? (I Bollnäs finns ju också en annan hälsocentral som kan betjäna patienter, och den som vill har minst lika goda möjligheter att resa till någon av hälsocentralerna i Arbrå eller Kilafors under dessa sommarveckor.)
• Har regionen diskuterat möjligheterna till fördjupad samverkan med Aleris hälsocentral i Bollnäs under sommaren?

Vi ser fram emot att få skriftligt svar från nämnden, och hoppas att få tillfälle att diskutera våra funderingar med representanter för regionen i samband med något av våra sammanträden under första hälften av 2018, medan det fortfarande finns möjlighet att påverka vilka beslut som fattas! Vi har bokat in kommande möten med pensionärsrådet 14 februari och 28 mars.

För Bollnäs kommunala pensionärsråd

Peter Nordebo, kommunstyrelsen, ordförande

Jan-Erik Englund, PRO, Vice ordförande

 

Trafikverket överger landsbygden!

Det bidde knappt en tummetott…

Trafikverkets investeringsplan för infrastrukturen under de närmaste tio åren innehöll som väntat mycket lite för landsorten, landsbygden och glesbygden. De enda undantagen är att det finns några ganska stora projekt längs Norrlandskusten som kan komma igång under senare delen av planperioden, som till exempel fyra mil dubbelspår utmed ostkustbanan norr om Gävle och start av byggnation av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå.

Men för oss som är beroende av landsvägar för att ta oss till jobbet, för oss som bor där det inte går tåg och buss, för oss som behöver en väg som går att köra bil på, finns det inte mycket hopp i Trafikverkets plan. Vi som använder oss av mindre trafikerade vägar kan inte räkna med att standarden kommer att ens förbli vid dagens nivå.

”Prioriteringen av åtgärder kommer att påverka robustheten på de Lågtrafikerade vägarna. Beroende på åtgärd kommer en del vägar att få en förbättrad robusthet medan en större del av vägarna får en försämring. Det innebär att risken för mindre störningar och temporära restriktioner kan öka på denna del av vägnätet. Där robustheten försämras behöver det avhjälpande underhållet öka för att säkerställa framkomligheten när störningar uppkommer.” (Ur Trafikverkets plan 170831)

På vanlig svenska betyder det att Trafikverket kommer att låta förfallet att fortsätta på de tjälskottangripna landsbygdsvägarna, och om det blir för stora potthål är myndigheten redo att rycka ut för att avhjälpa problemen – kanske genom att hyvla bort asfalten och lägga på grus istället…

Jag tycker inte att det duger. Den infrastruktur som etablerats under årtionden får inte förfalla! Minimikravet är att underhållet är tillräckligt för att upprätthålla dagens nivå, också på landsbygden!

Peter Nordebo, Liberalerna

Gå ihop och kräv fler miljarder till länet!

Dragkampen om Trafikverkets miljarder är i full gång. Under perioden 2018-2029 ska sammanlagt ofattbara 622 miljarder kronor investeras i infrastruktur som järnvägar och landsvägar. Dragkampen står mellan landets regioner och i respektive region mellan kommunerna. Alla tycker att det hamnar för lite investeringsmedel just på deras hemmaplan.

Som vanligt är det storstäderna som hörs mest. De hävdar att de ska ha mest pengar därför att det bor så många människor just där. Och naturligtvis är det sant att över en miljon arbetspendlare i Stockholmsregionen drabbas av förseningar om trafiken står still, vare sig det är på vägen eller landsvägen.

Men det finns andra aspekter som måste vägas in. Hela Sverige ska leva är en devis som de flesta partier då och då drar till med. När det sedan kommer till praktisk tillämpning står glesbygden, landsbygden och landsorten inte särskilt högt i kurs. Det finns närmare en miljon arbetspendlare också i Norrland, och de har ingen tunnelbana.

Det är också järnvägs- och vägnätet från Norrland som ska förse storstäderna söderut med råvaror och industriprodukter för att hålla sysselsättningen igång. Transportvolymerna måste vara en lika viktig faktor som folkmängden när pengarna fördelas.

Den första utgångspunkten måste vara att upprätthålla de investeringar som redan är gjorda. Underhållet av vägar och järnvägar ska vara tillräckligt prioriterat för att bevara den standard som finns. När Trafikverket av ekonomiska skäl plöjer upp asfaltvägar för att ersätta med beläggning av grus går Sverige bakåt.

Därefter måste investeringsmedlen fördelas. Av det faktum att ingen är nöjd med hur mycket som hamnar i den egna regionen i kommunen kanske man kan dra slutsatsen att till och med 622 miljarder kronor är för lite?

Också i Region Gävleborg pågår en dragkamp om vilka investeringsobjekt som r viktigast och ska prioriteras högst. Det finns stora behov där investeringar är viktiga för hela länet, och istället för att kivas inbördes borde vi samla oss till att ställa tydliga och högljudda krav på att tillräckligt mycket pengar hamnar i Gävleborg för att möjliggöra utveckling, fler arbetstillfällen och nya bostäder i våra kommuner!

Peter Nordebo, Liberalerna